Amats basketblogg #26 – 30 lag #20: Cleveland Cavaliers

Amat Levin 16:30 24 Apr 2013

Cleveland Cavaliers

Division:
Central, Eastern Conference

Antal titlar: 0

Nyckelspelare: Kyrie Irving, Dion Waiters, Anderson Varejâo, Tristan Thompson

Historia: 1970 förärades Ohios största stad, Cleveland, med ett eget basketlag. Ägarna döpte det till Cavaliers, trots att stadens invånare föredrog Foresters och Presidents. Traditionsenligt haltade klubben under sitt första år och lyckades bara skrapa ihop 15 vinster mot 67 förluster. Följande säsonger pendlade mellan pinsamhet och mediokert spel och det dröjde ända till säsongen 1975/1976 innan de vann fler matcher (49) än de förlorade (33). Den säsongen vann dock deras tränare Coach of the Year-priset, laget tog hem divisionstiteln och med hjälp av veteranen Nate Thurmond tog det sig ända till semifinal i slutspelet där de, som så många andra klubbar genom historien, slogs ut av Boston Celtics.


Nate Thurmond.

Under följande år lyckades Cleveland inte återskapa samma semifinalsbedrift och 1980 fick laget en ny ägare, Ted Sepien. Sepien tog dock en rad usla beslut och lyckades, genom spelarbyten, slarva bort klubbens draftval (mer om den viktiga NBA-drafter här) under flera år. Ägarens fatala misstag såg till att Cleveland inte skulle få förstärkning av unga lovande spelare under de kommande åren, och för att förhindra andra klubbar att göra samma idiotiska tabbar instiftade NBA en regel. Regeln kallas för The Ted Sepien Rule och går ut på att lag inte får byta bort sina draftval under två år i rad. Bra grej att tänka på: får man en regel uppkallad efter sig har man antingen gjort något jättebra eller hemskt dåligt. Sepiens kaotiska ledarskap orsakade förvirring på planen och under större delen av åttiotalet tillhörde Cavaliers ligans bottenskrap.


Brad Daugherty.

1986 landade dock klubben Brad Daugherty, årets mest lovande collegespelare, och parade ihop honom med point guarden Mark Price, framtida Chicago Bulls-mästaren Ron Harper och 1984 års vinnare av dunktävlingen, Larry Nance. Denna grund ledde till en rad slutspelskampanjer, men klubben verkade alltid förlora på de mest hjärtekrossande sätt när det verkligen gällde. Ta bara detta exempel, från förstarundan i 1989 års slutspel där de slogs ut av Michael Jordan och vad som kom att kallas ”The Shot”.

Ett par säsonger senare, 1991/1992, lyckades de vinna hela 57 matcher men slogs även denna gång ut mot Michael Jordans Chicago Bulls i slutspelets semifinal. Under hela nittiotalet slogs de antingen ut tidigt i slutspelet eller tog sig inte ens dit och experiment med spelare som Terrell Brandon, Shawn Kemp och Wesley Person ledde aldrig till några titlar.


En ung LeBron James mot en ung Carmelo Anthony.

I början av nollnolltalet ryktades det om att en spelare med omätbar potential gjorde väsen av sig i närliggande staden Akron. Redan på högstadiet hade hans talang varit bländande och när han började på gymnasiet fick han sina medspelare att se ut som mellanstadieelever. Spelaren hette LeBron James och det vinsttörstande Cleveland Cavaliers hade identifierat sin frälsare.


LeBron James.

Eftersom ligans sämsta lag har störst chans att få välja först i NBA-draften gjorde Cleveland inga försök till att vinna under säsongen 2002/2003 (mer om hur drafter fungerar här). Den sommaren fick de chansen att välja först i draften och till ingens förvåning föll valet på Ohiosonen LeBron James. Döpt till King James transformerade han laget under sin rookie-säsong och lyckades på något ofattbart sätt överträffa de redan gigantiska förväntningarna. Efter två mjukstarssäsonger gjorde Cavaliers äntligen väsen av sig igen och tog sig ända till slutspelets semifinal 2005. Året efter tog de sig till final för första gången i klubbens historia, bakom historiskt bra spel från LeBron James. Trots att de förlorade mot veterantäta San Antonio Spurs såg det unga Cavaliers ut att bli NBA:s framtid.


Cleveland Cavaliers, 2009.

2007/2008 tog dock klubben ett steg bakåt. Skador och misslyckade spelarbyten skapade disharmoni och de slogs ut redan i kvartsfinal mot Boston Celtics (som skulle vinna titeln). De studsade tillbaka under efterföljande säsong, vann 66 matcher mot 16 förluster och kunde stoltsera med att vara den bästa versionen av Cleveland Cavaliers någonsin. LeBron James var ligans bästa spelare och de krossande motståndet under slutspelets två första rundor. I semifinal slogs de dock överraskande ut mot Orlando Magic, trots fortsatt bra spel från James.


LeBron James & Delonte West.

2009 fick de (desperat) förstärkning i form av Shaquille O’Neal, James valdes till ligans bästa spelare för andra året i rad och Cavaliers slutade som säsongens bästa lag. Av diverse anledningar brakade dock allt sammans när de ställdes mot Boston Celtics i kvartsfinalen. LeBron James såg deprimerad och distanserad ut på planen (det ryktas om att en av hans lagkamrater, Delonte West, hade en affär med hans mamma, vilket påstås ha bidragit till James bleka spel) och ett förvånansvärt tamt Cavaliers slogs ut.


LeBron James matchtröja bränns av upprörda fans sedan han utannonserat sitt lagbyte till Miami.

Den sommaren tog LeBron James kontrakt slut. Frälsaren från Ohio hade gjort klubben relevant och utvecklats till ligans bästa spelare, men troféskåpet stod tomt. Trött på att inte nå hela vägen fram till titeln och trött på att lagets management inte omringat honom med tillräckligt bra spelare valde han att lämna Cleveland och skriva på för Miami Heat där han anslöt med sin största rival, Dwayne Wade. Omedelbart gick James från att vara ligans populäraste spelare, till att bli dess mest hatade, hans matchtröja brändes på Clevelands gator och Miami blev ligans mest hatade lag (mer om allt detta här). Cleveland, en av sport-USA:s mest otursdrabbade städer stod ännu en gång lottlös.


Kyrie Irving, Clevelands framtid.

Sedan LeBron James avhopp har Cavaliers satsat på nybygge. Men den här gången ser det ut att göras på nyktert vis. 2011 draftade de Kyrie Irving, en av ligans mest spännande unga spelare, och det har parat ihop honom med andra lovande talanger som Tristan Thompson och Dion Waters. Säsongen 2012/2013 har Cavaliers hört till ett av ligans sämsta, men individuellt har spelarna, speciellt Irving, visat stor potential. Ännu en gång ser framtiden ut att ligga för Clevelands fötter. Vi får se om de lyckas ta tillvara på den.

Anledning att följa: Kyrie Irving!! Och hans Uncle Drew!

Anledning att inte följa: Historien talar emot allt som har med Cleveland att göra.

Tidigare inlägg:
Amats basketblogg #1 – introduktion
Amats basketblogg #2 – the basics
Amats basketblogg #3 – historielektion i NBA
Amats basketblogg #4 – Miami Heat: mitt favoritlag och ligans mest hatade
Amats basketblogg #5 – 30 lag #30: Charlotte Bobcats
Amats basketblogg #6 – 30 lag #29: NBAs Jennifer Aniston – Orlando Magic
Amats basketblogg #7 – 30 lag #28: Detroit Pistons
Amats basketblogg #8 – 30 lag #27: Sacramento Kings
Amats basketblogg #9 – Ron Artest/Metta World Peace: NBAs galnaste spelare och ligans största skandal
Amats basketblogg #10 – 30 lag #26: Milwaukee Bucks
Amats basketblogg #11: Dr. J och dunken
Amats basketblogg #12: Kobe Bryants storhet
Amats basketblogg #13: Dunktävlingens 15 bästa dunkar
Amats basketblogg #14: Igenkänningsfaktorn
Amats basketblogg #15 – 30 lag #25: Toronto Raptors
Amats basketblogg #16 – The Association: #1
Amats basketblogg #17 – 30 lag #24: Washington Wizards
Amats basketblogg #18 – Hur man får någon sparkad
Amats basketblogg #19 – 30 lag #23: Phoenix Suns
Amats basketblogg #20 – NBA-draften: Så funkar den
Amats basketblogg #21 – Mental sjukdom och professionell sport
Amats basketblogg #22 – 30 lag #22: Houston Rockets
Amats basketblogg #23 – Vad NBA inte vill att du ska höra
Amats basketblogg #24 – 30 lag #21: New Orleans Hornets
Amats basketblogg #25: Iversons förfall

Fler blogginlägg från Amat Levin