Musikrecensioner

Taylor Swift - 1989

Sara Berg 00:00 31 Oct 2014
Skivbolag: 
Artist: 

De tre sista spåren på deluxeversionen av Taylor Swifts 1989 består av ljudklipp från hennes låtskaparprocess. Hon berättar att hon aldrig jobbar utifrån ett färdigt koncept, utan att varje låt blir till lite av en slump. Så följer utkasten till det som senare blir de färdiga låtarna, i betydligt mer avskalade versioner, kompade av enbart piano eller gitarr. Plötsligt finns det en själ och en personlighet i soundet, i de råa versionerna av låtarna hörs något som skulle kunna göra Taylor Swift intressant, innan hon bakas in i samma plastiga och förutsägbara ljudbild som alltid tycks återkomma när hitmakare som Max Martin och Shellback producerar musik. Det är givetvis extremt kommersiellt gångbart, hela popfabrikssoundet, men det är också så erbarmligt tråkigt och karaktärslöst. Var för sig är en del av spåren på skivan schysta, som balladerna This Love eller Clean, men för det mesta låter 1989 som en reklamradiokanal i koncentrat och det gör mig bara trött.

Superfood - Don’t Say That

Patrik Forshage 00:00 31 Oct 2014
Skivbolag: 
Artist: 

Att Superfood missat att britpopen är avliden är kanske inte så konstigt, de var knappt födda när det hände. Att de väljer ett bandnamn som omgivningen uppfattar som rentav parodiskt genretypisk klyschigt kan förlåtas med hänvisning till samma okunskap. Men att det engelska bandet har mage att nämna Blur i sitt pressmaterial, trots att de inte ens når upp till Shed Seven-kvaliteter, det kan varken förstås eller förlåtas. 

 

Deptford Goth - Songs

Sara Berg 00:00 31 Oct 2014
Skivbolag: 
Artist: 

Eftersom Deptford Goths debutskiva var ett av förra årets bästa album (även om det tog mig ett år att sluta kalla honom för Gosford Park), hade jag höga förväntningar på den här uppföljaren. Men om Life After Defo kändes närgången och känslosam, är Songs mest mysig att lyssna på. Det är som om de svagare spåren på debuten fått stå som inspirationskälla till de nya låtarna, vilket resulterat i elva mjukisspår som samtliga är vackra och behagliga, men som inte riktigt berör. För trots att Daniel Woolhouse sjunger med samma sorgsna och trånande röst och trots att tempot fortfarande går i slowmo, är det någonting som saknas. Jag tror det handlar om nerven, att den inte längre finns där, att allting är för vänt och enhetligt. Detta är en gospelkör insvept i en varm r'n'b-filt, behagligt men ofarligt.

At The Gates - At War With Reality

Christoffer Bertzell 00:00 30 Oct 2014
Skivbolag: 
Artist: 

Efter 19 år av tystnad och velande bestämmer sig At the Gates för att återvända. Tragikomiskt nog skulle denna fantastiska platta ha varit bandets perfekta fortsättning vid säg 1998. Hela albumet utgör essensen av det som är göteborgsk dödsmetall, vilket deras före detta svanesång från 1995 definierade. Fast oavsett hur jag än önskar mig att bli lika översköljd av den massiva våg av musikalisk njutning som Slaughter of the Soul gav en hel värld, inser jag att bandets musikaliska relevans i dag främst dikteras av bandmedlemmarnas historia. Ingen kommer att bli besviken, men ingen kommer heller att bli överraskad.

Mariachi El Bronx – (III)

Patrik Forshage 00:00 30 Oct 2014
Skivbolag: 
Artist: 

Mariachi-traditionen kräver smäktande romantik och charmerande skönsång, motsatsen till de punkideal The Bronx normalt förhåller sig till, och den njutning med vilken bandet ger sig hän är påfallande. På sitt tredje album i mariachi-inkarnationen förnyar de sig med genrevidriga men knappt märkbara verktyg som gamla synthar och sequenzers, och bjuder in sin punkförebild på DJ Bonebrake på marimbas. Men det är den kvardröjande stoltheten i deras traditionstrogna serenader som är behållningen. Att flera medlemmar dessutom dubblerar med nysurf i förbandet Pounded By The Surf visar både på bredden och entusiasmen hos ett av Kaliforniens allra mest spännande band. 

The Flaming Lips - With A Little Help from My Fwends

Patrik Forshage 00:00 30 Oct 2014
Skivbolag: 
Artist: 

The Beatles-covers är populärmusikens mest uttjatade grepp, och föranleder mer omfattande gäspningar än den nedärvda ljudtapet som originalinspelningarna av nedslitning reducerats till. The Flaming Lips vrickade och stundtals mer atonala än psykedeliska tolkningar av det kompletta Sgt Pepper-albumet gör sitt bästa att komma förändra den bilden. "What would you say if I sang autotune?" frågar de sig fyndigt, via autotune, och med lite hjälp från fvänner som J Mascis, Miley Cyrus och MGMT återuppväcker de åtminstone delar av den entusiasm som originalet uppväckte för snart 50 år sedan. 

Spiders - Shake Electric

Christoffer Bertzell 00:00 29 Oct 2014
Skivbolag: 
Artist: 

Med en organisk livfullhet tar sig göteborgarna an sig en mer melodiskt ren ton på denna debutuppföljare. Det finns fortfarande ett stökigt klubbdriv, men tilltalet siktar på en större scen än den trånga klubben. Därför imponerar Spiders, de förädlar istället för att vara nostalgiskt härmapiga. De sitter inte bara på styrkan att göra 70-talsrock modernt punkig, men också förmågan att plocka fram bluesen utan att det blir gubbigt. Där finns självsäkerheten från Kiss och det stilistiska i Heart, men med en härligt smutsig analog ärlighet som representerar nuet, vart Spiders kan vara nästa fanbärare för svensk retrorock.

Stress - Playlist 2

camila astorga diaz 00:00 29 Oct 2014
Skivbolag: 
Artist: 


Det finns inget mer smärtsamt än att ha extremt höga förväntningar och att sedan behöva invänta resultatet. Redan efter de första minuterna på Playlist 2 kan man istället luta sig tillbaka med sänkt garde.

Stress, demonproducenten som med
Playlist skrev om reglerna för hur ett album kan låta för tre år sedan, har ruvat på Playlist 2 som om det vore ett Fabergéägg. Lani Mo, Abidaz, Maskinisten, Adam Kanyama med flera gästar, men det är i detaljerna som Stress genialitet syns. Det är i hur ett skrik kan vara musikaliskt i Hata eller älska. Det är hur en autotunad röst får lov att sjunga ett töntigt ”tjobbidobbidoodoo” i På dina knän feat. Melo och att det i sitt sammanhang inte blir konstigt eller märkligt, utan bara extremt vågat, roligt och snyggt.

Wildbirds & Peacedrums - Rythm

Christoffer Reichenberg Andersson 00:00 29 Oct 2014
Skivbolag: 
Artist: 

Den hyllade duon släpper sitt fjärde album och ger ingen anledning att ändra uppfattning om dem. Orsaken till detta är den oerhörda inneboende närvaron i Rythm. Flera gånger känns det som att de smugit sig in i lägenheten och befinner sig två meter ifrån mig, som i den mäktiga Mind Blues eller den makalösa Soft Wind, Soft Death (årets låt?) där percussions smattrande och magiskt ekande stämmor får klockorna att stanna. Eller kanske är det så att de börjar ticka igen, utifrån en ny tideräkning?

Solen - Till dom som bryr sig

Sara Berg 00:00 28 Oct 2014
Skivbolag: 
Artist: 

 

Alla tjatar om Gävlebandet Solen. De är vårt nya indiehopp, sägs det. Och absolut, de låter som allting alla älskade på 90-talet, de låter lite som grunge, en hel del som Kent och säkert som Broder Daniel också. De har tagit tillbaka de mörka, kompakta gitarrerna, det ödesmättade drivet och de raka texterna på svenska. Jag har ingenting emot att musiker lånar sound och influenser från var helst de behagar, men jag var aldrig något superfan av just den här delen av rockhistorien och tyvärr blir deras opolerade och distade rock med punkattityd lite enformig efter ett tag. Det gör mig inte hänförd den här gången heller.

Looptroop Rockers - Naked Swedes

camila astorga diaz 00:00 28 Oct 2014
Skivbolag: 
Artist: 

Det finns en trygghet i att lyssna på artister som har låtit likadant under en lång tidsperiod. Vissa kallar det att de skaffat sig ett sound, andra kallar det för en ovilja att förändras. När det gäller Looptroop Rockers vore det orättvist att säga att de inte anstränger sig för att låta annorlunda. Problemet är bara att den ansträngningen är så tydlig. Man hör de små glidningarna, försöken att flörta med andra genrer. Inspirationskällorna ekar tomt. Istället för att bygga något nytt, ger de tolv spåren på Naked Swedes egentligen mest ett ganska lojt och förutsägbart intryck.  

Devilment - The Great and Secret Show

Christoffer Bertzell 00:00 27 Oct 2014
Skivbolag: 
Artist: 

Vad Dani Filth, som till vardags bossar i vampyrromantikerna Cradle of Filth, får ut av att kraxa i denna budgetvariant av hans gamla band är svårt att se. De repetitivt formaterade verken förefaller som bäst att vara bortsorterade demoidéer från hans huvudåtagande. Det är lätt att se paralleller till skräckrocken som Rob Zombie bemästrar, fast utan dem industriella undertonerna. Skillnaden är att skräckrocken har utrymme för både humor och riktig skräck, Devilment har ingetdera. Det saknar Cradle of Filths mystik, har inte Rob Zombies driv och är i sin metalcore-produktion identitetslöst vekt.

Bo-Dogs - Bad Bad Dog

Patrik Forshage 00:00 27 Oct 2014
Skivbolag: 
Artist: 

Egentligen vore ju bara entusiasmen och energin tillräckligt. Men när Nisse Hellberg och Sator slår sig ihop för att spela ursprungsrock’n’roll och garagerock finns förstås både finess och auktoritet i lika stor utsträckning, 

De flörtar så hårt med Bo Diddley att deras respektive livspartners lägger in om skilsmässa, och lyckas i You Can Make It Happen med det osannolika att göra pop som såväl Per Gessle som Huey Smith skulle vara stolta över. På andra håll blinkar de åt svenska garagekollegor som The Bottle-Ups och The Nomads, men om influenserna är vintage så är Bo-Dogs rock likväl kaxig på ett nästan pubertalt sätt. Skulle de nu också göra ett par klubbspelningar tillsammans med varför inte de sistnämnda influenserna skulle det vara just den vitamininjektion garagerocken behöver för att fortsätta vara vital flera år framöver.  

Baba Stiltz - Total

Christoffer Reichenberg Andersson 15:25 26 Oct 2014
Skivbolag: 
Artist: 

”House is a feeling”, sa Todd Terry, och det stämmer in så bra på Total. Inte själva genreplacerandet vilket varken känns fruktbart eller nödvändigt. Utan att Baba Stiltz album främst är en känsla. Abstrakt, absolut, men det finns en inspirerande gränslöshet som gör att det känns logiskt samtidigt. Kanske är Total resultatet av en mer flytande musikalisk verklighet, där närheten till så mycket olika sorters musik skapar förutsättningar att kunna utforska och skapa egna uttryck. Men oavsett sådana teorier så kan det konstateras att Baba Stiltz debutalbum under eget namn är ett av årets starkaste. Att det svänger om Babas låtar är ingen nyhet, men glädjande nog får vi höra producentens lågmälda sidor som de finstämda Ja Rule och Hotel Exile också. 

Det kommer finnas skivor som säljer mer, får fler spelningar på Spotify och längre rotation på radio. Men det är desto färre som fångar känslor på ett lika själfullt sätt. Total kommer att användas som ett referensverk för hur det unga och absolut moderna lät i Sverige i mitten av 10-talet.  

 

Dave Davies - Rippin’ Up Time

Patrik Forshage 00:00 26 Oct 2014
Skivbolag: 
Artist: 

Om det här är ett tänkt som bevisning i hans pågående kamp om vem som var The Kinks verkliga geni, Dave Davies eller storebror Ray Davies, så skjuter Dave sig i foten. Hans rock’n’roll är en lodis som rör sig tungfotat att man ständigt oroar sig för att den är ska falla ihop, och hans röst är en katastrof. En första halv textrad i King of Karaoke påminner om forna stordåd, men sedan faller Dave Davies igenom igen. Med den här insatsen skulle han inte placera sig på prispallen ens på den lokala puben på North Finchley High Streets fredagskaraoke. Än mer pinsamt är de ständiga The Kinks-citaten, som bara förstärker bilden av hur långt ifrån svunna tiders kvalitet det här är.  

Bäst just nu: Musik

Seinabo Sey - For Madeleine EP

Vi upplever en stor artists förord till kommande mästerverk just nu. 

 

David Bowie - Sue (or In A Season of Crime), 10”-singel

Vi upplever en stor artists fantastiska post scriptum just nu.

Dexys - Nowhere is Home (Fyra vinylskivor, eller varför inte fyra CD med två DVD och en bok, Absolute Dexys/Border)

Vi upplever en stor artists häpnadsväckande underhållande hybris just nu.


Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!