Julia Frej tipsade om ett sånt jävla bra klipp. Feministen, författaren och filmmakaren Jean Kilbourne, som började samla på annonser på sextiotalet, föreläser om hur reklam påverkar oss. Om hur det sätter omöjliga krav på kvinnor (och män, i växande utsträckning) och hur det befäster tanken om att du måste vara vit (helst blond och blåögd) för att vara vacker. Det här, i stort sett.

Är det inte sinnesjukt att det här får fortgå? Borde vi inte rasa över det här exakt hela tiden? Kolla in föreläsningen här nedan. Andra delen finns här.

Fråga mig inte varför. Men såg på Debatt igår. Det pratades dels förslaget om den höjda pensionsåldern, dels huruvida Twitters #homoriot, en hashtag som används (mest) av homosexuella för att dela med sig av sina upplevelser av diskriminering, är befogad eller enbart är ”gnäll”.  Och även om det fanns mycket att uppröras över i pensionsdebatten, var det diskussionen om #homoriot som fick mitt huvud att explodera.

Inbjuden var någon slags komiker (som själv är gay) vid namn Per-Robin. Han tyckte att #homoriot var just gnäll, att homosexuella i Sverige har det bra i jämförelse med homosexuella i andra länder (och att det därför är poänglöst att kämpa mot de orättvisor som finns här?), menade att gays får ”anpassa sig” om de inte vill bli trakasserade och bjöd allmänt på en av de värsta uppvisningarna i Onkel Tomism jag har sett. Han stod även för solida argument som ”JAG har aldrig blivit trakasserad” (vilket, så klart, gör att ingen annan kan ha blivit trakasserad) och föreslog att hans meningsmotståndare, duktiga Robert Jacobsson, skulle byta byxor om han ville slippa få ”bögjävel” ropat efter sig på gatorna.

Men whatever. Per-Robin var nog mest där för att trolla. Det som var ännu mer upprörande var hur SVT hanterade det. Bara själva utgångspunkten, ”Gnälligt om homohat på Twitter?”, är extremt förminskande och låter en veta att de har tappat det. Är vi verkligen så empatilösa att man ska behöva motivera varför man vill berätta om sin verklighet? Det är som att SVT säger: ”ni tar upp värdefull tid, tala nu om förr oss varför det ni håller på med inte bara är simpelt bitchande?”.  Och när Belinda Olsson droppade saker som ”det är ju synd om alla på Twitter” och att det är ”hög status” att vara gay gick det inte att bli annat än besviken. Stereotyper på bästa sändningstid – tack SVT!