Amats basketblogg #15: 30 lag #25: Toronto Raptors

Amat Levin 15:18 16 Oct 2012

Toronto Raptors

Division: Atlantic, Eastern Conference

Antal titlar: 0

Nyckelspelare: Andrea Bargnani, Jonas Valančiūnas, DeMar DeRozan

Historia: Som en del av NBA:s internationella expansion skapades Toronto Raptors 1995, tillsammans med dåvarande Vancouver Grizzlies (nuvarande Memphis). De blev de första kanadensiska NBA-lagen sedan Toronto Huskies spelat sin sista säsong 1946/1947. Inledningsvis tänkte man återanvända Huskies-namnet, men eftersom lagets designers inte kunde komma på en logga som skiljde sig tillräckligt mycket från Minnesota Timberwolves ordnades en namntävling. Inspirerat av 1993 års blockbuster Jurassic Park vann Raptors.



Som vanligt för nya lag kantades de första säsongerna av skakigt spel. Redan under lagets första år draftades dock point guarden Damon Stoudamire, som vann Rookie of the Year. Året efter draftades den gänglige Marcus Camby (som fortfarande spelar, nu 38 år gammal för New York Knicks), men även om duon spelade bra hörde Raptors alltjämt till ett av ligans sämsta lag.


Damon Stoudamire.

1997 genomgick laget en stor förändring. Managern Isiah Thomas sa upp sig, Damon Stoudamire krävde en trade och Raptors blev ligans yngsta lag, med fem rookies i truppen, däribland 18-åriga, framtida stjärnan (för Orlando Magic) Tracy McGrady.


Vince Carter & Tracy McGrady.

1998 skedde dock det som skulle göra Toronto till ett av NBA:s mest populära lag. Raptors rekryterade Antawn Jamison, men bytte direkt bort honom mot Golden States nydraftade Vince Carter (kusin till McGrady), som redan som collegeelev fått NBA-scouter att dregla med sina sensationella dunkar. Laget fortsatte sin transformering genom att rekrytera försvarsspecialisten Doug Christie, NBA:s hårdaste spelare någonsin Charles Oakley, och veteranerna Mugsy Bogues, Dell Curry, Antonio Davis, Jerome "Junkyard Dog" Williams och Kevin Willis. Säsongen 1999-2000 nådde Raptors slutspelet för första gången och genom Carters legendariska dunktävlingsvinst var det omöjligt som ungt NBA-fan att inte hålla Toronto som sitt favoritlag. Mängden Raptors-merchendise i korridorerna när jag gick i åttan? Inte nådigt. Åren 1999-2001 satte Raptors publikrekord och den sista av de säsongerna tog sig laget till kvartsfinal i slutspelet där de spelade en episk serie mot Allen Iversons Philadelphia 76ers. Carter gjorde 50 poäng i en match och var allmänt spektakulär, men när serien stod och vägde på 3-3 i matcher missade han chansen att ta laget vidare med två sekunder kvar på den sista och avgörande matchen.

2002 tog Toronto ett steg tillbaka genom att bara nå åttondelsfinal och efterföljande år präglades av skadeproblem och dålig attityd bland spelare. Keon Clark, en spännande överraskning, hade alkoholproblem (han har påstått att han aldrig spelade en match nykter), Carter ville bort från Toronto och tvingade, genom oinspirerat spel, laget att skicka honom till New Jersey. Uppgiften att leda laget föll på Chris Bosh, en ung forward som draftades 2003.


Chris Bosh.

Under resten av nollnolltalet simmade Raptors runt i ljummet vatten, genom att blanda lågt (de lät Kobe Bryant göra 81 poäng mot dem 2006) och högt (slutspelsframträdanden 2007 och 2008). De senaste åren har Toronto försökt skapa ett Euroleague-lag med mängder av europeiska och andra icke-amerikanska spelare och sedan Bosh lämnade Toronto för Miami har klubben saknat ordentligt ledarskap.


DeMar Derozan & José Calderón.

Inför säsongen 2012/2013 ser det rätt mörkt ut för Raptors. De har ett lag som inte utmärker sig varken offensivt eller defensivt och cverkar sätta alla sina förhoppningar på att lagets främsta spelare, Andrea Bargnani, ska lära sig att spela försvar och att nydraftade Jonas Valančiūnas ska leva upp till hypen.

Anledning att följa: NBA:s enda icke-amerikanska lag.

Anledning att inte följa: De vägrar byta tillbaka till lila – lagets enda rätta färg.

Anledning att kanske följa ändå: Deras maskot är skrattframkallande usel.



Tidigare inlägg:
Amats basketblogg #1 – introduktion
Amats basketblogg #2 – the basics
Amats basketblogg #3 – historielektion i NBA
Amats basketblogg #4 – Miami Heat: mitt favoritlag och ligans mest hatade
Amats basketblogg #5 – 30 lag #30: Charlotte Bobcats
Amats basketblogg #6 – 30 lag #29: NBAs Jennifer Aniston – Orlando Magic
Amats basketblogg #7 – 30 lag #28: Detroit Pistons
Amats basketblogg #8 – 30 lag #27: Sacramento Kings
Amats basketblogg #9 – Ron Artest/Metta World Peace: NBAs galnaste spelare och ligans största skandal
Amats basketblogg #10 – 30 lag #26: Milwaukee Bucks
Amats basketblogg #11: Dr. J och dunken
Amats basketblogg #12: Kobe Bryants storhet
Amats basketblogg #13: Dunktävlingens 15 bästa dunkar
Amats basketblogg #14: Igenkänningsfaktorn

Fler blogginlägg från Amat Levin