




En dag i parken som avslutades med middag på Lupa, som visade sig vara en av stans bästa italienare. Glöm inte att boka bord om du går dit efter sju.

Älskar att man äntligen kan gå i sandaler och kommer dem från Balenciaga är det ännu roligare. Min kompis lyckas ALLTID fynda på Ebay, vilket gör att jag varje gång efter att vi setts börjar söka hysteriskt efter saker jag glömt bort att jag bara måste ha, för att återigen bli lika besviken. Har ALDRIG hittat något på Ebay, och faktiskt fått hem det. Får ta och leta upp den där magnifika guiden som Cecilia (inköpare på Nitty Gritty, bloggar under Fashion Affair) gjorde för väldans många år sedan. Den var alldeles strålande minns jag och väldigt pedagogisk, för oss Ebay-nybörjare.

En xtremt jetlaggad och skoltrutt dagenz:
jacka - Acne, truja - Weekday, jeans - Denim Is Dead, platform sneakers - Steve Madden, väska - Balenciaga, face - of an angel ;)))
Världens kortaste ur festsynpunkt pga Hanna kommer imorrn. Men ändå.
Den här låten är så MÄKTIG!

Goldblum, som lajat runt i diverse serier de senaste åren, t.ex. Law and Order, ska alltså spela Sarah Silvermans äldre pojkvän. Ska vi ta en titt på vilka äldre, manliga skådisar som fått hyfsat centrala roller i komediserier efter en tid av karriärsdipp? Som dragplåster/garantier.

Ted Danson (Bored to Death)
Rik magasinsgubbe i New York med förkärlek för weed och unga tjejer.

Alec Baldwin (30 Rock)
Oväntat smidig, maktälskande republikan.

Chevy Chase (Community)
Fördomsfull, stötande, rik vit man. Fullkomligt överflödig karaktär.

Danny Devito (Sunny in Philadelphia)
Korpulent, kortväxt, bisarr man som älskar snabba pengar - och unga tjejer.

Ed O'Neill (Modern Family)
Spelar i princip en äldre Al Bundy, gift med Sofia Vergaras karaktär och styvpappa till hennes lillgamla son.

Rob Lowe (Parks and Recreation)
Maniskt, falskt lyckligt hälsofreak som inte bara själv haft en revival i och med rollen men som också lyft ordet "literally".
Vilka gubbs/sen gammalt kända men lite glömda skådisar skulle vara kul att se i en show?Jag tänker Nick Nolte, Gary Busey och kanske Macaulay Culkin.
Kommer ni på något äldre kvinnor som är kända sen gammalt men putsar till sina varumärken och vars karriärer får ett andra liv? Julia Louis-Dreyfus kanske platsar där i och med Christine eller Courteney Cox för Cougar Town, fast det är huvudroller och deras karriärer har inte direkt haft någon riktig dipp. Betty White har ju haft en andra peak i några år innan Hot in Cleveland-serien nu. Nä, kommer inte på någon.
Andra Noomi Rapace-posten idag = måste vara en bra dag. För Noomi är förutom omslaget på Dazed även med i den nya virala videon till »Prometheus«. Vi har tidigare bland annat sett Peter Weyland hålla ett TED-talk och Michael Fassbender presenteras som roboten David. Det nya klippet har lite samma effekt och presenterar forskaren Elizabeth Shaw för publiken. Hon skickar här ett meddelande till tidigare nämnda Weyland om hjälp med bistånd i sin forskning – närmare bestämt hjälp med att ta sig till platsen som hon tror håller svaren om människans ursprung.
Rent konkret avslöjar klippet inte jättemycket nytt. Det finns säkert en del detaljer i den grafik som scannar och analyserar Elizabeth Shaws ansikte och röst (exempelvis årtalet som visas i övre delen av bilden och avslöjar att klippet är inspelat runt 56 år efter att Weyland höll sitt TED-talk). Vad jag mest reagerar på är dock korset runt Shaws hals. Det väcker onekligen känslan av att någon är på väg att få träffa sin skapare. Antagligen inom en rätt snar framtid...
Edit: Något som även är extremt intressant är hur klippet avlutas med texten Yutani (och en huvudsymbol med ett Y i). Yutani är som bekant företaget som gått ihop med Weyland Industries i Ridley Scotts »Alien«. Frågan är vad detta betyder? Inget i marknadsföringen har hittills tytt på att Weyland och Yutani skulle ha gått ihop i »Promethus«. Något som väcker frågan om det här klippet analyserar någon gång efter händelserna som utspelar under Prometheus-projektet.

Såg The Dictator igår, Sacha Baron Cohens nya film, och let me tell you – den var verkligen offensive. Vilket såklart är meningen, men den saknade liksom ALL form av finess. Armhålskyssar? Check. Avsugning med avhugget huvud? Check. Dubbelfistning av födande kvinna? Hell yes.
Och kalla mig gärna pryd, men det känns verkligen inte kosher med referenser till tortyr i Syrien när det är något som sker där just nu. Dessutom drev The Dictator inte enbart med diktatorer, utan med araber i stort. Den sortens humor är så löjligt billig och det känns som att man skrattar ÅT folk istället för att skratta MED dem. Men i biosalongen verkade inte många reagera. Tvärtom, de flesta skrek av skratt åt simpla parodier på hur arabiska namn och uttal låter. Stundtals kändes stämningen nästan obehaglig.
Filmen hade dock ett fåtal roliga stunder med bra poänger. Den bästa:
-----------------SPOILER--------------
När Cohens diktator talar sig varm om fördelarna med en diktatur. Och nämner bland annat att man kan låta en procent av befolkningen äga 99 procent av landets tillgångar, att man kan låsa in en specifik etnisk grupp utan att någon bryr sig, att man kan använda media för att skrämma upp befolkningen till underkastelse. En fin känga till alla västerlänningar (främst amerikaner) i salongen.
----------SLUT PÅ SPOILER----------
Men i stort går The Dictator på tomgång och det var smått pinsamt att se den. Sacha Baron Cohen kan betydligt bättre. Här får ni några med lyckade humorstunder signerade Cohen.
Ali G pratar feminism
”Do you think there will ever be a female prime minister?”
”Would you feel safe tho if you knew a woman was flying your plane?"
”Feminism is not about having sexual relations with other women.
Ain’t ONLY about that.”
Borat går på dejtingskola
”If she cheats on me I will… crush her.”
”She must have plough experience.”
”I like table tennis. I like shoot dog.
Snoop Dogg?
Shoot… dog. ”
Jean Girard utmanar Ricky Bobby (Talladega Nights)
”Why did you stop the jazz music?”
”Like the frightened baby chip mönk, you are afraid of anything that is different!”
”You don’t understand, you don’t understand, because you don’t understand liberty. You don’t understand FREEDOM."

Äter skivor och spelar tapas ikväll igen på Boqueria. Med tanke på regnet som "hänger i luften" känns det som man har dragit vinstlotten, trots att Fredsgatan lockar med traditionsenlig backanal till öppningsfest. Kristofer gör mig sällskap efter "arbete" med Maskinen på Gröna Lund. Lugnt och skönt blir det, lugnt och skönt.


Joan Chen spelar Jocelyn Packard i Twin Peaks. Nu har jag inte sett så långt ännu men jag blev lite nyfiken på vad hon gör nuförtiden. Det visar sig att hon spelar mamman i en ny film som heter White Frog som hade premiär på San Francisco International Asian American Film Festival i mars (vet ej om och när det kommer till Sverige). Den handlar om en 15-årig kille som har Asberger Syndrom och vars liv slås i spillror när familjen råkar ut för en tragedi. OBS! Kolla inte in trailern längre ner om du inte vill fatta hela filmen innan du ens sett förtexten. Men kort verkar den vara någon slags blandning av The curious incident of the dog in the night-time, Rabbit Hole, Tretton och The kids are all right, fast inte lika bra.

Den 15-åriga killen spelas av Booboo Stewart (som tidigare spelat Seth i Twilight-filmerna)

Storebrorsan spelas av Harry Shum Jr. (Mike i Glee)

Och pappan spelas av ljuvliga ljuvliga BD Wong som typ ALLTID får spela läkare, psykolog, präst eller annan lyssnande karaktär (till exempel i The Ref, All-American Girl, Chicago Hope, OZ, Stay, Law & Order: SVU, Awake). Undrar om han är helt vidrig i verkligheten..? Hittade förresten en kul påminnelse om när han spelade Howard Weinstein i Brudens far.
Här är i alla fall den superspoilande trailern: