Stad:
Kategori:
Konst
Kurerad av Apple™
Stad:
Kategori:
Plötsligt fann jag mig mitt i hyckleriets glödande epicentrum. En plats där konst och reklam förenats i en smutsig allians. Jag hade kommit till vad som ryktades vara ett ”hemligt vernissage eller nått”. För mitt inre öga hade jag sett mig själv knäcka en fisljummen fulöl till självkostnadspris, bli förbryllad av en akvarellserie på temat ”arg gris med hundkropp” och säga hej till en och annan Valand-student med lustig hatt och märklig dialekt. Det kändes bra.
En tårtas uppgång och fall
Stad:
Kategori:
Okej, ”negertårtan” var kanske inte helt genomtänkt. Och vid det här laget har hela grejen stötts och blötts i forum, tv-studios och artiklar. Debatten har blivit större än verket i sig. Lite som #hairriot, om ni minns?
Väldigt få var faktiskt på plats under tårtkalaset. Inte Afrosvenskarnas riksförbund, inte debattörer eller journalister. Inte heller jag. De enda som uttalat sig som faktiskt var där, är kulturministern och konstnären.
Så pirat att man inte finns
Stad:
Kategori:
Piraten har gått från att vara ett fruktat inslag på de sju världshaven till att numera stå som symbol för den godhjärtade (om än naiva) internethjälten som slåss för idealistiska värderingar och ett friare, antikommersiellt samhälle. Idag är piraten en ideologisk rörelse – lappen för ögat har ersatts med ett Gottfrid Svartholmskt bockskägg som främsta attribut.
Inom konstvärlden har det funnits pirater i alla tider. På 1860-talet DDoS:ade avantgardet etablissemanget genom att starta sina egna utställningar.
Konst på spåret
Stad:
Kategori:
Kollektivtrafiken i Göteborg är lika konstfattig som den är dyr. Spårvagnarna tar sig makligt från punkt A till B. Samma utsikt, samma medresenärer, samma allt. Tillbringar du 40 minuter om dagen i en så steril tidsbubbla finns inte annat val än att i matt väntan plocka upp en smågrusig Metro, sätta i hörlurarna och tänka på semester. Det är en själlös väntan på döden.
Konst i kollektivtrafik är annars ett vanligt fenomen.
Storleken har betydelse
Stad:
Kategori:
På väg tillbaka från lunchen med M. Vi sneddar genom bajsrondellen uppe vid Möllan och svänger ner längs cykelbanan och graffitiplanket. Högt och tydligt utbrister M plötsligt: ”Snacka om stort hävdelsebehov men noll självinsikt när man står där och helt oreflekterat låter sin dåliga smak ta upp en massa plats”. Hen syftar på snubbarna som är så upptagna med sina outlines att de inte hör vad hen säger. För som av en slump är det bara snubbar. M har rätt.
Det handlar om klass
Stad:
Kategori:
Efter en sedvanligt deprimerande runda bland stans kommersiella gallerier brukar jag släpa mig upp till Götaplatsen. Femte våningen på Konstmuseumet är berusande. Här vinglar jag fram bland Chagall, Monet och Cézannes tills ögonen tåras av fulländad fransk impressionism. Vidare in i samlingarna, en känslostorm av vemodigt bleka nordiska betraktelser. Det tar emot, men när ingen lyssnar mumlar jag ett kvävt ”tack” till grosshandlare Dahlgren, paret Fürstenberg och skeppsredare Lundqvist.
