_BILLIG TJEJ ERKÄNNER:

Brita Zackari 14:10 28 Nov 2011

Inte för att skryta men jag är en _väldigt_ billig tjej. 

Det krävs inte särskilt mycket för att smickra mig, och jag är relativt billig i drift. En helt ny herrgårdsost, med det första plastiga lagret avhyvlat, är på allvar en möjlig väg till i mitt hjärta. Men nu när butikernas kapprustningar i julstämning börjar bli omöjliga att blunda för så grips jag av en otroligt dålig smak i munnen. Anti-konsumtion, tänker ni? HELL no. Men jag har lyckats göra julen PLUS min födelsedag till superinfekterade sår, och eftersom jag är född i juni (exakt samma dag som Olsen-twins och Margret, reds anm) så är det preciiis så att sårskorpan börjat läka innan jag måste pilla upp den igen.

Det handlar om presenter. Jag är helt sämst på att få presenter. OBS av min kille. Alla andra presenter är jag bäst på att uppskatta (kom ihåg herrgårdsosten, y'all!), och förväntar mig aldrig att få några så jag blir skitgla av själva greppet ba. Men mellan mig och min kille har det blivit så otroligt dålig stämning kring detta, och när jag försöker avdramatisera t ex genom div blogginlägg i detta ämne så gräver jag bara en djupare och djupare girighetsgrop åt mig själv.

Storyn bakom? Ja, rent objektivt så är det helt och hållet hans eget fel. Jo.

Låt oss göra en resa tillbaka i tiden, en sommar för ett par år sedan. En andrahandsetta med gigantisk kungsballe (hehe) på Sågargatan är vår scen. Upphovsmakerskan till denna blogg har träffat en kille det EVENTUELLT är allvar med. Man vet inte än. Upphovsmakerskan till denna blogg försöker streta emot lite pga olika larviga orsaker. Killen har dock en annan plan. Ungefär så här var det, något förenklat:

Scen 1. INT. Kväll.

Killen och upphovsmakerskan av denna blogg sitter och pratar i sängsoffan (andrahandsetta, ju).

Killen: - Jag tycker att vi ska vara ihop.

Upphovsmakerskan till denna blogg: - Vi kan väl ta det lite lugnt?

Killen: - Nej.

Upphovmakerskan till denna blogg: (i hemlighet lite tänd av denna stränga stil) - Men jo?

Killen: Ok. Grattis på din och Olsen-tvillingarnas (han vet inte när Margret fyller, reds anm) födelsedag i alla fall (räcker fram ett paket)

BOOM!

Helt omöjliga skor, oklart pris, Acne. Kan ni fatta att man får dessa av nån som föraktar butiker som varken säljer GoreTex eller byxor man kan stoppa in knäskydd i?

Upphovsmakerskan av denna blogg är nu chockad och lite trängd. Detta sätter helt klart käppar i hjulen för livsregeln att hennes kärlek inte går att köpa ba sådär. En bra regel att ha, förresten. Men Upphovsmakerskan av denna blogg saknar uppenbarligen Karaktär.

Som alla vet är det tanken som räknas. Och utan att överdriva så kan man ju konstatera att tanken med detta var att ta sikte snäppet över en fabriksny hårdost och snärja mig med ett par sjukt onödiga skor som jag fick hitta på ursäkter att inte bära heeela den sommaren och nästa (mer om det nedan). Så när jag då nästa födelsedag fick något annat (nej jag KAN inte outa detta), något …praktiskt, så trodde jag såklart att han slutat tycka om mig. Sån är jag tydligen. Och jag skäms ihjäl. 

Så denna jul kommer jag tvinga syrran att kolla på Elf på repeat med mig och sedan fejka epilepsi-anfall. 

Jo, ett sidospår men: antal gånger jag burit dessa skor: NOLL. För dom är helt jävla omöjliga att gå i. Totalt. Vi snackar bajsnödig transa dagen efter ett spinningpass med juck. På rullskridskor. I jägarvila. Nedför en lite fuktig gräsbacke med tuvor. Kanske ett parti med makadam också jag vet inte eventuellt har jag redan fått fram poängen men poängen är: det ser inte bra ut. Det går inte ens att ta en vettig bild när jag har på mig dom, jag var tvungen att LÄGGA MIG NER PÅ GOLVET. Plus att dom är skitkrångliga att få på sig så en maska gick. Såklart.

 

 

 

Fler blogginlägg från Brita Zackari