Drake

Lyssna: Jay Whiss och Jimmy Prime är de riktiga Gudarna över Toronto

Svante Allmungs 18:56 25 Nov 2015

Medan vi väntar på Views from the 6, det kommande albumet från Drake – som han själv har liknat vid sin 808s & Heartbreak – borde vi kanske fokusera mindre på raps emotionella stjärna och desto mer på de som faktiskt inspirerar honom.

Att den självutnämnda 6 God lånar från andra titt som tätt känner vi redan till, men medan de flesta då antar att rappare likt Future är hans största musa så härstammar kanske majoriteten av inspiration från just Toronto. Sen några år tillbaka har Drake hållit ett vakande öga över till exempel woe-myntaren Devontée och kanske främst Prime Boys, en grupp unga rappare löst kopplade till Octobers Very Own.

Vem är Jimmy Prime? Vem är Jay Whiss? För allmänheten är de kanske bara några okända weirdos med en fallenhet för autotune och känslosvallande trapbeats. För Drake är dock Jimmy killen som var först med att kalla deras hemstad för The 6 och Jay han vars danssteg i videon till I Heard kan ha lagt grunden för den viralsuccé som är Hotline Bling.

Med deras nya låten Need It All verkar dock de två rapparna mer inställda än någonsin tidigare på att lämna Drizzys mediaskugga, och bli de riktiga gudarna bland Torontos skyar. Över tårögda synthar och ekande falsetter, från Texas-producenten Eric Dingus, gör Jay Whiss det klart för oss att det bara finns ett ändamål med hans rap – även ifall hans livsstil är en påträngande distraktion – medan Jimmy övertygar om att han har upplevt allt, och just därför behöver allt.

Rappens tema är här knappast något revolutionerande, långt därifrån, men allt annat doftar av mer kreativitet än något Drake har producerat under 2015. Nu återstår det väl bara att se just hur mycket The 6 har inspirerat Drakes "views" när albumet släpps i början av nästa år.

Läs mer

Efter Hotline Bling ställs de svåra frågorna: Är Drake en meme? Är Drake en tjuv?

Svante Allmungs 08:00 22 Oct 2015

Med premiären av Drakes nya musikvideo till Hotline Bling förlorade internet sig i vines av den dansande rapparen.

Dock finns det en baksida till fascinationen av det blinda stapserandet kring några tjejers rumpor, och nej, detta är inte en thinkpiece kring huruvida låten är sexistisk eller ej – den frågan lämnar jag till någon bättre lämpad. Jag har nämligen två andra frågor, viktigare nu än någonsin tidigare, och jag – Nöjesguidens största Drake-fanboy – tänker gå emot allt jag vet och känner för att ställa dem.

Är Drake en meme?

Bakgrund:

Vad är en meme? Enligt internetuppslagsverket Urban Dictionary är termen "en idé, tro eller trossystem, eller ett mönster av uppförande som antingen sprider sig verikalt genom kulturer (genom föräldrar till barn) eller horisontellt kulturförvärv (genom jämlikar, informativ media och nöjesmedia)".

Vem är Drake? En kanadensisk rappare och musikkonstellationen Octobers Very Owns uppenbara de facto, med en rad framgångsrika album bakom sig. Toronto-sonen har gjort sig känd för en rap och rnb-hybrid till musik där han har vunnit framgångar på att blotta sina innersta känslor som få rappare före honom har gjort.

Varför en meme?

Frågan klingar kanske likt ett skämt, men borde av ett Drake-fan tas på allra störta allvar. När beefen mellan rapparen och den tidigare vännen, numera fienden Meek Mill rasade för fullt under sommaren, vann Drake enligt många slaget med hjälp av internet. Mills konstanta felsteg tillsammans med Drakes disslåtar resulterade i ett överdrivet flöde av skämt, i form av bilder och vines, bland sociala medier – mina egna inkluderade. När rapparen sedan uppträdde hemma i Toronto flanerade han på scenen med dessa bilder rullandes i bakgrunden. Han tycktes därmed ha omfamnat faktumet att rapbeefen hade blivit till ett fenomen med en räckvidd större än rapkulturen – en meme, rättare sagt.

Med sin senaste musikvideo är det uppenbart att Drake har förstått sin slagkraft bland sociala medier, twittrare älskar honom och det tänker han utnyttja, i form av en Ernest Hemingway-mjukiströja och en dans gjord för att remixas 200 gånger om. Vare sig det är till tonerna av den gamla sommarplågan La Macarena eller tv-serien Fraisers vinjettmusik så är vi redo att äta upp 15 sekunder av Drakes pappaswaggande levande.

Videon i sig är tämligen utstuderad, och rätt genial, något många kanske inte ger Drake tillräckligt credd för. Uppenbarligen visste han och Director X vad de gjorde när den spelades in, för utöver den vine-lämpade faktorn är den inte mycket att ha. Men i en värld där du endast är av värde så länge kärleken för dig kan rymmas i 140 tecken, ja, då räcker ett remixvänligt klipp gott och väl.

Borde Drake-fans vara oroliga?

Ja kanske, för detta beteende speglar inte alls rapparen vi har lärt känna. Här talar vi ändå om någon vars internetnärvaro aldrig tidigare har varit slående, det är sånt polarna fixar åt honom. Vi talar dessutom om rapparen vars senaste album var fyllt med förakt mot allt som är uppkopplat, och dissade tjejer för hur besatta de är av sina timelines – men nu vill han helt plötsligt ta upp plats i din?

Är detta något problem? Nej, kanske inte. Men om vi ser till musiken han har släppt i år, hur den osar av Atlanta-flows och självbelåtna verser utan substans men med desto mer oneliner-perfektade rader, borde vi kanske frukta faktumet att Drake numera bryr sig alldeles för mycket om hur andra uppfattar honom – och vilken påverkan det kan ha på musiken han förmedlar. Drake är en liten mysunge vars hjärta brister med hans svaga röst över låtar som Marvins Room, den här dansande 6 God-personan – uppbyggd på något gym – lajvandes Kanadas Future känner jag inte till.

Slutsats:

Är Drake en meme? I nuläget: 4 av 5 Hemingway-tröjor.

Ifall det kommande albumet Views From The 6 inte är den spirituella uppföljaren till Take Care som jag vill tro att den är, ja, då kan vi ha ett riktigt problem. Mindre #DrakeDance och mer meddelanden inspelade på telefonsvar efter en alkoholdrypande kväll med sina demoner, tack.

Är Drake en tjuv?

Bakgrund:

Att få ta skit inom rapgamet baserat på ens kredibilitet är något Drake känner till sen länge. Det är knappast enkelt att vara en kanadenisk rappare, med en fallenhet för sång, och undvika motstånd från träskälliga hiphop-huvuden – speciellt om du är bra på det du gör.

Men som en av de största rapstjärnorna i världen har det sen några år tillbaka setts som en ära att få din låt remixad av Drake, många karriärer har tagit av i raketfart tack vare det. Att Drake därefter börjar använda den rapparens flow är något de flesta bara har köpt, att sätta patent på flows är ändå ingen hållbar marknadsstrategi i dagens rapklimat, för i slutändan bryr majoriteten sig inte.

Samtidigt har många länge tyckt att Drake är just en tjuv för hur han nonchalant approprierar andras stilar, och med Hotline Bling kommer kanske det största beviset.

Varför en tjuv?

Med premiären av musikvideon började en artist vid namnet D.R.A.M. lägligt nog anklaga Drake för plagiat. Historier om okända rappare vars öde blir ett bittert sådant efter att ha stiftat bekantskap med de framgångsrika titanerna är en Don Quixote och väderkvarnarna vi har hört alldeles för många gånger. Oftast har någon känd rappare stulit deras flow, låt eller liknande – men i slutändan fanns det inget där och bland allt raljerande gick den okända rapparen miste om den potential hen hade, för vem orkar med någon bitter bråkmakare?

Dock är det bara och medge att D.R.A.M.s anklagelser inte är helt bottenlösa. När Hotline Bling debuterade gjorde den det som en remix på Hampton-artistens låt Cha Cha. "Men låtarna är ju inte detsamma" säger du kanske då, och jag det stämmer, men bara delvis. Diverse snaps och vines av Drake framförandes låten före den släpptes bevisar nämligen att det faktiskt var en Cha Cha-remix från början, men när den väl släpptes lös inför världen hade man bytt ut Super Mario-samplingen med en av den D.R.A.M. från början inspirerades av: Timmy Thomas sång Why Can't We Live Together. Ifall detta var till Hotline Blings fördel ska jag låta vara osagt, men faktumet kvarstår att detta i grund och botten är en remix, ett faktum Drake och de runt honom tycktes glömma direkt med premiären av låten.

Borde Drake-fans bry sig?

Sedan Hotline Bling för första gången tweetades ut i verkligheten har den aldrig igen kallats för en Cha Cha-remix av Drake, skivbolag eller iTunes. I praktiken är det en annan låt, men ska vi börja snacka ur en etisk synvinkel blir det något helt annat. Rapparen själv valde att försvara sig med en Dancehall-liknelse där han menade på hur artister i Jamaica har en låt/beat/riddim där alla försöker toppa varandra med sin tolkning. Dock glömde Drake faktumet om att de alltid ger ursprungsmakaren sin props i låttiteln, och låtsas inte nu som att det är Timmy Thomas vi borde bry oss om här, bry er istället om det uppenbara hyckleriet.

Men visst det finns värre brott att göra sig skyldig till, men för någon som så ofta har kommit undan med Migos-flow, grime-slang och spökskriverianklagelser hade han väl i alla fall kunnat gett D.R.A.M. någon form av ekonomisk ersättning? Tro mig, uppmärksamhet vunnen ur kontrovers är ändå inget en artist kan livnära sig på.

Men kanske handlar detta just om anklagelserna Drake fick motta denna sommar, Hotline Bling släpptes ändå tillsammans med den första Meek Mill-dissen Charged Up. Ville Drake kanske backa upp den med en originell partylåt värdigt hans anseende? Har Drake och hans camp svårigheter när det kommer till att skapa partylåtar av denna rang på egen hand nuförtiden? Dessa frågor tåls att diskuteras.

Slutsats:

Är Drake en tjuv? I nuläget: 2 av 5 Timmy Thomas-samplingar, eller 5 av 5 Super Mario-samplingar.

I en genre byggd på moraliskt värdiga stölder och slang färdandes långt över landsgränser är det svårt att se hur denna anklagelse mot Drake håller. Men efter de senaste månaderna börjar det bli allt svårare att ta honom, som en kreativ kraft, på allvar. Kanske gör vi åter bäst i att bara lyssna på musiken och inte gräva något djupare i det. Personligen var jag inte frustrerad över hans användande av referensspår, då det händer i en studiomiljö, men min förmåga att blint bemöta kritiken mot Drakes artisteri börjar brista. Jag kan bara tänka mig en dag när Drake börjar "inspireras" av rappare inspirerade av honom, ja, what a time to be alive.

P.S. Även dansen i sig är, enligt rapparen Sauce Walka, en stöld. D.S.

     
Läs mer

Tim Vocals fortsätter att imponera med sin råa rnb – lyssna på hans remix av The Hills

Svante Allmungs 18:40 6 Oct 2015

Äntligen, efter tre år av väntan, verkar Tim Vocals ha funnit ett hem i skivbolaget Next Records NYC och med det flödar nu ny musik från artisten. Men först är kanske en kort introduktion på sin plats?

Det var under 2012 som en rad freestyle-videos, inspelade på en gata i klassiskt rapmanér, började dyka upp på Youtube. Där kunde vi finna en ung artist omgiven av en skrytsam crew. Men det fanns en twist, artisten Tim Vocals är nämligen ingen rappare utan en rnb-sångare som med sin röst förvandlade låtar av t ex Drake eller The Weeknd till råa skildringar av hans vardag i ett ekonomiskt nedsatt och kriminellt Harlem. Under den sommaren släppte han mixtapet Live from Harlem, som bland annat innehöll den fruktansvärt medryckande internethiten Harlem NYC, och efter det verkade en framtida karriär säkrad.

Problem med lagen skulle dock komma i vägen för Vocals som under de senaste åren har spenderat en stor del av sin tid inlåst, med några glimtar av förhoppningar till låtar släppta då och då – vilket bland annat yttrade sig i den förkrossande Next-videon där vi följer sångarens väg till häktet. Men inget konkret eller lyckobringande verkar ha kommit Vocals väg förens nu.

Sen ett kontrakt med Next Records signerades tycks sångaren vara mer dedikerad till sin "Real N****s Bars"-rnb än någonsin tidigare, vilket manifesterar sig genom låtsläppsföljetongen #TimTuesdays där den unga förmågan briljant tar sig an några av årets största hitlåtar.

Återkomsten blev officiell förra veckan när Vocals förvandlade Where Are Ü Now till en weedode – som i varje amerikansk politikers hörlurar säkert skulle få den matsvulstiga drogen legaliserad i alla stater – och nu är det The Weeknds tur, än en gång. Ta efter Tim Vocals och det är mer än ditt ansikte du inte lär känna när The Hills remixas till en smärtstillande eskapad. Den ena stunden släpiga, andra stunden pricksäkra, rösten tar oss på en Fear & Loathing-resa genom ett Hollywood dränkt i partydroger och vi gör alla bäst i att kapitulera för euforin.

Ni längtar efter Frank Oceans nya album? Se över era prioriteringar för i november  släpper Tim Vocals sitt nya album som lär lämna ett starkt avtryck på detta musikår. 

Läs mer

Sena kvällar och neo-soul när Erykah Badu remixar Hotline Bling

Svante Allmungs 13:20 2 Oct 2015

En dröm har förmodligen gått i uppfyllelse när Erykah Badu remixar Drakes sommarhit Hotline Bling – och då snackar vi så klart om Drakes fascination för gamla rnb- och soullegender.

Låten som från början var en remix – eller stöld om du nu vill kalla den det – fortsätter att tolkas från alla håll. Men namn likt Disclosure och Sam Smith gör bäst i att stiga åt sidan när den oemotståndliga Badu tar sig an denna ode till sena kvällsragg.
 
Till en början är Badu trogen originalet, men lyfter den sedan till skyarna med en perfekt uns av neo-soul helt i linje med sångerskan. Enligt ett meddelande i låtens beskrivning är detta det första smakprovet från ett kommande mixtape, som om jag inte missminner mig blir hennes första officiella släpp sen början på 2010-talet. Mer Baduizm på ingång med andra ord, och kanske fler neo-soul-aktiga tolkningar. Vilken väntar här näst? Snälla låt valfri låt från Fetty Wap vara svaret.
 
 
Läs mer

Stream: Efter alla rykten släpper Drake och Future äntligen sitt gemensamma album

Svante Allmungs 09:07 21 Sep 2015

"Vem lät egentligen detta ske?" är frågan Future ställer sig i en nyligen släppt video av honom i studion med sina jämlikar. Vem det än var – skivbolagsboss eller Pimp C:s ande – så har vi hen att tacka, för efter rykten och spekulationer är äntligen Drake och Futures album What A Time To Be Alive här.

Även fast raps utveckling bara verkar gå snabbare för åren vore det kanske ändå lite högmodigt att kalla Drake och Future för en kontemporär installation av Jay-Z och Kanye West. Dock har vi väl inte sett ett samarbete likt detta, där två rappare mer eller mindre etablerade som kulturella ikoner går samman, sen Watch The Throne – och nej jag tänker inte ursäkta ikonförklaringen. 
 
Men är det, precis som Drakes senaste album, bara ett urval av låtar mer lämpliga för ett mixtape eller ett faktiskt projekt av värde? Ja, till skillnad från If You're Reading This It's Too Late – vars irriterande långa namn inte behöver känna sig ensamt längre – har vi här faktiskt elva kompletta låtar med färdigskrivna verser och hela refränger.
 
Resultatet av denna dynamiska duos turnétid tillsammans blir en koncis helhet dränkt i Metro Boomins produktioner, Futures autotune-filtrerade sång och Drakes påtagliga kärlek för Atlanta-rap. Huruvida någon skulle vara bättre än den andra behöver vi kanske inte spekulera i, men för sakens skull kan jag säga att albumet är mer av en Dirty Sprite 2 feat. Drake än något annat.
 
 
Om streamen dör betyder det att Future och Drakes team verkligen vill att ni köper albumet. 
 
Efter ett år av listettor och imponerande försäljningssiffror fortsätter alltså de två rapparna att toppa tidigare framgångar. Vilken tid att leva, inte sant, när Drake för andra gången i år – med största sannolikhet – har en albumetta tack vare en Atlanta-rappare. Lyd nu Diamonds & Dancings rekommendationer och lätta på övre klädesplagg, investera i lite alkoholhaltiga drycker och tillåt din kropp omfamnas av sporadiska DJ Esco-rörelser – ett samarbete av denna rang måste firas även fast det endast är måndag. Eller plocka bara fram penna och block ifall du vill analysera alla möjliga dissar riktade mot Meek Mill, det är upp till dig hur du vill tillbringa din dag med Freebandz och OVO.
 
Läs mer

Glöm Drake – Night Lovell är kanadensisk raps framtid

Svante Allmungs 20:33 4 Aug 2015

Det går inte att motstrida faktum, Drakes bråk med Meek Mill har varit en framgångshistoria för den förstnämnda av rapparna. Men medan Kanadas käraste ägodel mer eller mindre ser ut som världens största rappare just nu – med eller utan spökskrivare – så har landet fortfarande en hel del nyskapande talanger att erbjuda, där den främsta av dem utan tvekan är Night Lovell.

Som både producent och rappare har Night Lovell varit en betydelsefull del av senaste årens Soundcloud-rörelse. Många fann honom förra hösten med den gastkramande och högoktaniga trapoperan Dark Light, som sedan följdes av den hyllade gothserenaden till debutmixtape Concept Vague. Efter en längre tystnad återvänder nu Ottowa-sonen för att göra sitt sedvanligt mörka avtryck på denna sommar.

Under natten till idag släppte han två spår – båda producerad av han själv med assistans från den ständiga samarbetspartnern Dylan Brady – där rapparens känsla för dunkla men medryckande ljudbilder är påtaglig. Nog för att Shaded Summers låter som om någon spärrade in Philip Glass i en studio med en Dancehall-artist – som råkar vara Lovells pappa – och ett Lex Luger-trumpaket, men starkast skiner ändå Give Me The Keys. Tillsammans med djupa basgångar och samplingar från terapisamtalen i Good Will Hunting redogör Lovell här sin hedonistiska livstil, i den något motsägelsefulla jakten på den sanna kärleken. För att inte göra saken sämre gästar även Bradys sköra och förvrängda stämma likt en kniv vilandes vid ett brustet hjärta.

Runt om jorden är kanske Drake ett ansikte för kanadensisk rap och musik överhuvudtaget, men på internet och främst Soundcloud väntar Night Lovell på att hans röst ska bli hörd världen över – och tro mig det lär den snart bli.

Läs mer

Drake försöker sätta punkt på Meek Mill-beefen med Back 2 Back

Svante Allmungs 16:50 29 Jul 2015

En vecka har gått och fortfarande är bråket mellan rapparna Drake och Meek Mill på allas läppar. Efter att ha besvarat anklagelserna om spökskrivna låtar förra helgen med Charged Up är Drake nu åter tillbaka med en ny disslåt vid namnet Back 2 Back.

Det är med ett betydligt hårdare beat som Drake än en gång tar kommandot i denna dispyt. Efter att ha besvarat Meeks oändliga rant i äkta silkeslent Drake-manér med ett tillbakadraget beat och subtila dissar gör han nu raka motsatsen, vilket kan tolkas som ett försök från Toronto-sonen att sätta punkt på beefen. Låtens sista rad lyder ändå "I took a break from Views, now it's back to that" vilket borde betyda att all fokus kommer ligga på kommande albumet Views From the 6 härifrån. 

Om internet fann underhållning i anklagelserna mot Drake förra veckan har nu de två rapparna bytt roller. Redan när Charged Up släpptes fylldes Meek Mills instagram direkt med batteriemojis och då menar jag verkligen varenda bild, på en lördag, vem har ens tid för rapbeefs då?

Det är uppenbart att tiden då rapfans kunde få vänta i månader på en låt som Ether är förbi. Nu lär du istället vara kvick, annars är det upp till internet att bestämma ditt öde och de är allt annat än förlåtande. Fråga bara Funkmaster Flex som skulle ha släppt en disslåt från Meek i måndags.

 
Läs mer

David Lynchs musikproducent ger oss en känsla av soul, Drake och Twin Peaks med sitt debutalbum

Svante Allmungs 09:00 27 May 2015

Ja väntan på en ny säsong av Twin Peaks är en lång och plågsam sådan, men efter diverse bråkigheter kring budgeten står det nu i alla fall klart att inspelningen kommer få sin start efter sommaren med hela 18 avsnitt i sikte. Dock är det uppenbart att detta lär ta sin tid och medan David Lynch gör sitt bästa för att återigen entra The Black Lodge ska jag försöka underhålla er på vägen — med inget mindre än musik från den excentriska regissörens musikproducent.

Dean Hurley har mixat, valt och producerat musik för flera av Lynch projekt, därbland hans album Crazy Clown Time och Big Dream. Days of Thunder & Rain är dock en helt egen skapelse ifall vi bortser från faktumet att den till stor del består av gamla soul-acapellor — tillhörande legender likt Otis Reading och Marvin Gaye — samt ingen annan än Kanadas ensammaste själ Drake. Tillsammans med vida, atmosfäriska musikstycken blir det hela till ett oväntat men lyckat möte som pendlar mellan storslagna ljudbilder från ett romantiskt — men tragiskt och smått Bruckheimer-esquet — 80-tals drama, till de viskande ugglorna bland träden i Twin Peaks. 

Tänk er att Laura Palmer — istället för de dimmiga bergen ovanför Seattle — hade försvunnit bland den amerikanska västkustens brinnande stränder och lämnat en tårögd Drake hängandes vid sin motorcykel, då har ni förmodligen funnit den surrealistiska men fängslande känsla av hjärtesorg Dean Hurley har försökt snärja med sin drömfångare. Förresten en tanke: i Lynch värld kan vi väl inte tro att det bara är ett sammanträffande att en producent med sån kapacitet för tårdrypande musik delar namn med tv-historiens mest tragiska tonåring?

Ni kan ladda hem Days of Thunder & Rain gratis här och nedan se en kortfilm regisserad av Nicholas Wurz och William Trenton, där flera låtar från albumet medverkar. Jag rekommenderar även att ni tar er an Hurleys mashup av punkaren Glenn Danzigs låt Mother och Drakes 0-100-outro The Catch Up, ifall någon verkligen betvivlar producentens kärlek för Drizzy.

     

Läs mer

Efter skandalen kring Can I med Beyoncé — lyssna på två nya låtar från Drake, där Tinashe gästar

Svante Allmungs 13:23 23 May 2015

När Drake släpper nytt stannar internet upp, och med en medverkan av Beyoncé är hysteri att räkna med. Just detta uppstod tidigare i veckan när en bit av det omtalade samarbetet Can I läckte ut bland sociala mediers flöden. Detta experimentella och minimalistiska samarbete ryktas vara en del av det kommande albumet Views From The 6, som rapparens skivbolag OVO inte verkade allt för benägna om att dela med sig av. Låten försvann snabbt men strax därefter uppstod en ny, där den okända sångaren Sal Houdini spred sin falsett över hela spåret.

Bloggar och hemsidor började snabbt sprida denna version som den kompletta, men många var ändå skeptiska. Hur kunde denna tillsynes obetydliga artist lyckas landa ett gästinhopp på en låt med två av musiks absolut största namn? Tvivlandet visade sig senare vara befogat då Houdini själv gick ut på Instagram och bad alla om att sluta sprida låten då det hela bara var en remix han hade gjort "på skoj". 

Är det en ursäkt värd att köpa? Kanske, samtidigt har den bristande källkritiken säkerligen varit fantastisk marknadsföring för Houdini, en Soundcloud-användare med knappt hundra följare — eller ja, det var tills hans profil mystiskt nog försvann, Drakes woes är att misstänka.

Drake har haft problem med läckor tidigare och det verkar inte vara över riktigt än, under natten började nämligen yttligare två låtar spridas. Precis som Can I verkar det bara handla om delar av hela låtar, där en gästas av den yngre RnB-förmågan Tinashe. Var låtarna härstammar ifrån är än så länge okänt, men låten Go Out Tonight låter som den första delen i en såpopera Hold On We're Going Home avslutade. Med det sagt kan ni för nu ta del av Drakes fantastiska känsla för melodramatik nedan.

Läs mer

Har Big Sean årets första spännande rapalbum? Drake, Kanye West och många fler menar på det!

Svante Allmungs 08:00 27 Jan 2015

big-sean-dark-sky-paradise-cover

Okej detta kommer måhända med en viss kontrovers, för ett år sedan hade man väl knappast placerat Big Sean i facket bra och spännande rappare — men som han själv säger i nedanstående video så kan mycket hända under ett år. Sedan kan jag även medge att en singel producerad av DJ Mustard där premissen egentligen bara är att svära grovt över en opålitlig tjej knappast går att placera i något hedersfullt fack heller. 

Men med det ur vägen kan vi konstatera att Detroit-rapparen aldrig har varit större och han verkar rappa markant bättre. Med hitsingeln — älskad av både barn och vuxna — I Don't Fuck With You släppte han även 4th Quarter som erbjöd fem minuter bättre än allt på senaste albumet Hall of Fame. Kanske är vi redo att förlåta Big Sean för alla de kepsar han har låtit vila halvt runt hans tinning? För nu när nya albumet Dark Sky Paradise har blivit officiellt med en diffus promovideo och en rad gästartister kan jag endast konstatera att ja detta ser tämligen spännande ut.

Förutom den omåttligt överskattade — och en gång våldtäktsanklagade — Sverigevännen Travis Scott kommer flera av våra favoritrappare gästa. Genom diverse Instagram-konton blev det igår klart att bland annat Torontos sköraste Drake och PARTYNEXTDOOR kommer gråta ut över produktioner av antingen DJ Dahi, Vinylz eller Boi-1da — jag gissar på sistnämnda. Även Lil Wayne sägs ha en vers på albumet där han förmodligen kommer angripa faktumet att hans pappa vägrar låta honom leka med sitt nya album. När det kommer till andra fadersgestalter så har även Seans mentor och frälsare Kanye West en vers vilket lär vara det autotunade gospel ni antingen har lärt er att hata eller älska vid det här laget.

Har vi en eftertappning av My Beautiful Dark Twisted Fantasy här halvvägs igenom 2010-talet? Den mörka och smått evangeliska ljudbilden — utblandad med amerikanska progg-samplingar — vi har erbjudits hittills hintar om det. Big Sean borde förmodligen vara nöjd ifall Dark Sky Paradise är ens hälften så välgjord — och så även vi då detta kan bli en duglig start på vad som sägs bli ett stjärnspäckat år för rap.

Läs mer

Förlorad i populärkulturen

Svante Allmungs är 90-talist med en bakgrund som eskapist och orienterare.

På den här bloggen kommer han få utlopp för sin fanatiska konsumtion av populärkultur. Från rap till 80-talsdoftande synthpop. Från amerikansk prat-tv till Reddits mest bisarraste fanteorier.

Ingen kultur är för ful, på jakten efter dess hjärta. En resa med passion, avsky och humor.

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla