När det är oktober och allt är ganska så långt ifrån helt jävla underbart så brukar jag tänka att situationen faktiskt kunde ha varit ännu värre. Smart va. Det hjälper mig. Och jag vill hjälpa er. Därför listar jag här tre saker som kunde ha gjort din livssituation värre just nu:
1. Tänk om det vore så att alla låtar du lyssnade på under resten av ditt liv lät som Josh Groban's You Raise Me Up. När du lyssnade på Rolling Stones på Spotify så skulle det låta som Josh Groban's You Raise Me Up, om du såg The Strokes live så skulle varenda en av deras sånger låta som om Josh Groban tolkade The Strokes men skulle du få för dig att faktiskt testa att själv sjunga Josh Groban's You Raise Me Up så skulle det inte låta någonting alls. Kanske ett litet patetiskt pipljud. Typ som en liten husmus. Så skulle du låta.
2. Tänk om du hade en inneboende som var fullständigt besatt av "Den vilda jakten på stenen" och uppföljaren "Den vilda jakten på juvelen". Förutom att han skulle se dem på dvd åtminstone en gång dagligen skulle han "krydda" vardagliga samtal med referenser till filmerna, använda analogier från filmerna för att förklara händelser i vardagen och STÄNDIGT föra grundliga diskussioner om filmernas "djupare filosofi".
3. Tänk om du vaknar upp en morgon och din pojk/flickvän inte ligger bredvid dig. På kudden ligger en lapp. "På cirkus" står det. Din respektive har blivit cirkusfantast. Till en början gläds du lite åt att din älskade funnit en ny hobby, eller intresse, och tycker väl att det hela är lite charmigt. Lite annorlunda, men vafan. Men när denne allt oftare kommer hem sent om kvällarna och är så JÄVLA upprörd över att "det för helvete inte finns några riktiga cirkusar kvar" och skriker och gormar över att kvällens föreställning bara var "en simpel jävla fittföreställning med de allra vanligaste jävla akrobaterna och jonglörerna som jag redan har sett typ TUSEN MILJARDER GÅNGER" så blir det genast ganska obehagligt och du undrar hur det är fatt och din älskade blir plötsligt som förbytt och talar till dig med lugn, len röst och förklarar att "alla artister hade granna kläder och mycket grace och, du förstår, vi tjöt av skratt när elefanten sköt straffsparkar på apan som stod i mål" och du bara står där och GAPAR och vet inte vad du ska säga och din käresta får plötsligt något svart i blicken och vrålar åt dig att "det är DITT fel att jag har väntat i fucking månader på att illusionisten Wolfgang Lauenburger ska komma till Maximum och DET KANSKE INTE ÄR SÅ JÄVLA LÄTT FÖR HONOM ATT FLYGA TILL SVERIGE BARA SÅDÄR" och du gråter och frågar förtvivlat vad du kan göra men din käresta har redan stuckit iväg med din bil och du bestämmer dig för att hoja efter och det leder dig till ett avlägset jävla fält någonstans i Knivsta där ett litet sketet cirkustält står uppställt och du tittar in och ser din käresta knulla där inne på scenen med en flintskallig gubbe i leopardmönstrad frack och lösnäsa och du kräks ju för situationen är så fruktansvärt absurd. Så du cyklar hem igen. Och där är det fortfarande oktober.
Ser ni? Om man ponerar att ens liv skulle se ut såhär så känns ju ens nuvarande livssituation helt plötsligt skitbra! Nu är klockan mycket och jag ska sova men annars hade vi ju lätt firat med en öl.
