Det absolut bästa med att just nu bo på nian är att alla som bor på över- och undervåningen precis har dött i SARS så att det nu är väldigt lugnt här. Lugnt och skönt. Det brukar vara ett jävla liv - ryssar som skriker, par som bråkar, porslin som går i tusen bitar. Men nu är allt dött, tyst och stilla. Bra. Då kan jag äntligen börja fokusera på bloggen igen. Alldeles för dålig uppdatering nuförtin. Men nu kör vi så det ryker! Häng me!
