Just nu är jag så jävla vansinnigt arg att jag inte vet var jag ska ta vägen. Jag vill stampa sönder golvet, riva upp parketten i mitt vardagsrum planka för planka, slå stora hål i mina väggar så att gasbetongen yr och skrika och vråla tills att allt glas i alla fönsterrutor går sönder. Jag vill vräka omkull möbler, slita ner taklampor och elda upp kläder. Samt en och annan människa. Jag är så förbannad och äcklad och besviken att allt detta känns fullt genomförbart. Jag har ilska nog åt det, jag har adrenalin så det räcker och även om musklerna kan verka oansenliga så är jag snudd på övertygad om att mitt inre rage skulle anta existensen av en tornado om jag så bara öppnade munnen.
Istället sitter jag helt tyst på en köksstol. Vandrar mentalt igenom alla steg, all kontakt och alla ord, låser metodiskt dörr efter dörr. Strax är allt återställt.
