Viajo Diablo

17:20 29 May 2000
Det är alltid positivt med band som har bra koll på sin musikaliska samtid. I synnerhet om det rör sig om band som uppskattar samma band som en själv. Man känner ett slags släktskap och inbillar sig att det hade varit kul att träffas och droppa favoritlåtar, spela mördarriff med munnen och utröna huruvida första plattan var bättre än någon av efterföljarna. Precis så känns det i fallet Roachpowder. Om det är så att de band de valt att hämta sina låtidéer ifrån är deras favoriter skulle vi ha hur många kvällar som helst framför oss där CD-växlaren är fullproppad med av plattor med Kyuss, Cathedral och Monster Magnet. Däri ligger också Roachpowders problem. De har nämligen inte tillfört någonting av vare sig egensinne eller vitalitet. Förutom att de har lyckats trycka ner de mest uppenbara kvaliteterna hos ovan nämnda band i en musikalisk hushållsassistent, knådat blandningen hjälpligt, tagit degen och yxat till den relativt klumpigt och sedan plöjt in det på band. Jag må låta alltför negativ med tanke på betyget, men med tanke på att Roachpowder kunde haft betydligt sämre idoler och att det svänger riktigt legitimt emellanåt känns det ändå motiverat att ge deras debut godkänt. Nästa gång får de dock ha hittat någon form av originalitet ifall betyget inte skall rasa.
Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner