1996 satte jag, kanske i tillfälligt övermod, Grant Lee Buffalos [I]Copperopolis[/I] överst på min lista över det årets bästa album. Det var plattan där allt föll på plats för gruppen; där det veka blev urstarkt och där det mäktiga hade precis de sprickor som gav det karaktär och mänsklighet.Men det var då det. 1998 kvalar Grant Lee Buffalo knappt in på listan över månadens tio bästa och jag vet i
Slash/Polygram
Copperopolis
Jag vet att det finns folk som hävdar att Grant Lee Buffalosförra, Mighty Joe Moon, är ett av de starkaste rockalbum som kommit under90-talet.
Själv förhöll jag mig dock något avvaktande. Kanske för att ekot från den märkvärdiga debuten fortfarande hördes så högt, kanske för att försöken till musikalisk breddning verk
The Beauty Process: Triple PlatinumL7s femte, The Beauty Process: Triple Platinum, är en väldigt varierad platta. Från blytung motorvägsrock över snällare festpop tillsparmakad, småputtrig lo-core. L7 gör sitt mest förtjänstfulla avstamp i amerikansk alternativrock av den gamla skolan och då blir det fantasirik,hård rock'n'roll. Någon järnkoll på L7s fyra tidigare plattor har jag inte, men varationerna, eller splittringen om man vi |
