Avenypubliken har i regel ingenting emot att ta en öl på Andra Långgatan, däremot står Andra Långpubliken med ett krampaktigt tag om hörnet på Yaki-Da och nuddar asfalten på Avenyn med endast fotspetsen av den ena Dr. Martens-kängan, som ankungar i för kallt vatten. Ändå är det just Andra Långpubliken som har ett rykte om sig att vara öppensinnade och välkomnande.
En vanlig missuppfattning som råder bland Andra Långpubliken är att Orgia är litet. Men faktum är att Orgia är betydligt större än vad de tror, det bara känns trångt när så många stora egon ska få plats där samtidigt. Nattklubbschefer, dj:s, redaktörer och popstjärnor står och skriker hjärtligt på varandra som i en italiensk trappuppgång.
Det finns två skolor på Andra Långgatan, den ena menar att gatan blir bättre ju närmre Pustervik man kommer. Den andra hävdar i sin tur att gatan blir bättre ju närmre alkispizzerian Galliano man kommer. Följer du skola nummer ett blir ölen dyrare under resans gång. Följer du skolan nummer två blir ölen således billigare tills du når slutmålet Galliano. Pizzerian är på många sätt den illaluktande skatten vid regnbågens slut.
Personer från skola nummer ett tillbringar det mesta av sin tid med att vänta på Way Out Wests nyhetsbrev. När brevet väl landat i inkorgen uppdaterar de sina sociala mediekonton med YouTube-klipp med den senaste bokningen. Detta för att POSITIONERA sig själva. Pengarna spenderas på indiefolkskivorna de lägger i kundvagnen på iTunes, på arty old school-tatueringar och öl från olika mikrobryggerier.
Personer från den senare skolan kan mycket väl se ut så här: Lång läderrock och damglasögon, vars högsta dröm är att stå på taket till Galliano med fladdrande hår (som deras mamma borstat samma morgon) och forma sina fingrar till spretiga klor, medan de förbannar den sluga gnom som stal deras svarta magi under nattens dataspelspass. När dessa personer inte dricker billig öl eller handlar ”armour” på den lokala smedjan, tycker de om att skojbrottas med sin syster.
