Podcasten har en paus! Och jag vet att det är socialt självmord att vidarebefordra beröm. Men vi har fått så många fina kommentarer och jag ska försöka förpacka detta så smidigt som möjligt i ett enda stort "humble brag"-paket.
Bellatrix Lestrange: "Saknar er! Skärp er förfaaaan! FATTAR att det är segt att låsa in sig i en garderob när solen lyser och man bara vill dricka öl men, för vår skull, kom igen?!"
E: "Alltså… First things first: ni är så fina. Är så glad att ni gör er pod, jag behöver en sån som den när jag tappar bort var jag kommer ifrån. Oftast får ni vara med när jag promenerar hem från jobbet här i utlandet och oftast kan jag inte hålla mig för skratt (så det är tur att man inte möter samma människor varje dag här, hehe). Hur som helst, ett av mina favoritavsnitt är det när ni pratar om att inte kunna vända rakt om när man är ute på stan. Ack. Jag med, jämt! Har dock bytt vanan av att gå in i närmaste jourbutik och köpa något jag absolut inte ville ha (blev dyrt i längden) mot att ta upp telefonen och kolla gatuskyltar. Tänk metamorfos från en mycket målinriktad affärskvinna PÅVÄG till en 'ojdå, jag är ju visst turist, måste kolla Google-maps'. Tänker tankar som att om någon kommer fram och frågar något då, ska jag bara svara på typ SIM-språket. Såatteee, nu vet vi att vi är flera med samma syndrom i alla fall. Tack."
Davids pappa: "Dags för nästa avsnitt nu eller???"
Andra kommentaren har inget med pausen att göra egentligen, men den var så härlig. Det kommer fler avsnitt. Men Hector är i Nya Zeeland. Han cyklar efter lokalt vin på snirkliga grusvägar, gör graciösa bungyjumphopp från broar, halvligger på charmiga skåpbilstak och blickar ut över dramatiska landskap, leker med vilda sjölejon, jagar sin flickvän på stränder i solnedgångar och bla bla bla bla.
Jag hatar honom lika mycket som ni gör. Nya Zeeland suger. Nya Zeeland är astöntigt. Det vet alla. Och mellan oss, Hector tycker att alla ni som lyssnar på podcasten är "små vider som gott kan vänta, de måste fatta att jag är en 'sökare', som behöver inspiration och innehåll, för annars blir det inte nån jävla succépodcast. Är det DET de vill? Va?! Att det inte ska bli nån mer show med rosa arty fågelbilder och som du Rasmus skriver så hysteriskt roliga beskrivningar till?! Vad vet de om showbiz? Va?!". Men jag lugnade honom, ni skulle sett mig, jag stod upp för er. Så han kommer tillbaka och podcasten också. Om några dagar bara, tror jag.
Tills dess fortsätter vi att vänta.