Scarlett Johansson och Matt Damon i We Bought a Zoo.
Det räcker med ett djur i rollistan för att en film ska väcka varningssignaler. Nya We Bought a Zoo innehåller över 30. Redan under inspelningen vädjade forskare och djurrättsgrupper att regissören Cameron Crowe skulle avbryta projektet. Kort sagt: en bustokig klippbild där en schimpans ser oförstående ut medan Matt Damon drattar omkull i en hage ansågs inte skäl nog att hårddrilla utrotningshotade arter.Visserligen har filmen branschstämpeln ”inga djur kom till skada under inspelningen”, men flera experter har kallat det en falsk garanti och istället lyft fram två andra aktuella föredömen: Apornas Planet: (r)Evolution och Steven Spielbergs nya hästepos War Horse, med helt respektive delvis datoranimerade djur.
Dessvärre finns inte samma garanti för djurfilmernas mänskliga skådespelare. Det stora offret när Jason Alexander (”George Costanza”) skådespelar mot en orangutang som stjäl juveler (Dunston checkar in) är inte orangutangen. Samma sak gäller den majoritet av hans kollegor som gått samma väg: Tom Hanks har ”löst brott” tillsammans med en fransk mastiff i Turner & Hooch. Hugh Laurie (”Dr. House”) är med i både tv-serien och samtliga tre filmer om den busiga lilla husmusen Stuart Little. Och Bill Murray spelade för några år sedan huvudrollen i Katten Gustaf (i efterhand har han bortförklarat sig med att han misstog manusförfattaren Joel Cohen för Joel Coen, författare bakom bland andra Fargo och The Big Lebowski. Men den motiveringen tappade lite i trovärdighet när han två år senare tackade ja även till uppföljaren, Gustaf 2).
Ofta passerar filmerna obemärkt förbi (”direkt till dvd”), men för att ge någon bild av omfattningen: Sankt bernards-komedin Beethoven är i nuläget uppe i sju filmer och en tv-serie, Dr. Doolittle fick nyligen sin sjätte uppföljare, och golden retrievern Air Bud har, förutom originalfilmens basketkarriär, gjort succé inom bland annat fotboll, baseboll och volleyboll. Med dess spinoff-uppföljare är serien nu uppe i 13 filmer med fler på gång. Till det kan läggas Palm Dog-galan, en av flera årliga prisutdelningar för bästa djurskådespelare.
Alla dessa är självklart inte dåliga. Owen Wilson-filmen Marley & Me (tillsammans med Marmaduke hans andra hundfilm på två år) är väl förmodligen den film genom tiderna där det smygtorkats flest tårar under eftertexterna. Dessutom är en stor del så kallade ”familjefilmer” och får klassas därefter. Men att se Vänner-skådisen Matt LeBlanc dela toalett med en baseballklädd schimpans som pruttar (komedin Ed från 1996), det är för dumt för alla i familjen.
Djurfilmerna är för haltande skådespelarkarriärer vad sekter är för livskriser. Det tydligaste exemplet är kanske komikern Jim Belushi. I takt med hans trevande framgångar har han jobbat ihop ett cv med sex olika hundfilmer och varit berättarröst i ytterligare två. 2005 mottog han därför det enda riktiga skådespelarpris han tilldelats under sin 34-åriga karriär: ett ”lifetime achievement award” från djurorganisationen ASPCA. Och även större stjärnor fastnar i samma fälla. När Justin Timberlake lade ner sin musikkarriär för att satsa på film var det förmodligen inte rollen som den gulliga björnen ”Bobo” i Yogi björn han hade i åtanke.
Frågan är varför antalet djurfilmer, både animerade och riktiga, trots allt ökar. Det är nog läge att som folk ställa oss några riktigt grundläggande frågor när det förra året gavs ut två helt separata filmer på temat ”hundvalpar som måste rädda Halloween”. Något säger det ändå om världsläget 2012 att den skådespelardöd som skapat störst rubriker senaste tiden tillhör apan som spelade Tarzans sidekick ”Cheeta”. ■
Även i andra former tar djur över filmvärlden. Los Angeles-konstnären Rachel Mayeri gjorde i höstas en film FÖR schimpanser där en man i apkostym ”tar en öl framför tv:n efter en hård dag i djungeln” (tidigare har även ”pandaporr” spelats in för att få igång björnarnas parningsliv). Och nyligen visades världens första dokumentär filmad AV schimpanser (som under 18 månader fått leka med speciella oömma kameror). Resultatet är mer YouTube än YouTube.
