Howlin’ Pelle har aldrig varit den blygsamma typen, men 2007 fick The Hives hybris på riktigt. De spelade in The Black and White Album över hela jorden med den ena superproducenten efter den andra, och albumet blev just så ofokuserat som det brukar bli när band får för sig att visa att de har flera strängar på sin lyra. Att The Hives efter att ha slickat såren nu återvänder till skramlande garagerock i högsta tempo är med andra ord både begripligt och rätt skönt. För även om det är konservativt och förutsägbart låter The Hives hungriga igen, och de gapar över både Joan Jett och Slade i I Want More. Glupskt hugger de in på allt som slamrar, med call-and-response-körer som gjutna till Howlin’ Pelles klädsamma arrogans. När de släpper fram ett mäktigt blås tangerar de till och med Rocket from the Crypt. Det är inga kulinariska sensationer, alltså, men det är rejält makligt.
