Vill man bli rejält besviken ska man försöka hitta en uppföljare till en skiva man tidigare tyckt väldigt mycket om. Det är liksom upplagtför magplask. Fugees Blunted on reality var tveklöst en av 1993 års mest spännande skivor. Den helakustiska Vocab var en av det årets bästa singlar. Som förband till Das EFX lekte de med Stockholm som med en rockring. Det tog lite tid att förstå att de 13 nya låtar New Jersey-trion spelat intill uppföljaren The score når upp till debutens klass.
Det tog lite tid att förstå att den faktiskt är bättre än debuten. Musiken spretar inte lika mycket som förut, utan hålls fast i ett jämnt, svängigt favorittempo. Lauryn "L" Hills röst är mer underbar än någonsin, och att låta henneanvända den till än fler souliga sångpartier ett lysande drag (lyssna påFugees-versionen av Roberta Flacks gamla Killing me softly!).
Wyclef "Clef"Jean och Prakazrel "Pras" Michel, gruppens två övriga tredjedelar, har hjälpt till att snickra ihop en skiva som kommer att indie-popare att börjalyssna på hiphop på samma sätt som Underworlds Dubnobasswithmyheadman fick folk att börja lyssna på obskyr klubbmusik. Det handlar om samtida gatupoesi parad med urbana beats på en nivå miljarder mil högre än de fina salongerna kan bjuda. Flera av spåren kommer att fungera som historiska milstolpar i musiksociologiska framtidsstudier. Det är vackert och smutsigt, hårt och mjukt, slött och energiskt på en ochsamma gång. Det är årets hittills bästa skiva.Skivbolag:
Artist:
