[B]Christina Aguilera [/B]
Back to basics
CD, RCA/SonyBMG
Halvvägs in i Outkasts nya album finns en konstig låt som heter Makes no sense at all, vilket den här skivan verkligen inte gör. Idlewild är en uppenbar flopp om jag någonsin hört en - en konstig och jobbig skiva, framkrystad av ett band som verkligen borde tagit tag i saken och förverkligat alla splittringsrykten för länge sedan. Outkast befinner sig ju i en rätt så jobbig sits, så här tre år efter att Hey ya var den Stora Oundvikliga Poplåten, och dubbelskivan Speakerboxxx /The Love Below toppade alla årsbästalistor. Enligt olika personer på Internet pratar André3000 och Big Boi knappt med varandra nu för tiden - men de har uppenbarligen haft åtminstone ett bandmöte inför den här skivan, det där de bestämde sig för att 20- och 30-talsjazz fick bli inspirationskällan som skulle rädda bandet. Jazzpastischerna på Idlewild är dock som bäst plastiga och stela, som värst direkt parodiska.
En annan som låtit sig inspireras av mellankrigstidens musik (och som antagligen också längtar tillbaka till de gyllene åren runt millennieskiftet) är Christina Aguilera. Hennes nya dubbelskiva Back to basics är en hyllning till favoritartisterna från uppväxten I Philadelphia: Billy Holliday, Otis Redding, Etta James. I pressmatieralet står det att den sortens musik var vad den unga Christina brukade kalla "rolig musik". Back to basics är mycket riktigt rolig, på det sättet en mellanstadieklass uppsättning av 30-talsmusikalen Cabaret kan tänkas vara rolig. Den stora komiska behållningen blir dock till slut faktumet att Dj Premiers beats, som dyker upp lite här och där på skivan, känns långt mer daterade än de jazzstandards Christina framför. FUCK YOU DJ PREMIER!Artist:
