Nós

16:48 24 May 2000
Virgínia Rodrigues sjunger kammar-samba. Musik som är av samma konsistens som ett stilla regn och det är givetvis hur vackert som helst. Rockmänniskor får lov att tänka sig en brasiliansk [I]Automatic For the People[/I] medan dansmänniskor möjligtvis kan jämföra med en stillsammare Cesaria Evora (och visst vore det fantastiskt om Joe Claussell och François K fick bygga upp sina respektive ljudväggar även bakom Virgínias röst). På [I]Nós[/I] är det dock inte dansarna som får sitt, i stället får vi melankoliska sånger från bakgatorna i Bahia, fullständigt indränkta i det afrikanska arvets kultur och religion, sånger alltjämt berusade av den årliga karnevalens extas, sånger för öron som aldrig slutar ringa av trummorna, rytmerna från Afrika som förbindelsen till det förlorade hemlandet och en högre makt. [I]Nós[/I] är den trettiofemåriga ex-manikyristen Virgínia Rodrigues andra album och ännu en anledning att kanske någon gång lära sig lite portugisiska, om än bara för att bättre förstå precis hur vacker den här musiken är.
Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner