My Morning Jacket

17:08 29 Aug 2003
"Vad skulle du göra om du vaknade och din näsa var alldeles grön?" är en fråga jag aldrig riktigt har brytt mig om att besvara. Tursamt som det kanske kan verka har jag heller inte stött på den så många gånger, men däremot en lång rad i samma skola. "Vem skulle du ligga sked med om du var tvungen att välja: Ingvar Oldsberg eller Claes Elfsberg? ("Du är tvungen att välja!") är till exempel inte så ovanlig som man kan tro. Så, antingen ska jag byta kompisar, nu på en gång, eller så är det här en hyfsat vanligt förekommande slags lek. Ta ställning till grejer som du aldrig kommer att ställas inför och sedan bli emottagen av ett kollektivt "EUH! Oldsberg! Men blä!" som om alternativet Elfsberg plötsligt barmhärtigt suddats bort, eller bytts ut mot, tja, nån helt smaklig person. Klipp till poängen: jag är exkluderad ur alla såna lekar nuförtiden, det förstör visst nöjet, om man drar in logik, plausibilietet eller ett brinnande oengagemang i spelreglerna. Och bara därför har jag förstås börjat leka leken för mig själv, i min ensamhet, så som det ofta slutar när man ska vara tuff men egentligen bara vill vara med och välja mellan två TV-profiler som alla andra. Så, here goes: om jag fick (inte tvingades, utan fick som i kunde) ligga med en röst (sked eller missionären) så skulle det bli Jim James röst. Sångaren i My Morning Jacket. Han. Har. En. Röst. Somjagbliralldelessnurrigav. Oavsett vad som pågår omkring den, vilket ofta är bra saker som ett varmt The Band-sväng, reverb-fluffig melankoli eller ekande trummor och stora leende slidegitarrer, men ibland mindre bra grejer som en hej-jag-jobbar-extra-på-Estrad-och-får-väl-ha-hästsvans-bäst-jag-vill-estetik och några bluesriff, så låter Jim James röst sig inte avmattas. Den tar i för allt vad den är värd (ett par miljarder svenska kronor) och dröjer sig kvar långt efter att de delaymättade ackorden klingat ut. Jim James röst rör sig med samma grace och självklarhet som ett perfekt dyk bryter vattenytan i en solvarm men ändå svalkande turkos olympiadpool på TV under julidagar. Domarna lyfter resolut nior (för historiens trovärdighets skull) och tior mot himlen. Om man nu är lagd åt det hållet.
Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner