Kitsune Midnight/Famous When Dead vol. 3

14:49 3 Mar 2004
Det jag älskar med de bästa artisterna på de här samlingarna är att de tar de finaste ljuden från techno, acid house, det vi kallade för mikrohouse till för en stund sen och basgångar som låter som ett plask, och spottar ut alltihop som ren popmusik. Det är kanske det finaste som kunde hända dansgolven just nu. Den heligaste New York-housen har spelat en Stevie Wonder-cover och tryckt ett prydnadsben för mycket genom näsan (hur många är OK?), många av Detroits alla technohybrider börjar gå på tomgång, det mesta som produceras i England är bara som vanligt. Vips kliver några före detta technotalibaner från Frankrike, Tyskland och Spanien fram som de nästan enda som vill göra skivor för fler än sina polare. Allt från att de franska gitarronanisterna M83 gör shoegaze som slutar som fantastisk techno till att tyska technobolaget Kompakt startar underbolaget Kompakt Pop och ger ut musik som går långt bortom reglerna för den strikta, glasögonprydda affär deras genre ofta känts som, till att någon som Richardo Villalobos gör en fantasisk poplåt av sin [I]Easy Lee[/I] utan att någonsin putsa bort all den fina mörka stämning som ändå sipprar igenom när man har suttit hemma och gjort jävligt kompromisslös techno i ungefär ett liv. Talande för både franska bolaget Kitsunes andra samling [I]Kitsune Midnight[/I] och tyska Playhouses sammanfattning av sitt senaste år, [I]Famous When Dead vol. 3[/I], är att ingenting är djupt, komplicerat eller minimalistiskt för sakens skull. Inget är heller crazy in the coconut för sakens skull. Det finns nämligen en självklar estetisk förklaring till att båda samlingarna har med Captain Comatoses lallande [I]$100[/I] - du är bara tvungen att få höra både den franska och den engelska versionen. Allt slutar i alla fall i ett litet glädjefnatt över att popmusiken imorgon kanske kommer från ett dansgolv i Tyskland, och att man aldrig ens vågat tänka den tanken för några år sen.
Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner