Ibland är Common världens tråkigaste rappare. Så himla ”duktig”. När han bara rabblar pretentioner, kladdar ens öron full av ordmos, dränker musiken i laviner av självgodhet. Tyvärr består The Dreamer/The Believer till större delen av sådant trams. Collabs med Maya Angelou i all ära, men nuförtiden är Common tydligen bäst när han surnat till – vilket är glädjande då vi äntligen fått användning av Drake – eller då han vågar vara pretto i jelloform: lite lagom transparant och dallrigt sentimentalmjuk. Ironin att ”sweet motherfucker” således blir en tämligen sammanfattande önskan framledes.
Skivbolag:
Artist:
