Den tidigare kanske sanna tanken om att Black Milks ofta otillräckliga rap var ett pris man fick betala för att njuta av densammes ljuvliga produktion, blir för varje nytt album närmare ett minne blott. Albumet vill och lyckas med att statuera att han inte längre bör ses som en av J. Dillas anspråkslöst beundrande efterträdare, utan en fullfjädrad artist i sig själv. Som beatmakare kanske en av sin generations bästa. Utmärkta exempel på Black Milks precisa hantverk är elektroniskt drivna hemortsflörten Detroit’s New Dance Show och den instrumentellt på alla sätt perfekta What It’s Worth.
Skivbolag:
Artist:
