Det vilar ett obevekligt romantiskt skimmer över 80-talets Los Angeles. Det är som om varje film som spelades in i staden under just det decenniet omedvetet kodades med en speciell magi. Med en aura som utstrålade lika mycket modernitet som futurism. Jag tror att det har att göra med stadens geografiska uppbyggnad. Hur Los Angeles liksom breder ut sig likt ett oändligt myller av urbana miljöer. Det låg liksom i tiden för idéer om megacitys och stadsplanering utan utrymmesbegränsningar. Samtidigt fanns även något speciellt i ljuset hos filmer som »To Live and Die In L.A.« eller »Less Than Zero«. Ett dovt bländande sken som markerade en framtidstro på den urbana utvecklingen. Något i det ganska nedtonade lågt stående solen och det ständigt lika blå skenet. Det är liksom befriat från neon eller skyskrapornas upplysande sken och istället utelämnat till en fluffigt tonade butiks- och gatulampor. Här fanns även en intressant motsättning mellan utvecklingen av ett bildspråk som så tydligt blickade framåt estetiskt men samtidigt berättade galet deppiga historier om missbruk, mord och undergång. (En motsättning som estetiskt även användes hårt i exempelvis »Drive« från ifjol).
Backlashen kom givetvis. Under det tidiga 90-talet gjordes filmer som »L.A. Story« och »White Men Can’t Jump« med historier som problematiserade det tidigare så åtråvärda LA-livet – antingen existentiellt eller socialrealistiskt – men även odlade ett mer tråkigt slipat utseende. Detta samtidigt som filmer som »Boyz n the Hood« illustrerade hur den tidigare så framåtsträvande staden snarare präglades av sociala problem och rasorienterade klasskillnader. Det var som om Los Angeles genom filmen mötte och förstörde myten m sig själv. Staden hade blivit glassig och manipulerad snarare än sliten och vacker. »Terminator 2: Judgement Day« präglades exempelvis av ett stilrent kyligt blott ljus befriat från allt det av stadens smuts som fastnat på filmrutorna i den första filmen.
Det är väl så. Att strävan efter det som en gång var genuint ofta leder till något alltför tillrättalagt.
