Se när Hazard sparkar bollkallen & hur bollkallens maskningsplaner blir avslöjade!

Fotlol 23:17 23 Jan 2013

Chelsea åkte ur ligacupen mot Swansea utan att kunna få in ett enda mål på Swansea under två möten. 

Jobbig match att hantera för vissa, bland annat Hazard som helt sonika sparkar till en bollkalle när han inte får tillbaka bollen i tid!?!!

Detta sinnessjuka agerande förmildrades dock aningens när bollkallens senaste Twitterinlägg som skrevs innan matchen hittades och spreds härom minuten. 

bild_431.png

Din sista insats med tidsmaskning gick sannerligen till historien Charlie.
(UPPDATERING: I skrivande stund har bollkallen fått 55 000 nya följare på Twitter...)
(UPPDATERING 2: Bollkallen har nu över 84 000 följare, 7000 fler än sin älskade klubb Swansea...)

Gilla:
upp
16 röster

Lämna en kommentar, bild eller gif här

3 kommentarer

  1. Bild för Stefan
    Stefan

    L O L
    Skön han ee. Killen kan nog inkassera en och annan gratis pint i Swansea ikväll.
    Och Hazard – vilken tönt han är

  2. Bild för Benny
    Benny

    Det var en innovativt sätt att provocera fram ett överlilat beteende från en taggad spelare och sedan framstå som offer.

  3. Bild för aSealontheloose
    aSealontheloose

    Haha. Älskar att han slår ut med armarna till domarna mellan gråtattackerna efteråt! Barca-DNA!

Dagens rädda mys

Fotlol 18:14 10 Apr 2014

Milans bästa hår (bland så många underhållande frisyrer) El Shaarawy är äntligen tillbaka i träning igen och polaren Balotelli är uppenbarligen glad att se honom. elsharaawytebaxny.gif

Det går dock att läsa in så mycket i detta mys. Någon har nog blivit busad med en gång för mycket, El Shaa backar så fort Super Mario närmar sig. Håll er friska nu gosgubbar för jag längtar till att se de här två italienarna skapa kaos för motståndarna på planen i Brasilien i sommar. (På tal om hår, undrar vad som pågår i Hondas a.k.a japanska Neymars superfokuserade hjärna i denna gif.)

Gilla:
upp
16 röster

Mitt dygn på PSG-lajvet

Fotlol 00:27 8 Apr 2014

Tjoff, så trillade det in ett mail med frågan: Vill du åka till Paris? Det spontana svaret inuti var självklart "ja", men efter att jag fått veta mer blev det JA!! Denna resa verkade nämligen handla om att lajva PSG i ett dygn, samt provspela i en sko som i själva verket är en strumpa med dobbar på. Skon intresserar mig som fotbollstossig, men också för att jag av naturen är missbildad med platt och bred fot och plågas hårt i Korpen av dagens fotbollsdojor. Jag är redo för framtiden.

skarmavbild_2014-04-07_kl._23.00.50.png

Nåväl, nu skulle jag ju dessutom "heja" på PSG, träna som PSG, äta som PSG etc. I dessa kärva Arsenaltider och med den skrämda fascinationen jag har för lag som också är "projekt" lät detta som ett helt perfekt experiment.

Väl på plats så upptäckte jag att jag skulle bo i en suite på ett superfint väldigt franskt hotell jag gärna hade flyttat in på för alltid, och för er som undrar vad man normalt sett kan förvänta sig av ett rum värt 1500 € så är det tydligen bland annat ett arbetsrum med kombinerad spegelvägg-tv samt...

img_6863.jpg

... ca 15 olika skrämmande funktioner på toaletten. Jag vill inte ens veta de här knapparna gör.......

img_6390.jpg

Jag och 21 andra europeer inbjudna av olika fotbollsrelaterade anledningar började dygnet med att avnjuta PSG-Chelsea. Jag har varken sett det ena eller andra laget förr och det var Champions League-slutspel! Med andra ord, jag var extremt peppad.

img_6349.jpg

Det var en fantastisk stämning på Parc des Princes, förutom när Zlatan låg skadad i gräset förstås. I PSG (liksom i Chelsea) har man framgångrikt slitit med att få bort huliganism och högerextremism från läktarna. Men, jag är så trött på att höra "lär av England" angående våldsamma supporterfalanger för bara för att man städar upp på ytan och har oändligt med förbud på arenorna så löser inte det problemet med mäns våld, det bara flyttar problemen. Utanför arenan drabbade lagens stökigaste grupper ihop redan innan matchen och engelsmän som rutinerat tagit sig in i landet via Belgien tog chansen att slå sönder en och annan fransk uteservering s.a.s. Nu är engelsk media alltid snabba att demonisera fotbollssupporters men jag tvivlar inte på att de ställde till med problem på gatorna, sirenerna ljöd över Paris. "Lär av England", nänä. Hitta ett land där det inte finns en våldskultur bland män (lycka till) så slipper du problemet med våld runt fotbollen. Nåväl, detta blev ett irriterat stickspår. Som sagt, stämningen var fantastisk på arenan där alla ljud tydligen blir ack så fint förstärkta (lär av fransk akustik Friends Arena).

img_6910.jpg

Jag var nästan allra mest peppad att se denna dåre, följde honom med spänning men Mourinho höll sig i skinnet:

img_6895.jpg

Skrek högt när jag såg att Torres stretchade!

img_6899.jpg

Och klädde av sig och gick på.

img_6905.jpg

Matchen slutade, som ni nog kanske vet, med 3-1 till PSG. Inte riktig totalkatastrof för Chelsea ändå, som i och med den uschliga bortamålsregeln går vidare om de gör t ex 2-0 hemma i morgon så spänningen lever så länge Mourinhos sluga hjärna går varm. Publiken hade ju dock anledning att fira, och gjorde det. Ingen firade dock så bra som Thiago Silva vid Pastores mål:

thiagofirar.gif

Mourinhos reaktion på 3-1 målet är också imponerande!

Efter matchen åt vi på den mest köttiga av argentinska restauranger vilket laget älskar att göra enligt sägen. Själv var jag lite väl tagen av matchen, är lika svimfärdig varje gång publiken är extremt engagerad eller personer jag längtat efter att se spela/coacha är på planen. När jag ser Arsenal behöver jag promenera hela vägen till arenan för att mentalt hänga med i att jag ens är där. Det är väl lite skillnad när jag jobb-jobbar dock, då kan jag kliva ur det lite.

Nåväl, hem till multifunktionella toan och sussa, nästa dag skulle vi nämligen kliva på detta vrålåk. Det slutade aldrig vara kul när bussen stannade och folk hade radat upp sig med förhoppningen att få se Zlatan men ut klev till exempel jag i stället. Ett pärlband av besvikna franska fejs mötte oss.

img_6940.jpg

Bussen tog oss till Stade Sébastien Charléty där PSG Féminines spelar annars. Vi klev in i omklädningsrummet och jag skrek till i denna ordning:

1 MITT NAMN STÅR PÅ DÖRREN 2 Fnissar åt kreativa stavningen 3 Undrar om jag fått Asllanis skåp 4 Provar världens skönaste "sko", (mitt ärliga betyg är helt klart betyg: 6 efter att ha burit och spelat i dom i tre timmar) 5 Får moderskänslor för Magistan och blir nån slags Gollum eftersom jag vet att jag troligtvis måste lämna tillbaka skorna när dagen är slut. Sen glömde jag ändå lämna tillbaka dom och blev skamset påkommen med dojorna i väskan.

img_6944.jpgimg_6945.jpgimg_6946.jpg

Resans huvudperson, gosig sko eller styv strumpa?:

nike_magista_volt_hyperpunch_1_27856.jpg

Vi bytte om och sen var det tydligen dags för TRÄNING med Nike Academys tränare. Kan säga som så att fem års Korpen skapar ingen Marta direkt men jag kämpade.

img_6954.jpg

Ja det var jag och 21 killar. Här går jag in i en duell med nån musikartist från Tyskland som tyckte det var hejdlöst kul att jag hört Blümchen.

img_6964.jpg

Efter en lång, bra träning så är det pang på dags för match. 11-manna, 90 minuters, linjedomare, rubbet. Inga avbytare. Stämningen inuti: 50% åh vad fantastiskt PSG-lajv att få spela iförd hela kitet på denna arena men också 50% min Gud varför har du övergivit mig. Alla överlevde i alla fall och jag är helt nöjd med mina första tre minuter.

img_6980.jpg

Duscha och dra vidare, mör och med en hjärna som försökte hänga med i allt det som redan skett under dagen. Återigen var det supergod mat, cruisa runt i bussen och göra franska PSG-fans besvikna och sen kravlade vi på flyget hem. Jag sov hela nästa dag. Det var som en fantastisk vecka på ett enda dygn, men nu är jag äntligen i kapp inuti. Paris est magique!

img_6985.jpg

Gilla:
upp
56 röster

Tack Tahiti

Fotlol 22:01 23 Mar 2014

Tung dag i går. Chelsea 6-0 Arsenal. Mina föräldrar ringde efter matchen för att påminna mig om att "fotboll inte är allt i livet", var ej en så pass trevlig dotter tillbaka i luren då och det brukar jag vara (hoppas jag). Jag tog mig i alla fall samman och jobbade bort ångesten genom att göra klart min nya webshop, och idag så satte en oväntad aktör ett smil i fejset på mig igen!

Tahitis fotbollsförbund gled in på Twitter under Confederations Cup i somras när den lilla ö-nationen gjorde världen överlyckliga genom sin medverkan i turneringen. Ordet underdog räckte liksom inte på långa vägar till för att beskriva Tahiti. Till er som missade Tahitis twitterkontos framfart eller vill återuppleva den måste ni kolla mitt inlägg från min Confed-blogg på SVT, "Vi ser tillbaka på Tahitis känslomässiga twitterflöde". Tack Tahiti. Än en gång. Don't worry be happy, mvh ett lag vars spelare t ex jobbar med att klättra i palmer.

Gilla:
upp
21 röster

R.I.P Suarez

Fotlol 10:30 21 Mar 2014

Minns ni att jag hade en ekorre i min trädgård som hette Suarez? Mysigaste korren i landskapet, trasslade runt på huset och bjöd på många härliga pensionärska stunder vid köksfönstret där jag kunde sitta och avnjuta hens framfart.

Suarez form just nu: 

suarezrip.jpg

Ironin i att en ekorre med detta namn skulle dö av just avbitet huvud. Härmed döper jag grannkatten till Ivanovic.

Gilla:
upp
25 röster

Här är den, Moyes-ångesten.

Fotlol 20:27 16 Mar 2014

Äntligen, någon har lyckats fånga den bottenlösa ångest vi alla är glada att slippa. Moyes-ångesten.

moyes.jpg

Överlägsna vinnare förra säsongen, sjua i ligan just nu. Idag spelade Manchester United 0-3 hemma mot Liverpool. Jag vänder bort blicken för att slippa se hans blanka ögon titta tillbaka genom rutan. Ingen lön i världen gör det värt att vara huvudperson i Edvard Munchs konstverk Skriet.

Gilla:
upp
17 röster

Hälsning från mig och världens bästa fotbollsspelerska

Fotlol 19:36 6 Mar 2014

Tjenixen, nu fick jag äntligen en minut över till att blogga från Portugal. Jag är här med Eurosport och rapporterar från Algarve Cup och har intervjuat så mäktiga kvinnor de senaste dagarna i alla dess olika landslag. Matcherna och reportagen visas på Eurosport (inslagen är dock bara med när det är Eurosport 1 som sänder) och så finns det efter-matchen-intervjuer, extramaterial och en del upplagda inslag på eurosport.se. Nu ska vi klippa ihop ett reportage med Abby Wambach och Hope Solo, så kan ni mysa till Pia Sundhage-reportaget som sändes under matchen mot Danmark igår så länge.

Nadine Angerer hälsar förresten. Tänk att hon har vunnit fem EM-guld på raken (ja det är sant), två VM-guld och är FIFA player of the year. Tjejen till vänster har tagit brons i flickor 12:s Svelandsmästerskap i diskus på 1900-talet.

skarmavbild_2014-03-06_kl._19.06.58.png

Gilla:
upp
45 röster

Veckans bild: Selfie-special

Fotlol 23:27 24 Feb 2014
Selfien, detta samtidens smartphone-fenomen, både älskad och hatad och mycket omdiskuterad. Senast som jag fann skäl för att vända kameran mot mig själv var i London inför Arsenal-Manchester United härom veckan då jag såg mig i spegeln och såg denna långt ifrån avspända julgran blicka tillbaka.

En del missbrukar selfies till en olidlig nivå och andra nyttjar selfie-fenomenet med oslagbar finess. I fotbollsvärlden börjar fota-sig-med-spelare-selfien spridas ordentligt just nu. Kanske en reaktion på att glappet mellan de vanligtvis onåbara spelarna och deras supportar ökar mer och mer (förutom just när det kommer till spelarnas närvaro i sociala medier i så fall). Jag tänker nu dela med mig av mina tre selfie-favoriter från denna säsongen hittills.
 
Vi börjar med denna moderna klassiker nedanför som jag ivrigt re-instagrammade. En liten tysk kille fotar sig tillsammans med Dortmunds Marco Reus och surprise! Jürgen Klopp tar chansen att fotobomba bilden. Det hade varit ännu roligare om vi fortfarande levde i långsamma framkallningstider, men vi får hoppas att tyska ungen ändå blev glatt chockad när han såg bilden en sekund senare. 

Kära läsare, notera att selfie-fotografen himself har hittat min bild och stolt kommenterat den.

skarmavbild_2014-02-24_kl._23.33.20.png

Där är ett mysterium hur han fann bilden, hastaggen #klopp måste ha spanats igenom ordentligt.

Just Klopp är ju för övrigt proffs på fotobombning, Sven Bender och hans flickvän Simeone råkade ut för detta:

article-2552046-1b357cf900000578-202_634x427.jpg

Åter till selfiesarna. En fransk Arsenalsupporter som lyckades med en legendarisk, relativt oslagsbar selfie ihop med Santi Cazorla och Robert Pires finner vi här:

 

Sure Santi.

Senast bland favorit-selfiesarna är nästa bild som spreds i helgen. När Scunthorpe slog Portsmouth med 5-1 i söndags så hade Scunthorpes målvakt Sam Slocombe inte jättemycket att göra. Två ditresta Portsmouth-fans beslöt sig för att få ut något av matchen i alla fall och lyckas ta en selfie ihop med målvakten. Medan matchen pågick... Vad i. Vi avslutar med höjden av blasé stämning.

Gilla:
upp
36 röster

Don't judge us hooligans until you try it

Fotlol 20:35 22 Feb 2014

Det var mig en märklig syn jag fick vara med om igår, intet ont anandes spatserade jag ner vid Slussen för att hoppa på tunnelbanan och springer in i en riktigt udda duo. Där stod en man med mörkblå Millwalljacka i klassisk sober engelsk huliganstil och skojsade på engelska med sin polare i West Ham-halsduk. Vid Slussen, två fiender i Englands mest ökända och ännu aktiva fotbollsfejd. Kriget mellan de två Londonlagen har skördat en del liv genom åren.

Jag var tvungen att prata med dessa tu som berättade att de knappast någonsin skulle kunna umgås klädda så där hemma i London inför sina vänner. Så här på neutral svensk mark tog de chansen att mysa (ok de använde ej ordet mysa).

img_5837.jpg
Köpte passande nog denna Millwall-pin för att reta mina svenska West Ham-kompisar förra veckan, denna går ut till er Jonte och Jon.

Den härdade 40+ Millwall-supportern har nog blivit ifrågsatt extremt mycket i livet för han började genast försvara sig trots att jag bara var ärligt intresserad av deras vänskap. Jag fick bland annat med mig de fantastiska visdomsorden: "Don't judge us hooligans until you try it", hans blick fylld av nostalgi när han böjde sig ner för att gulla med min 5 kilos-hund. Han rekommenderade mig att försöka leta upp några Chelsea Headhunters av kvinnokön att slåss med. 
Det var märkligt efter ett tag att stå där och skoja om något som i själva verket är så extremt allvarligt. Våld. De brutala Chelseahuliganerna från London var bland de värsta som gick att hitta på 80-talet, nu känns de väldigt långt borta när jag slår på teven och bara ser frukten av Abramovic miljarder genom rutan. Men, helt utrotade är inte ens Chelseas huliganer även om det blivit betydligt lugnare de senaste åren.

Det mesta våldet sker utanför läktarna numera, och West Ham-mannen berättade att nyss hamnade en av deras supporter i fängelse två år, fälld för att ha ringt ett samtal för att styra upp ett slagsmål mot motståndarna i Millwall. Han var uppenbart besviken över statens inblandning i slagsmålsklubbarna.
Nu stod dom alltså ändå där och myste vid Slussen. Det kändes som om jag var med i fotbolls-dolda kameran.

Jag var faktiskt och såg långbollarna vid Millwall-Bolton förra helgen. Det var en nödvändig kontrast både spelmässigt och läktarmässigt mitt emellan två stormatcher på ett Emirates där stämningen var verkligen fantastisk men.. minst sagt städad som vanligt. (Jag räknar ej in de tillresta Liverpool-supportrarna bland de städade). Sjunger man för högt eller ställer sig upp längre än en minut blir man väl utkastad. 

img_5815.jpg

Millwall är mindre kända för stora sportsliga framgångar men har blivit posterboys för vit arbetarklass-huliganism. Brittisk media slänger in klubbens namn i nästan varje artikel om läktarvåld även om inte en enda Millwallsupporter varit inom fem mils radie från det inträffade. Under matchen rullade deras sköna motto "We are Millwall, no one likes us, we don't care" gång på gång ur struparna på the Den, där all reklam är för skrotfirmor, verktygsuthyrning och dränering. Runt mig på läktaren sitter andra turister från Frankrike, USA och Israel. De tittar nästan lika mycket på publiken som på planen. Varumärket Millwall är inte att underskatta, det är känt världen över.

De tappra, nödvändiga och delivs lyckade försöken att städa upp klubben på ytan syntes överallt.

img_5816.jpg

I bilden här under har Millwalls Scott Malone blivit nedköttad Championship style och letar väl efter sina benpipor i gräset, begravningsreklam i bakgrunden och så varningsskylten vars regler bröts på läktarna exakt varje sekund av matchen. 

img_5844.jpg

Jag hörde ingen rasism, men känslan var att extremt mycket annat tolereras fortfarande. Inga problem att rusa ner från läktarna, hoppa upp på staketet och fira eller hata. Gång på gång. Notera kramen i filmen :)

Passionen hos supportrarna är så påtaglig, det är svårt att inte avundas och romantisera mycket av den när jag sitter i den komfortabla stolen igen på Arsenals Emirates. En arena som fått namnet av ett flygbolag långt, långt bort, vars namn stod på Londonrivalen Chelseas tröjor bara ett par år innan de gick över till Arsenal. Samtidigt kämpar man vidare med uppstädningen av konsekvenserna av den alltför brutala passionen på Millwalls the Den:

img_5833.jpg

img_5832.jpg

Nä nu har ni gått för långt:

img_5834.jpg

Minutrarna innan matchstart stötte jag för övrigt ihop med mitt absolut favorita sagodjur-som-existerar tätt före rosa delfin, tvilling och sjöhäst. Jag pratar självklart om fotbollsmaskoten. Tänk att få ha det där fantastiska jobbet, se hur lejonet går ut i rampljuset genom Millwalls ståldörrar, redo att möta kärleken från Englands själutnämnt mest oälskade fotbollssupportrar.

img_5820.jpg

Gilla:
upp
37 röster

Missa inte Örnsbergsauktionen

Fotlol 16:59 4 Feb 2014

Jag har ju två parallella yrkesidentiteter kan man säga (minst), är helt enkelt en smed/formgivare/smyckeskonstnär som börjat jobba med fotboll också. Det har dock mer och mer blivit så att jag börjat blanda ihop saker och ting, det kanske är oundvikligt när båda grenarna tar så mycket av min tid.

Efter julen hade jag planerat att arbeta 24/7 i min värmländska smedskrypta med nya verk till Örnsbergsauktionen och väl där i total ensamhet så pajade Theo Walcotts knä vilket krossade mitt hjärta lite granna. Jag kunde inte tänka på något annat, finns inget annat där än min träkyrka, 2 miljarder tallar och en vargflock. Så, jag kom att tänka på den mexikanska traditionen med milagros, avbilder i metall av kroppsdelar, som man lämnar eller bär som offer för att kroppsdelarna ska bli friska eller beskyddas. Jag gjorde helt enkelt en mastodont-milagros-mobil där jag handsågade ut varenda liten lunga, fossing, knä, vrist i metall för att göra vad jag kan för att beskydda denna skadebenägna engelsman. Men, varenda idrottare och annan människa skulle ju behöva detta korsbands-skydd hemma så den är till salu på auktionen som är på fredag i Örnsberg. Ni vet i alla fall vart inspirationen kom ifrån.

skarmavbild_2014-02-04_kl._16.50.38.png

Sen gjorde jag en till mobil, eller väggsmycke kan man säga:

skarmavbild_2014-01-29_kl._19.54.40.png

Innan fredagkvällens auktion ställs allt ut från Örnsbergsauktionen ut på Konstakademin på Fredsgatan 12, gå dit och kolla! Kakan har sina gottiga vaser där också, och det är massor av fler fina objekt med på utställningen och auktionen.

kakan.png

 

Gilla:
upp
39 röster

Den bästa dagen i Kim Källströms liv

Fotlol 11:23 1 Feb 2014

Ingen av oss därute trodde väl att vi skulle vakna upp till den bästa dagen i Kim Källströms liv i går. Men, det gjorde vi. Kan säga som så att min dag enbart handlade om Kim i går. Inom 5 minuter hann jag bli förbannad över att någon ens orkar sprida ett så pass omöjligt rykte till att förstå att detta var verkligen på väg att hända. Återigen har ett transferfönster lämnat en med en stark overklighetskänsla.

Den här säsongen kom en chans för Arsenal. Chans att vinna något. Managers switchade hit och dit i topplagen och behövde landa i lagen och ligan. Sir Alex hade lämnat sitt Manchester-lag fullt av hål medan Spurs hade köpt på sig alldeles för många. I Arsenal fanns ett hopspelat lag, kontinuitet och en manager som kände sitt lag utan och innan. Bygget hade fallit på plats. Vips så stod Arsenal där och ledde ligan. Det var det sista alla supporters trodde efter den fruktansvärda förlusten mot Aston Villa som inledde säsongen.

Då kan det vara läge att förvalta den chansen, nästa säsong kommer ju troligtvis konkurrenterna att starta starkare. Ett skadetyngt Arsenal med ett fruktansvärt spelschema framför sig hade nog behövt få in ny energi detta transferfönster, alla skrek framför allt efter en striker. 
skarmavbild_2014-02-01_kl._11.09.55.png
Men, nu vill jag att ni inte ställer lånet av Kim Källström mot förhoppningen på att förstärka med en topp-topp-spelare, alternativ striker bakom Giroud eller Draxlerskt framtidsnamn. Det var inte antingen eller. Källström ska ju snarare ta Frimpongs plats i ett halvår. Den klassiska besvikelsen man känner efter ett tomt transferfönster bör inte riktas mot en svensk ny truppspelare, varför inte ta in en proffessionell och genuin Kim i ett halvår? Titta själva på detta gulliga. Förhoppningsvis hittar Wenger sen den perfekta framtidsspelaren att fasa in på Artetas position i sommarföntret.

skarmavbild_2014-02-01_kl._11.13.28.png

Kongo-Kim kommer knappast ta någons plats i startelvan, men just nu är Arsenal extremt skadedrabbade på mittfältet och han kan få spela. Som svensk är det bara att tacka och ta emot, jag menar detta är ren, mysig underhållning:

Lycka till i Arsenal Kim, tänk så blommar du verkligen ut där och får massa speltid, 31 år gammal. Efter Flaminis succé-återkomst gör vi alla bäst i att hålla sinnet vidöppet.

Gilla:
upp
52 röster