En ny studie om sambandet mellan p-piller och humörpåverkan håller på att avslutas vid Karolinska Institutet. Det är välkommet, men varför har det inte forskats på innan?
Många av oss har suttit där i ett av ungdomsmottagningens minimala besöksrum och svettats. Första gången jag själv var där, i mitten av mina tonår, inleddes besöket med en liten, vad ska vi kalla det, tjejprofilering. ”Har du en pojkvän?” och ”Är dina föräldrar gifta?” De ville ta reda på om jag var i ”riskzonen” eller inte. För att bli tonårsgravid, det vill säga.
Jag fick p-piller utskrivna. Som många av oss fick. Jag minns inte vad jag kände inför det, mer än att det var ett tecken på att jag började bli vuxen. En ung kvinna istället för ett barn. Till det hörde saker som p-piller, smink och heterosexualitet. Men jag visste ingenting om p-piller och fick ingen information om biverkningarna. Jag hade dessutom inga verktyg för att själv känna min kropp och mitt psyke så väl att jag kunde veta vad som var effekter av pillret och inte.
Vi är många som har gått tillbaka till barnmorskan på grund av biverkningar och fått svaret: ”Du kanske ska testa den här andra sortens p-piller och se vad som händer?”, som om det är oss det är fel på och inte pillrena. Alternativet att sluta äta p-piller presenteras sällan eller aldrig, och när det väl gör det är det i form av en annan form av hormonellt preventivmedel.
Nu håller ett forskarteam på Karolinska institutet på att färdigställa en studie om hur p-piller påverkar det psykiska välmåendet. De studerar även effekter på kvinnors sexlust och självförtroende. Det är den första större studien i sitt slag där man jämför med placebo. Den forskning som har gjorts tidigare har ofta handlat om att jämföra olika p-piller, eller preventivmetoder, med varandra. Att studien görs är mycket positivt, men det är också förvånande att det sker först nu. Att p-piller kan påverka humöret är allmänt känt – borde inte det ha lett till ett större intresse från forskarkåren än så?
Angelica Lindén Hirschberg är professor på Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet, och leder studien som ska vara klar våren 2015. Studien innefattar 300 kvinnor, som har fått antingen aktiva p-piller eller placebo. Hon menar att bristen på forskning om detta har flera orsaker, inte minst av ekonomiska skäl.
– Industrin är inte så intresserad av att sponsra en sådan placebokontrollerad studie. De stödjer helst forskning där det kan visa sig att deras läkemedel är bättre än ett jämförande preparat. Att göra en riktigt bra studie, där man har minst 300 kvinnor som vi har, kostar mycket pengar. Det blir dyrt om man inte har industrin som stöttar. Men vi har hållit på i flera år och fått ihop pengar under tiden, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Många kvinnor upplever att p-piller påverkar humöret negativt. Om det visar sig stämma generellt i er studie, vad kan det leda till då?
– Vi vet ju inte alls vad resultaten kommer visa. Vi tror inte att alla kvinnor påverkas negativt, men det kan vara en mindre andel som gör det. Då är det viktigt att identifiera vad det är för grupp, de kanske mår på ett annat sätt från början. Det kan leda till att fler får mer individuell rådgivning. Det viktiga är att kvinnor lättare ska kunna välja vad som passar just dem, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Läs även: en undersökning av sjukdomen som bara drabbar unga kvinnor – och ointresset som följer.
