Foto: Morgan Norman.
Lotta Lundgren lämnade reklambranschen och blev Sveriges kanske största folkbildare. Med program som Landet Brunsås och kanske framför allt Historieätarna har hennes popularitet nått nästan kultliknande nivåer. Efter år framför tv-skärmen tar nu Lotta Lundgren sina första fotsteg på scenen i den nya julshowen Alla kan äta julbord, som hon gör på Färgfabriken tillsammans med historieätarkollegan Erik Haag.
I Alla kan äta julbord har Lotta Lundgren och Erik Haag sammanfattat "de senaste tusen åren av julbordsarkeologi", i en show som enligt stjärnorna själva är en kombination av guidad julbordsvisning, gruppterapi, föreläsning och underhållning. Nöjesguiden har pratat med Lotta Lundgren om skinka, julbordshistoria och – oundvikligen – om hur hon själv firar jul.
I showen ska ni berätta om julbordets historia. Vilken tycker du är den mest oväntade delen av den historian?
– Många blir förvånade över att skinkan inte funnits på julbordet i eviga tider. Rätten julskinka är omkring 100 år gammal och samtida med Carl Larsson. Lite tidigare, på Strindbergs tid, var julbordet snarare som en fransk festmåltid. Hors d’oeuvres, sen soppa, sen en fiskrätt och sen fågel och kött en och sen är det dessert. Men den här julmenyn försvinner alltså några decennier senare, då går den svenska överklassen tillbaka till det man anser äktsvenskt och genuint, en sorts julbordsfantasi om hur man trodde att en skånsk storbonde hade velat äta på julafton. Alla kulturer är alltid i ständig förändring – bra att veta om man tror att svensk kultur är något som kan och bör skyddas och konserveras – det går inte!
Du och Erik Haag har ju nästan blivit Sveriges stora folkbildningsduo. Hur gör man egentligen folkbildning på ett roligt sätt?
– Jag tror på att vara personlig. Kunskap är mycket lättare att ta till sig när den väcker känslor. När hjärtat bankar av glädje eller om man blir förbannad eller rörd eller skrattar ihjäl sig fattar man bättre och lär sig mer. Jag tror att Historieätarna blir så pass bra dels för att vår producent (Karin af Klintberg) är ett geni och dels för att Erik och jag är två apor som vill och lyckas väcka känslor. Det är väl inte så uträknat egentligen, det bara blir så.
Kan man se er julshow som en försmak av julkalendern ni kommer att göra nästa år?
– Haha, nej, det kan man absolut inte. Man ska nog se julshowen som ett sidospår. Vi har gjort några tv-serier tillsammans nu men vi har aldrig gjort något för scenen. Julbordet är helt oexploaterat. Och eftersom det nästan är lag på att alla som har ett jobb måste gå ut och äta julbord med firman, oavsett om man jobbar på dagis eller är finanshaj, så tänkte vi att julbordsunderhållning om julbordsmat skulle bli vår nisch. Det blir mycket mäktigare att sitta där och äta sin jultallrik om man begriper vad den här maten faktiskt handlar om. Och den är så värd att berätta om! Julbordet är en karta över svensk historia, man får en jädra härlig kontakt med sina historiska rötter!
Julshower är ju ofta förknippade med, ja, till exempel Christer Sjögren som sjunger Elvis-låtar. Kommer ni att bjuda på några sång- och dansnummmer? Det känns ju ändå som att kompetensen finns hos er.
– Hahaha! Som manuset är skrivet nu så inleder vi väldigt starkt med en riktigt rivig Håkan-låt.
Kommer gästerna få smaka på maten?
– Alltså, det är ingen julshow, det är en julbordsföreställning. Publiken är där för att äta julbord, det är det som allt går ut på. Vi kommer vara i samma rum, lite som två reseguider: "Här kommer Akropolis!", fast lite mer "Här kommer sillen, och vet ni varför?"
Är julen verkligen matens stora högtid? Finns det någon annan högtid du tycker har bättre mat?
– Julen är högtidernas högtid. I Sverige kan du avgöra om en högtid är kulturellt förankrad beroende på om människor vet vad de ska äta när de firar den. På julen vet vi exakt vad man äter, på midsommar och påsk vet vi också vad man äter. På pingsten vet vi inte vad vi äter så pingsten skulle man nästan kunna ta bort om man fick lust. Nationaldagen… nä… ingen aning heller. Halloween, det är väl bara godis eller? Det är världens enklaste lackmustest! Men julen har den bästa maten, helt klart. Sämsta vädret men bästa maten.
Ni går igenom nästan tusen år av svensk julbordshistoria. Vilka rätter har hängt med under alla år?
– Lutfisken och gröten. Sillen har kommit och gått men sura och salta inläggningar har funnits där. Det rökta eller torkade köttet har också funnits med väldigt länge och sen ska jag inte glömma dopp i grytan! Den här maten har hängt med i femhundra år ungefär. Det är väldigt länge det. För femhundra år sedan fanns inte ens Göteborg!
Hur ser ditt eget julbord hemma ut?
– Åh, det har blivit väldigt traditionellt. För ungefär åtta år sedan tog jag och min syster över julbordet från vår mamma. Det blir sådär när man får egna barn, plötsligt känner man att ”nu är det jag som har släktens grövsta äggstockar, jag är redo att bli släktens kvinnliga överhuvud så att alla blir tvungna att fira jul hemma hos mig!” Första åren gjorde jag inställsam julmat med fräscha inslag och stor vegetarisk inblandning. Så är det inte längre. Nu har jag tvärtom börjat dammsuga släkten på gamla, riktigt muggiga släktrecept som vi nästan glömt bort. Jag har förresten redan fixat en enorm spettekaka, igår faktiskt. Det känns jättebra, jag har ju släkt i Skåne och det vill jag bli påmind om på julen, jag vill rulla mig i mina egna rötter.
Hur firar du jul, har du några speciella traditioner?
– Vi har några ganska roliga lekar. Min mamma brukar köpa på sig en stor hög jättemärkliga grejor i billighetsaffärer, som en ekorre, och sedan ägna orimligt med tid på att slå in dem. Sedan spelar vi tärning om alla trehundra små paket. Väldigt populär lek!
Lotta berättar att hon skulle vilja göra ett Anslagstavlan med folklivsforskare och etnologer, för att lära sig de gamla jultraditionerna på nytt.
– Jag vill ta tillbaka julen. I dag firar vi julen innan julafton så den 25 december är vi urless på det hela. Det är ett skifte som inträder runt 1970. Innan dess så börjar julen den 24 december med julafton och sen festar man på som bara den i tjugo dagar till. Det är vår tid i ett nötskal, vi ska ha allt genast, börjar för tidigt och tröttnar direkt. Jag såg början till julskyltning i Liljeholmsgallerian i helgen, där stod det: "Nu är julen här!". Då tänkte jag: "Nej för fan, nu är oktober här. era dårar".
Lotta skrattar i säkert 30 sekunder. Sen lägger vi på.
"Alla kan äta julbord – med Lotta och Erik" spelas på Färgfabrikens kafé den 6 och 13 september för privatpersoner och 10–11 december för företag och större sällskap. Showen regisseras av Karin af Klintberg som också producerar Erik Haag och Lotta Lundgrens tv-program.
