TEXT: Martin Gelin & Göran Sundberg
FOTO: Stefan Holm ILLUSTRATION: Acne
Att säga att det är inne med sneakers är som att påstå att det just nu är inne med musik på CD eller THX-ljud på bio. Se det som ett naturligt, sviktande steg i evolutionskedjan istället.
Det är varmt och kvavt och gatorna i innerstaden känns så där trånga och outhärdliga som de bara kan göra i augusti. På en mur sitter ett 20-tal människor prydligt uppradade och väntar på något. De ser lagom trendiga ut. Modern, medveten medelklass mellan 15 och 35. Alla har en egen stil (eller vad de tror är en egen stil). De blandar friskt olika sub-kulturella och stilmässiga attribut. Någon har urtvättade Lee-jeans och Ralph Lauren-tröja. En annan har uppvikta Helmut Lang-jeans, Carharttjacka och D&G-keps.
Det är människor som gillar att se bra ut. De köper ofta kläder, har helst inte samma tröja två dagar i rad.
Först då man låter blicken sjunka mot skorna upptäcker man vad som förenar denna slumpmässigt utvalda skara. De har gympadojor, allihop.
Nike Air Max, Adidas Stan Smith, New Balance jogging-skor, Vans, svartvita Acupuncture, Adidas Gazelle, Donna Karan, Reebok Classics, Etnies, Northwave, Fila Grant Hill, DC Shoes Syntaxmodell, ett till par Air Max...
Förmodligen har ingen av dem några planer på att utöva sportslig verksamhet under kvällen. De flesta av dem sysslar nog inte med sport över huvud taget. De har kanske aldrig varit på en basketplan, eller ens sett en fotbollsmatch. De sålde sin skateboard för åtta år sedan.
Ändå har alla gympadojor. Skor skapade för ett ändamål - att använda då man idrottar. Inte för att ha när man går och fikar.
Att folk har sneakers, gympadojor, trainers, runners, vad man nu vill kalla dem, är absolut inget nytt fenomen. Det har de haft i minst 20 år. Men aldrig någonsin har sneakers varit ett lika utbrett, varierat, mångfacetterat och etablerat fenomen, som det är i dag.
För länge sedan, i början av 80-talet, var det nästan uteslutande i hiphop-kretsar man använde sneakers och det är fortfarande där många trender föds. Men redan i slutet av förra decenniet smög sig gympadojan in i andra subkulturer. Tittar man på de ungdomsgrupper som växte fram i England då, ser man att de nästan uteslutande bar sneakers. Oavsett om man gillade indiepop, techno eller acid jazz var det sneakers som dominerade.
Sedan dess har ju både dessa ungdomsgrupper och, i synnerhet, hiphop-kulturen vuxit enormt i Sverige. Att sneakers blivit vardagsmat här är alltså ganska naturligt.
På vägen dit har dock skons roll som statussymbol blivit allt mer subtil - och i dag är det kanske lika bra att strunta i den. Med hundratals sneakermodeller per subkultur är det ändå snudd på omöjligt att veta om det man har på fötterna är rätt. För vem kan känna sig trygg i ett par Reebok Classics? Superhippa på drum'n'bass-klubben, men astöntiga på andra sidan gatan.
Sneakerns roll i samtida mode är mer komplex än något annat plagg.
Den är det klart tydligaste sättet att signalera vem man är eller vill vara i dag. Ändå är det väldigt få som egentligen känner till alla de där signalerna - och ännu mindre deras bakgrund.
I den etablerade modebranschen har man länge flirtat med gympadojan, vilket är självklart eftersom detta är en av modets viktigaste uppgifter; att ta upp nya strömningar från subkulturer, assimilera dem i den vanliga klädedräkten och undan för undan sprida idéerna i vidare kretsar. Redan i slutet av 80-talet gjorde Jean-Paul Gaultier sin lite humoristiska parafras på Converses originalmodell i plast. Riktigt allvar blev det dock först när hiphop-kulturen dök upp och fick stilsäkra och inspirationsvänliga artister som Public Enemy och Run DMC. Samtidigt som många hiphopare "lånade" Guccis och Louis Vuittons statustyngda varumärken för att göra dem till sina, lät mången modeskapare sig influeras. Modehusen, bland andra Chanel, gjorde då modechict sneakerinspirerade skor, luvor syddes fast på de mest omöjliga kreationer och Adidas tre varumärkesskyddade ränder dök upp i så många kollektioner att stämningarna började dugga tätt.
Det fanns dock fortfarande en mycket påtaglig gräns mellan gatan och modet, mellan streetfashion och la mode. De riktiga gympadojorna, de autentiska träningsskorna, var ännu inte riktigt rumsrena i modesalongerna. Den gränsen suddades dock sakta ut i och med att några yngre designers, stylister och modeller började använda gympadojorna "backstage" på fotograferingar och visningar.
Sneakerns verkliga genombrott kom hösten 1995, när 1996 års vårkollektioner visades i London. Det nya stjärnskottet Hussein Chalayan gjorde en kollektion på temat hastighet och hade modifierat och inkorporerat Nikes swosh i sina plagg. Och på många av de modeller som svischade förbi på podiet den säsongen satt det ett par riktiga gympadojor på fötterna.
Snart var ett par Nike Air Max det enda rätta att ha på fötterna för den som ville verka något så när au courant, där på första raden vid modevisningarna. Och för den som verkligen vill ta reda på vilka trender som kommer att gå vidare till världens trendbutiker är det ju som bekant där, snarare än på visningspodiet, man skall titta. När så pop-och stilikonen Björk etablerade kombinationen långkjol och biffiga sneakers var saken liksom klar.
Så här efteråt kan det tyckas att sneakerns upphöjning till modevara egentligen var ofrånkomlig. Hela 1900-talet har sett hur klädmodet plockat upp plagg och idéer från olika uniformer, arbets- och fritidsutrustningar, kläder som formgivits utifrån sin tänkta funktion och därmed också uppfyller det viktigaste kriteriet för god och livskraftig design. Många är också de plagg som så gott som oförändrade tagit steget från specialanvändning till att ingå i en universellt accepterad vardagsklädsel: gruvarbetarnas denimbyxa, amerikanska arméns T-shirt, tennisspelaren René Lacostes tröja och så vidare.
Att Nikes och andra fabrikanters sneakers nu gått samma väg efter en period som trendattribut blir ännu mer självklart med tanke på hur "vanliga" skor sett ut det senaste seklet. Faktum är att skinnskornas utveckling i princip stått still. De tillverkas i stort sett på samma vis och i samma material som för 100 år sedan (förutom de försämringar som gjorts för att göra produkten billigare). Istället är det bland tillverkarna av sportskor som man forskat, experimenterat, uppfunnit nya material och hittat på nya sätt att sätta ihop dem på, piskade av konkurrensen och av idrottsutövarnas jakt på bättre resultat.
Att sneakern därför i dag framstår som det modernare och mest tidsenliga alternativet är egentligen lika självklart som att de flesta föredrar digitalteknikens fördelar framför stenkakans charmiga knastrande när vi skall lyssna på musik.
I vinter kommer en bok som heter Size Isn't Everything ut. Boken är en hyllning till fenomenet sneakers och innehåller uttalanden och texter från mängder av hiphop-artister, klädskapare, konstnärer och även en del "vanliga" skointresserade människor. Paul Air, till vardags grafiker på MTV, är en av intiativtagarna.
– Idén till boken kom en dag då någon spillde kaffe på mina sneakers. Jag satt i en taxi med några kollegor och jämrade mig över fläckarna på mina skor och vi insåg hur viktigt det är med sneakers och kom överens om att göra en bok om det.
Paul anser dock att sneakerfenomenet är lite överskattat - att det är en påstådd trend av media.
– Sneakers har alltid varit populärt, men tidigare var det mer på underground-nivå. De har bara gått och väntat på att bli populära. De är väldigt bekväma, ser bra ut med nästan alla kläder, är användbara överallt. I början var det mest hiphopare som hade dem, men i dag har alla dem. Det anses trendigt med sneakers i media, men egentligen är det ju något som funnits hela tiden och därför kommer att leva kvar länge till. Vår bok är den första som behandlar sneakers, men inte den sista.
Samtidigt finns en hel del tecken på att sneakern kommer att försvinna från de allra mest trendmedvetna fötterna.
Henrik Mattsson, Sveriges mest tillfrågade mode- och trendprognosmakare, tror på en återgång till mer klassiska, stilrena skor.
– Gympadojor är inte alls speciellt modernt längre. Modet just nu går mot spetsigare skor med högre klackar. "Riktiga" skor, säger han, innan han skrattande erkänner att han själv för tillfället har ett par Superga-trainers på fötterna.
När gympadojan kom var den billig, ball och funktionell. Billig med tanke på att ett par skinnskor i bra kvalitet kostar omkring 2 000 kronor. Ball eftersom det bröt mot konvenansen och den goda smakens gränser att till exempel kombinera en kostym med ett par sneakers. Det stadiet är dock passerat enligt Mattsson, nu är gympadojan inte längre intressant ur modesynpunkt, utan bara en kommersiell produkt för masskonsumtion bland många andra. Henrik Mattsson tror att de som framför andra förde fram det nya sneakermodet, 70-talisterna, håller på att växa upp och nu söker en mognare stil.
– Man gör sig själv en björntjänst om man söker jobb i ett par gympadojor, menar Mattsson.
Å andra sidan skulle man inte bli särskilt förvånad om den man söker jobb hos, själv har ett par Air Max.
På samma sätt som sneakern, från början en ren sportsko, förvandlats från att endast användas i en specifik sportgren till att bli en bas i den moderna klädseln, håller de butiker som distribuerar gatumodet, den moderna basen, på att förvandlas eller bytas ut.
Den traditionella jeansshopen som dominerat sedan det sena 60-talet håller sedan en kort tid på att med rasande fart bytas ut mot en uppdaterad form av sportaffärer. För här betyder ordet sport inte längre bara att man är aktiv i någon sportgren, utan snarare om attityden och inställningen till de kläder man har på sig. Sport innebär helt enkelt att kläderna är moderna, snabba och har hög prestanda, vare sig man använder dem i någon speciellt avsedd bana eller på väg genom staden.
Även i Sverige har vi börjat använda den amerikanska termen sportswear, som lika gärna kan betyda en kavaj, och experimenterar med ord som athleisure. Och numera handlar vi, och speciellt den generation som inte vuxit upp med jeansbutikerna, allt mer av de kläder vi har på oss varje dag i dessa sportbutiker.
Men alla sportbutiker är inte likadana. Enligt många bedömare i klädbranschen är Nollåtta i Stockholm en av spjutspetsarna för den nya tidens sportklädbutiker: en affär där nya märken och moden föds för att sedan spridas vidare ut till en bredare massa. Och självklart är det många klädkedjor som noga bevakar vad som säljs här på butiksgolvet för att veta vad de skall satsa på framöver.
Nollåtta vänder sig främst till brädåkare, säljer kläder och utrustning för både på och av banan, men attraherar också andra.
– Mellan 30 och 40 procent av våra kunder består av folk som inte åker bräda men som gillar stilen. Och eftersom butiken ligger vid ett speciellt stråk i Stockholm kommer mycket media- och reklamfolk, berättar Nollåttas ägare Per Holknekt.
Per beskriver hur ett skomärke kan bli populärt bland brädåkarna och sedan spridas vidare bland trendmedvetna mediamänniskor. Då släpps de naturligtvis genast av de förra som inte gärna vill se ut som sina wannabees. Han exemplifierar med snowboardbootstillverkaren Northwave som för ett par år sedan kom med sin Espressolinje, sneakermodeller med den feta snowboard-sulan. Northwaveskorna var populära bland brädåkarna i ungefär ett halvår. När de sedan plockades upp som en ren modevara och så småningom blev kopierad av masskonsumtionskedjan Din Sko -ja, då var den förstås för länge sedan körd i skatekretsarna.
För att en sko eller ett märke skall accepteras av brädåkarna krävs det en genuinitet och ett äkta engagemang tör sporten, samma genuinitet och autenticitet som sedan attraherar skatestilens efterapare. Och de mindre skateskomärkenas nischade karaktär garanterar både den trovärdigheten och ett slags elitism. Därför är det heller inte troligt att många av dagens skateskomärken kommer att växa och bli morgondagens megasportmärken, hur stilbildande de än är, eftersom ett märke blir mindre intressant så snart det börjar växa och bli bredare.
Liksom de stora sportskomärkena använder sig nischade skatemärken av kända utövare, brädåkare, som symboler för ett märke eller en viss modell. Så gott som alla skomärken har kontrakterat åkare för signaturmodeller där åkaren bidragit med idéer för design och produktutveckling.
Men det knepet är ändå inget säkert kort för att ta sig in på marknaden.
När ett surfmärke nyligen försökte slå sig in just genom att kontraktera en av världens bästa snowboardåkare och marknadsföra sin första signerade after-snowboardsko, blev det ingen större succé. Den var inte äkta, "den kom från fel håll".
Detta hindrar dock inte gamla hederliga skatemärken som Vans att med stor framgång, genom separata mainstreamlinjer, ge sig in i den miljardbusiness som uppstått kring den nya typen av streetsko, en sko som experimenterar med nya material och låter sig inspireras av skateskor, snowboardboots, de traditionella sportmärkenas hightech och retromodeller utan för den skull vara menade att sporta i. Ett annat märke med liknande strategi, Airwalk, har mångdubblat sin försäljning under de senaste åren.
Och för att nå den stora modepubliken behövs inte den "äkta" kopplingen till sporterna, inte så länge utseendet är det rätta. Det senaste årets hetaste nya märke är italienska Nose som gör skate- och snowboard-inspirerade skor med avancerade färg- och materialkompositioner, sneakers som inte alls är tänkta att brädsportas i.
Nose är bara ett av de nya "athleisure"-märken som nu formligen invaderar modeskobutikerna.
Att ett märke som Converse, som under början av 90-talet sålde dåligt, kommit tillbaka så starkt, beror inte heller på att de lanserat sig som sportmärke, utan för att de gjort skor som helt enkelt attraherar trendmedvetna människor.
– Vi började sälja skor till nischbutiker, som G-Spot, BoardsYUs och andra skate- och snowboardbutiker. Deras kunder är opinionsbildare och viktiga att nå. De är leaders snarare än followers. Därefter började butiker av annat format höra av sig och därigenom har märket blivit mer utbrett. I dag är Converse inte bara ett storstadsfenomen, det kommer att märkas under 1998, då försäljningssiffrorna i landet förväntas öka, säger Peter Nilsson, Converse marknadsrepresentant i Sverige.
Samtidigt är det kanske just för att Converse ursprung är så geniuint förankrat i idrotten (deras första basketsko kom redan 1917) som de lyckats nå modemänniskorna.
På Fila, som är färska i skobranschen, finns inget behov av autentisk idrottsbakgrund. Jan Pagmar, agent för Fila i Sverige, väljer ut kollektionen med hjälp av sin 21-årige son och två tjejer (16 och 14 år).
– Vi kollar enbart på designen när vi väljer ut kollektionen. Funktionen finns ju redan där. Ringer en popstjärna och vill ha ett par skor är det mycket mer intressant än någon idrottsperson. Vi är intresserade av att synas på folk som ger ringar på vattnet. Men naturligtvis är det väldigt många som köper skorna för dess funktion.
De flesta andra större sportskomärken är däremot livrädda för att kalla sig för mode märken.
På Adidas, som näst efter Nike och Reebok säljer mest skor i Sverige, ser man idrottare som den primära målgruppen.
– Adidas är det enda märket som faktiskt vuxit upp ur idrottsrörelsen. Vi säljer i huvudsak till sportfolk, säger Anders Tholcke, produktchef.
Samtidigt sponsrar Adidas fler än bara idrottare. Stefan Alvarsson, sponsoransvarig för Adidas:
– Det har exempelvis förekommit att musikgrupper fått skor. Men det är inget primärt. Vi är först och främst ett idrottsmärke och vill inte komma in i ett trendberoende. Det är nog en ganska kortsiktig marknadsföring att jobba på det sättet.
Reeboks försäljningschef Göran Bergsten är av ungefär samma uppfattning.
– Reeboks filosofi är att tillverka sportskor för idrottsutövare i alla dess former, men det går ju inte att förneka att en väldigt stor del av försäljningen är fråga om ren fritidsanvändning. Givetvis rider vi på de trendvågor som går i marknaden, utan att för den sakens skull förstöra vår sportprodukt. Vi är till exempel alltid väldigt måna om att det finns en sportanknytning i vår marknadsföring.
Det tydligaste exemplet på sportskomärkens profilering som idrottsmärke är Nike, det största och mest växande sportföretaget i världen. Enligt Roy Agostino, talesman för Nike i USA, handlar bolagets verksamhet uteslutande om att "tillfredställa idrottarnas behov".
Trots detta är - enligt externa uppskattningar - hela 80 procent av Nikes kunder är människor som inte sysslar med idrott. Betänker man att Nike omsätter nio miljarder dollar om året globalt (cirka 200 miljoner kronor i Sverige) förstår man att det handlar om enorma summor pengar från en målgrupp de inte alls bryr sig om.
Men Roy Agostino vill inte höra på det örat:
– Den främsta målsättning vi har när vi designar skor är att förbättra idrottarnas prestationer. Vi har regelbundna samtal med idrottsmän, är lyhörda inför deras behov, och försöker tillgodogöra deras krav så gott vi kan. Vill andra människor ha skorna är det toppen, men det är inget vi tänker på när vi tillverkar dem, varken tekniskt eller estetiskt. Sedan försöker man naturligtvis applicera så mycket god estetik på skon som möjligt, när funktionen väl är färdig. Men det är aldrig något självändamål att skon ska vara snygg. Det här företagets själ ligger i idrottarnas prestationer.
Han upprepar den sistnämnda meningen flera gånger, nästan som ett mantra. Man får bilden av att samtliga Nikeanställda genomgått en hjärntvätt där de lärt sig exakt vad de ska svara på den typ av frågor vi ställer.
Det är dock förståeligt att ett så stort och snabbt växande företag som Nike är måna om en konsekvent profilering. Från att ha varit en liten uppstickare på 70- och 80-talet, dominerar ju Nike i dag hela sportklädbranschen.
Varför just Nike har vuxit så enormt är en fråga många ställt sig under senare år - inte minst deras konkurrenter. Mycket av framgången ligger just i deras framgångsrika profilering som kaxiga rebeller.
De går ut med en image som är anti-establishment då de egentligen själva är etablissemanget.
En hel del draghjälp har kommit från de sportstjärnor de sponsrat. John McEnroe, Andre Agassi och Eric Cantona är några exempel på den typ av självsäkra, provokativa individualister som Nike sponsrar.
I framtiden strävar Nike efter att nå ut till ännu fler sporter.
– Det är tre linjer som utvecklas mest just nu. Våra fotbollsskor (amerikansk fotboll) säljer betydligt mer än tidigare och våra utomhusskor har fått mer avancerad teknologi. Men framför allt utvecklas de skor som är speciellt utformade för kvinnor, berättar Roy Agostino.
De dominerande skomärkena har i dag kollektioner på mellan 1 000 och 3 000 skor årligen. Det är svårt att tänka sig att alla dessa skomodeller designats med olika funktioner i åtanke, att det osannolikt stora utbudet inte i själva verket beror på en mördande konkurrens om vilken sko som ser coolast ut den här månaden. För även om nya skoteknologier uppfinns med jämna mellanrum så är det otvetydigt gympadojans utseende som snabbast gör den daterad och förpassar den till garderobens bakre regioner, med förhoppningen om att just den modellen får en retrorevival så småningom.
Vi talade med en före detta skodesigner på Nike, som väljer att vara anonym (att tala med pressen är strikt förbjudet - och även de som slutat på företaget vill ogärna drabbas av bolagets ilska). Han menar också att funktion och teknik kommer i första hand, samtidigt som han måste hålla med om att skon måste vara visuellt attraktiv.
Processen för design av en Nikesko är dock friare än man kunde tro, med Agostinos uttalanden i åtanke.
– Vi får så kallade designerbriefs från marknadsavdelningen med information om hur den potentielle köparen ser ut, vilket pris skon kommer att ha och vilka grundfunktioner som ska inkluderas. Sedan gör man sin egen research. Det kan vara i form av inspiration som man skaffar sig genom att besöka fitnessklubbar, prata med toppidrottare eller läsa tidningar, beroende på vilken typ av sko man ska designa. Varje designer, och det är cirka 50 stycken på Nike, har sitt eget sätt att skaffa inspiration på. Och man har väldigt fria händer, så länge man håller sig till den ursprungliga designerbriefen, berättar designern.
Logiken i sportgiganternas krampaktiga försök att skildra sig som endast idrottarnas företag, ter sig glasklar när man hör vad Ted Polhemus, som kartlagt och analyserat efterkrigstidens gatumoden i böckerna Street Style och Style Surfing, har att säga.
– För att svara på frågan varför en så stor del av befolkningen bär sportinfluerade kläder och sneakers, får man fråga sig varför sporten och dess attribut blivit så moderna. Det finns flera anledningar men den viktigaste härrör från det faktum att sport i dag är den viktigaste vägen för människor från underklassen, från städernas getton, att ta sig därifrån. Tidigare var det musiken som stod för glamouren och drömmen om ett bättre liv, men i dag har sporten till stor del tagit över den rollen.
Ted Polhemus menar att företeelsen mode (till skillnad från stil) är förlegad eftersom den fungerar genom utfärdade diktat och för att mode går ut på att låtsas. Modekläder saknar autenticitet och äkthet. Sporten och de människor från underklassen som lyckas skapa sig ett bättre liv och därigenom blivit hjältar, de är däremot autentiska. De har arbetat hårt och lyckats uppnå något.
– Stil är det som sänder iväg budskap om yad som är viktigt i vårt samhälle. I ett annat samhälle eller en annan tid är det kanske viktigt att se förmögen eller respektabel ut. Men idag är det autenticiteten som är viktigast. Både sportswear och dess direkta motpol, the heroin chic, signalerar just detta – ”Jag är autentisk".
Därför blir också sporten en mycket stark influens i våra kläder, hur vi ser ut. Och så Kommer det sig att medelklassen i Sverige påverkas av en stilbildande underklass som skapat sina verkliga hjältar (och som företrädesvis är svarta och bor i USA).
– Det ironiska är förstås att sportens starka influens till slut, när den letat sig ner i
folklagren, innebär att många osportiga och ohälsosamma människor också vill, medvetet eller omedvetet, se ut som om de skall iväg på träningen.
Polhemus har svårt att tänka sig att sporten skulle förlora i inflytande framöver. Där handlar det om personliga bedrifter, att kunna uppnå mål och att sporten är demokratisk, vem som helst kan skapa sig ett nytt liv inom den. Det skapar viktiga förebilder för människor.
– Vad vi förstås måste inse är att sportens natur har förändrats. Tidigare tävlade idrottsmän för att bidra till sin skola eller sitt land. I dag ligger tyngdpunkten helt på individens bedrift. Man skulle kunna säga att sporten numera är helt narcissistisk och bara bidrar till individens självförverkligande och tillfredställelse. Att vara sportstjärna representerar helt enkelt en chic och sexig livsstil.
Det sena 90-talets multinationella modegiganter vill självklart inte heller hålla sig borta från den jättemarknad sportskor blivit. Donna Karans sneakerlinje har redan fått premiär och blivit en försäljningsframgång, medan Tommy Hilfigers TH Athletics lanseras i USA under hösten. Ralph Lauren har slutit ett avtal med Reeboks underlabel Rockport, som skall tillverka hans Pololinje för att komma ut till butikerna under våren 1998.
Så skobutikerna kommer utan tvekan, åtminstone de närmaste säsongerna, att fortsätta invaderas av sneakers. Eller skor som inspirerats av sneakers: konstiga mutationer (tyvärr, sneakertofflan med platåsula var nog bara början) och skor som experimenterar med nya material och former. För det var gympaskon som på det här sättet fyrade av en välbehövlig utveckling av skodonen. Så det är inte så konstigt om de riktigt moderna skorna, åtminstone för en period framöver, också kommer att behålla sneakerns utseeende.
SKOR, SVETT OCH TÅRAR
Aldrig har svenska ungdomar lidit mer av fotsvett än nu. Och allt är gympadojomas fel.
– Andra skor är tillverkade av naturmaterial, som skinn och läder, som gör att fötterna andas. Gyronastiskskor består av syntetmaterial, som akryl och nylon. Det är väldigt tätt och stänger inne svett. Och kroppens största svettkörtlar sitter ju i fotsulorna, konstaterar ortoped och podologtekniker Paul Medeson.
Det är bra att svettas - det är ett tecken på att vätskebalansen i kroppen fungerar som den ska. Men om man svettas för mycket får man problem.
– Den här sommaren, som var otroligt varm, har vi märkt problemen med att så många bär gymnastikskor. Det kommer in mammor med sjuåriga barn som har svamp och vårtor på fötterna, eftersom de går med gympaskor hela dagarna. Värre är det för vuxna, de vågar ofta inte tala om sina problem. Det tar emot att prata om svett.
Så, vad kan man då göra för att lindra svettproblemen, om man envisas med att bära gympadojor?
– Först ska man köpa en kolfibersula, en tunn sula som suger upp svett. Sedan ska man tänka på att alltid ha strumpor som består av 100 % bomull. Dessutom finns det bra krämer som motverkar svett, och en särskild fotdeodorant som motverkar lukten.
– Men det ska även sägas att gymnastikskor är fantastiska hjälpmedel för människan. De är oöverträffade i bekvämlighet, form och stötdämpning.
Vad har du själv på fötterna?
– Tofflor, jag är på jobbet.
Henrik Schyffert, gitarrist
Vad har du för sneakers?
– Just nu har jag ett par blå pumadojor som jag fick av en kompis som fick dem av Mike D.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Jag är New Balance-fanatiker. De är riktiga förortsalko-parkbänkdojor. Jag gillar speciellt svart-orange. Försöker gå in för rymd-Nike men jag har inte riktigt hittat mitt par än.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Tre par.
När får man absolut inte ha sneakers?
-Till smoking. Det blir Yngwie Malmsten-bröllop. Vita gympadojor och hög hatt. Det går stenbort.
Karin Ström, skribent
Vad har du för sneakers?
– Två par Adidas, ett par Nike, ett par Vans, ett par Köps, ett par Stride.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– New Balance M577. Just nu i alla fall.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Sisådär en sju par.
När får man absolut inte ha sneakers?
– På sommaren när det är för varmt för strumpor.
Titiyo, artist
Vad har du för sneakers?
– Nike Air.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Ett par gamla blåvita Nike som jag inte minns vad de heter.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Jag köper nya var tredje månad.
När får man absolut inte ha sneakers?
– När man är barfota om man har minsta problem med odör.
Magnus Talib, DJ och klubbarangör
Vad har du för sneakers?
– Hur många som helst. Ett par Fila och ett par Adidas och en hel sopsäck som står i garderoben.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Tror det är ett par gula och gröna Adidas som jag såg i London men inte hade råd att köpa.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Två, tre par. Skulle köpa fler om jag hade råd, och om det fanns snyggare modeller.
När får man absolut inte ha sneakers?
– Det kan man ha jämt. Jag har mina dygnet runt i princip.
Fredrik Strage, journalist
Vad har du för sneakers?
– Just nu har jag ett par som heter GTA. Fick dem för 200 spänn på en butik på Plattan. Sulan har lossnat efter för mycket dans i Metal-headztältet på Lollipop.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Jag är inte inne på hiphop-sneakers, de ser ut som dinosauriefötter. Jag köper mest skor som kostar 200 kronor.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Tre tror jag. Fast jag köper nya när de går sönder och det gör de rätt ofta.
När får man absolut inte ha sneakers?
– Det är löjligt att ha sneakers till kostym. Då ser man ut som Kent. Det är finast till skitiga jeans eller tajta byxor.
Rikard Lind, redaktör Café Sport
Vad har du för sneakers?
– Jag tycker mest om klassiska dojor. Har ett par New balance M577 som är extremt coola. Långt ifrån Nike-tekniken. Det är sådana skor som man kan se på ornitologer.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
- De som gjort mest intryck är de allra första Nike-joggingskorna som kom 1979. De stod för något helt nytt, en ny estetik. Just i år tycker jag bäst om Donna Karans dojor, och mina egna New Balance.
Hur många par sneakers köper du om året?
- Max två tror jag. Jag köper alltid ett par till våren och sedan blir man sugen på ett par nya framåt sensommaren.
När får man absolut inte ha sneakers?
- Det beror mycket på vem det är som har dem. Har man pondus och stil går det att ha sneakers när som helst.
Kjell Haglund, journalist
Vad har du för sneakers?
– Har ett par Puma Supercat, old school. Inköpta på ett restlager i Skåne.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Den första generationen Airwalk-skor. De kom i början av 90-taIet.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Inte många. Ett par.
När får man absolut inte ha sneakers?
– Det beror på. Jag skulle aldrig ha sneakers till kostym men det kan se bra ut på andra. Jag har bara sneakers på sommaren.
Rasmus Gardell, musiker
Vad har du för sneakers?
– Jag har ett par Converse. Svarta med grå detaljer. Och ett par basketskor, förstås. De har säkert fyra år på nacken.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Jag tror det är ett par svarta Nikeskor som jag såg för fem år sedan.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Beror på hur mycket pengar man har. I år har jag inte köpt några.
När får man absolut inte ha sneakers?
– Det är upp till var och en. Man kanske inte ska ha sneakers när man badar.
Amanda Rydman, journalist
Vad har du för sneakers?
– Ett gäng olika. Mina favoriter just nu är en enkel löpskomodell i reflex, New Balance.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Smaken varierar. När old school-dojorna kom tillbaka älskade man dem, sedan gillade jag Nike Air ett tag. Nu är jag mer inne på den enkla linjen.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Ett par som jag har privat och ett par att träna i.
När får man absolut inte ha sneakers?
– Det ser lite krystat ut till frack. Annars kan man ha det nästan jämt.
DrAlban, artist
Vad har du för sneakers?
– Jag har ett par Adidas och ett par Nike, men de använder jag bara för träning. Inte när jag går ut.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– British Knights. De kom och försvann. De var häftiga som fan. De kunde jag gå ut i.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Ett par om året.
När får man absolut inte ha sneakers?
– När man har kostym.
Andrea Hasselrot, designer
Vad har du för sneakers?
– Det är lite pinsamt, men jag har åtta par Buffaloskor. Jag blev förtjust i dem för länge sedan då jag såg dem i Danmark och har bara fortsatt köpa. I dag är det ju mest tonåringar som har dem. Har även en del gamla Converse.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Min man har ett par Adidas Streetball, basketskor som är väldigt snygga.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Fem.
När får man absolut inte ha sneakers?
– I kyrkan. Det kan vara okej om de är helsvarta, men de är ju oftast ganska skrikiga. Däremot är det okej med gympadojor på bröllop, det hade jag själv nyligen.
Maruschka de Margot, butiksinnehavare
Vad har du för sneakers?
– Nu har jag en svartvit DKNY-sko. En allround-sko som man kan ha både på gymet och till vardags.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Chanels skor i svart lack och vit logo är vackra att se på, men kanske inte så praktiska att använda.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Två, tre par. För olika användningsområden.
När får man absolut inte ha sneakers?
– Jag tycker inte man kan ha sneakers ihop med aftonklänning.
Cherno, artist
Vad har du för sneakers?
– Jag har några par Nike.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Måste vara de gamla Patrick Ewing.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Det varierar från år till år.
När får man absolut inte ha sneakers?
– Man kan alltid ha sneakers.
Pee Wee, rappare i Sherlock
Vad har du för sneakers?
– Nike Air Max, alla möjliga modeller.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Gamla Shelltoes. Run-DMC-dojor. Enkla och snygga.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Två, tre par. Beror på inkomst.
När får man absolut inte ha sneakers?
– När man åker skidor.
Nina Philipsson, butiksinnehavare
Vad har du för sneakers?
– Jag har ett par Nike Air Max.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Det är en sko som jag själv har. Den har kilklack med band över. Den är hög, har kardborreband och öppet vid tårna.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Högst två om året.
När får man absolut inte ha sneakers?
– När man ska på fin fest.
Mats Lundstedt, designer
Vad har du för sneakers?
– Fjolårets Nike Flight.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Det är de jag har på mig nu - superdesignade.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Ett par, ungefär.
När får man absolut inte ha sneakers?
– Ja, det är ju inte snyggt till frack direkt. Men annars passar det till det mesta.
Theresa Ingemarsdotter-Westlund, barchef, Café Opera
Vad har du för sneakers?
– Jag har Superga, italienska skor som ser ut lite som Converse, och Fila. Och så är jag sponsrad av Adidas.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Mina Filadojor som jag ärvt av min lillasyster.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Två.
När får man absolut inte ha sneakers?
– Man kan väl alltid ha det.
Erik Haag, programledare
Vad har du för sneakers?
– Nike Turf Raider Air Mid. De är inomhusbase-bail-skor. Jag har också ett par Converse Orie Star, blå mocka.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Nike Air Muscle Max. Det har också velcro-straps, som de jag har nu.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Två eller tre par.
När får man absolut inte ha sneakers?
– Jag tycker att det finns någon slags övre åldersgräns för när man kan ha gympadojor, som Stakka Bo har det. Till exempel till kjol. Jag såg en tant häromdagen som hade en snäv, lång kjol och Stakka Bo-skor. Det var inte särskilt snyggt. Kanske vid 35?
Tova Magnusson-Norling, skådespelerska
Vad har du för sneakers?
– Ett par beige Adidas med svarta ränder. Ett par Avia som jag springer i.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Jag hör inte till gympadoj-generationen. Vanliga Adidas Stan Smith är ganska fina.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Det blir nog ett par till vardags och ett som man kutar t.
När får man absolut inte ha sneakers?
– Det kan man väl ha när som helst egentligen, men det är ju inte så snyggt alla gånger.
Per Holknekt, butiksinnehavare
Vad har du för sneakers?
– Jag går nästan bara i John Deere. En macho-variant av Caterpillar.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Mina John Deere.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Jag har fördelen att få gratis skor, så det blir väl ungefär 15 om året.
När får man absolut inte ha sneakers?
– Isängen.
Stefan Sundström, artist
Vad har du för sneakers?
– Ett par Converse Allstars som SF pröjsade.
Vilka är de snyggaste sneakers du sett någonsin?
– Basketdojorna som fanns på 70-talet. Jag gillar inte de med hög sula som finns nu. Det var bättre förr.
Hur många par sneakers köper du om året?
– Jag köpte ett par för fyra, fem år sedan.
När får man absolut inte ha sneakers?
– Jag tycker att man alltid kan ha gympadojor, om man inte fryser i dem.
Enkät: Martin Gelin och Johanna Olofsson
FOTRIKTIGT
Sneakers må vara både bekväma, praktiska och hållbara. Men för att dina skor ska må så bra som möjligt så länge som möjligt krävs att man sköter dem på rätt sätt. Några tips:
Har man ett par skor en hel dag blir de fuktiga. Fukt skadar skorna och gör dem svampiga. Man bör därför låta skorna torka ordentligt innan man använder dem igen. I allmänhet är det bra om man ser till att inte ha samma skor två dagar i rad.
För att motverka otrevlig lukt - placera skorna i frysen efter varje användningstillfälle. Då minimeras risken för odör. Dessutom kan det vara skönt att sätta på sig kalla skor när det är varmt.
Ta ur innersulorna för vädring då och då.
Är skorna ordentligt smutsiga och luktar illa, går det att tvätta dem i 30° i en vanlig tvättmaskin. Detta gäller dock inte alla typer av skor. Nike Air, Asics Get och liknande skor ska inte maskintvättas. Däremot kan vanliga tennisskor, enklare joggingskor och skate/allroundskor (dock ej i mocka) tvättas utan problem. Tycker du att maskintvätt känns för riskabelt rekommenderas handtvätt. Låt skorna ligga en stund (men inte för länge) i vatten med tvättmedel. Skrubba bort fläckar och smuts med en tandborste eller nagelfil. Stoppa i tidningspapper och låt torka på hängare. Det är viktigt att detta görs regelbundet. Används skor utomhus fastnar grus och sand i nylonet, vilket gör att det spricker. Efter behandlingen kan skorna smörjas in med minkolja som återfettar skorna och skyddar mot vatten och smuts. Det går även att köpa ett speciellt, anti-bakteriebehandlande tvättmedel som är gjort just för skor.
Tvinga inte ner fötterna i skorna. Sätt fingret bakom hälen eller använd skohorn, annars blir bakkappan ful och nedtrampad.
Vårda skorna ömt. Prata och gosa lite med dem när de ser ledsna ut.
