För oss lutheranskt skolade nordbor är Vatikanen något exotiskt och lite märkligt. Vi som redan på Gustav Vasas tid lärde oss att kristendomen handlar om askgråa kapell och evig synd blir mycket misstänksamma när katolicismens högborg ståtar med överdådiga ceremonier och ålderdomlig glamour.
Nanni Moretti slår sig dock handfast förbi dessa lager av distanserad mystik och placerar oss i Vatikanstatens innersta rum. Dessutom inte på vilken dag som helst, utan under de hektiska dygn då en ny påve ska väljas. Efter en tids isolerade överläggningar bland kyrkans högsta hedras så också en av de åldrade kardinalerna med ämbetet. Oväntat uppstår komplikationer när mannen ifråga drabbas av chockartad ångest inför uppdraget att företräda mer än en miljard människor. Hysteri utbryter.
