Sovjetunionens hockeylag Röda armén var världens mest framgångsrika idrottsdynasti, ett lag som spelade bättre och vackrare än något annat under åttiotalet. Hockeyn behandlades som en sport med finess i stil med balett. Laganda och psykologi möjliggjorde ett spel fritt från våld. Men bakom framgången dolde sig ett lag som bodde isolerade i träningsläger, som tvingades lämna bort sina pass och kontrollerades av KGB under turneringar för att inte rymma. Sporten hade blivit en form av krigsföring; kalla kriget utspelade sig i rinken.
Historien om det sovjetiska hockeylaget är nästan objektivt intressant, vilket gör den till ett tacksamt dokumentärmaterial. Men filmen går djupare än att bara presentera det osannolika händelseförloppet. Att följa historien med hjälp av intervjuer med framför allt lagkaptenen Vyacheslav Fetisov, kompletterat med gamla sportnyhetsinslag, har ett mervärde. Fetisov är i sig en udda karaktär som visar sig vara både iskall, otrevlig, varm, ascool och känslosam. Intervjuerna med hockeyspelarna ger även något mer – en nyanserad bild. En version av historien där Sovjetunionen inte är något enbart ont, där det är något att stundvis längta hem till.
Red Army är en mycket underhållande dokumentär om sport, politik och människoöden. Men filmen är inte någon grundkurs i vare sig hockey eller kalla kriget, och kräver kanske viss förkunskap om framför allt det senare. Historien om Fetisov, som nu är Rysslands idrottsminister, förtjänar nästan en dokumentär i sig. Det är uppfriskande att se kalla kriget från detta perspektiv.
