Kai var tidigare gitarrist i suomirock-bandet Aknestik men tappade lusten på grund av en växande identitetsreva. Tillsammans med sin far, en nykter alkoholist med Mercedes Benz-keps och glatt humör, ger han sig iväg på roadtrip från Finland till barndomens Göteborg. Resan ger far och son en chans att öppna sig för varandra – den äldre nu redo för ärlighet, medan den yngre alltid verkar ha haft nära till känslorna men saknat någon som förstår.
Även om Kais egen gitarr lagts på hyllan lever musiken vidare i återkommande framträdanden av kända artister som delar huvudpersonens dubbelhet. Dessa musikaliska avstickare, där vi bland andra ser Anna Järvinen och tidigare Idol-vinnaren Markus Fagervall, vädrar Kais själsliga lucka med lyrik som ger röst åt den där tomheten han själv inte riktigt kan sätta fingret på.
Det är ett obekvämt identitetssökande som blir en slags terapisession på hjul, dokumenterad med sådan känslighet att jag vid eftertexterna bara kan pusta ut av lättade spänningar.
