Suggestiv filmmeditation över framtid och frihet av regissören, manusförfattaren och fotografen Viktor Johansson. I Flogsta utanför Uppsala följer en svävande kamera en grupp människor som alla rör sig kring områdets studentboenden. Veganer, framtida jurister, avhoppade studenter, deras vänner och bekanta… Alla fångas de i varma stunder som dallrar av skönhet och vardagsrealism.
Relationerna människorna emellan förblir oklar och någon egentlig handling saknas. Det är ingen brist – filmskaparen är mer intresserad av korta ögonblick och stämningsfull atmosfär än konventionell story. Just atmosfären påminner en hel del om Terrence Malicks senare verk, tack vare filmens användande av berättarröster som ackompanjerar ett smidigt steadicamfoto. Men där Malick överöser en med vackra naturbilder vid solnedgång är Johansson mer intresserad av att fånga verkligheten som den ter sig för invånarna. Det är ett val som förvisso inte ger lika snygga bilder, men som däremot bjuder på en helt annan form av skönhet.
Mot slutet av filmen, som endast är 73 minuter, börjar berättargreppen kännas igen och man kan ibland önska att den kreativa processen under inspelningen (improvisation där deltagarna själva har varit med och skrivit sina karaktärer) hade gett upphov till några fler riktigt magiska ögonblick. Men det förändrar inte att Himmel över Flogsta är en originell film med en unik vision. Tillsammans med debuten Under Gottsunda visar filmen på en spännande ny svensk filmtalang.
