Peter Haber

Beck - Hämndens pris

Någon borde genast införa ett totalförbud mot att sätta fejkade ärr på skådespelares kinder som ett sätt att markera att någon är en skurk. Kanske borde förbudet kompletteras med att det ska vara omöjligt för regissörer att skildra svensk idyll genom bilder på moderliga kvinnor som bakar bullar i röda stugor med vita knutar. Orsaken till mitt förbudsivrande är förstås att jag just sett den senaste

En förälskelse

Simon Arvidsson (Peter Haber) har flyttat till en ny stad tillsammans med sin familj och just ankommen möter han en kvinna (Nina Gunke) och en passionerad historia tar sin början. Inte. Det här är ungefär lika dött och spänningslöst som när John Travolta och Lily Tomlin spelade det osannolika kärleksparet i [I]Moment by Moment[/I] 1978. Peter Habers karaktär introduceras när han iklädd stråhatt

Hur som helst är han jävligt död

Den må vara hur skruvad och bisarr som helst i sin humor, men man känner igen Kjell Sundvall även i hans lilla lågbudgetkomedi [I]Hur som helst är han jävligt död[/I]. Det är manlig vänskap, det är Palme-mordet, det är jägare och det är dessutom Dan Ekborg och Peter Haber som gick rakt från inspelningen av [I]Tomten är far till alla barnen[/I] till den här filmen. Jag vet att Kjell Sundvall läng

Tomten är far till alla barnen

För en som jag, som alltid ropat efter filmer som berättar något angeläget om sin samtid, kommer naturligtvis Kjell Sundvalls nya film som ett brev på posten. Här tar han och debuterande manusförfattaren Monika Rolfner ett järngrepp om den moderna styvfamiljen. Och det på självaste julafton. Öppningen är lysande, i bästa hollywoodstil. Kameran glider in över den snöklädda trädgården och villa

Juloratoriet

Juloratoriet har alla kommersiella möjligheter: Byggd på en av de senaste decenniernas mest lästa och älskade romaner, Göran Tunströms magiska Sunne-saga om sorg och kärlek, framförd av några av de mest folkkära skådespelarna och regisserad av en man som senast det begav sig hade ordentliga framgångar med Min store tjocke far (1992).Men det räcker tyvärr inte denna gång heller. Jag har i princip e

Slutspel

Nej, det är inte Beckett och teater, men väl fotbolls-VM i Italien och fars. I en dassig ungkarlslya på Södermalm vaknar Johan (Anders "bullibumpa" Lundin) upp med ett bultande huvud, och kronofogden på halsen. Bland ägodelarna som konfiskeras ingår den i VM-tider heliga TVn. Johan börjar anfått att jogga efter gyllene tillfällen under slutspelsveckan (inbegriper även kvinnoumgänge), men det ä

Vinterviken

Det är svårt att få ordning på schablonerna i svensk film. Ty film är i mångt och mycket ett arbete med just schabloner. Förenklingar, karikatyrer, modeller. Tillsammans med en portion lagom många filmtekniska lögner kan man skapa de rätta illusionerna. Om man har bra skådespelare, vill säga, en duktig fotograf, en entusiasmerande producent och ett eget gott huvud för regi. Harald Hamrells lång

Beck

Det börjar riktigt bra när regissör Pelle Seth och manusförfattare Rolf Börjlind flyttar in Martin Beck, med mannar, in i 90-talet. En pedofilhärva, en snårig utredning, några scener från Becks mentalt utarmade privatliv, lite käbbel mellan huvudpersonen och Gunvald Larsson, ännu mer käbbel mellan den förstnämnde och dennes chef. Allt detta mestadels skildrat med handhållen kamera och steady cam s

Beck 2 - spår i mörker

Andra filmen av två (de sex andra sänds enbart i TV) i den senaste i serien av Sjöwall/Wahlöö-tolkningar. Sjöwall/Wahlöö förresten, det enda som finns kvar från parets världskända deckare är namnen Martin Beck och Gunvald Larsson. Beck (Haber), som är lika trött på jobbet som vanligt, är på väg på skidssemester med nya kärestan och kollegan Lena (Stina Rautelin) men kallas in i tjänst igen när det