Eels

Electro-Shock Blues

[I]Electro Shock Blues[/I] är, i ännu högre grad än de tidigare tre albumen med mannen som kallar sig E, ett perfekt soundtrack till den ironiska generationen. Skivan man sätter på efter ett avsnitt med [I]Simpsons[/I] eller [I]South Park[/I]. Låtar som heter [I]Cancer For the Cure[/I], där refrängen slutar "Well, hee hee hee" (alternativt [I]My Descent Into Madness[/I], där refrängen enbart går "

Beautiful freak

E, mannen som gav leksakspianot ett ansikte, har gjort två ojämna, men bitvis briljanta, soloalbum som inte särskilt många brydde sig om. Nu har han bildat en trio, på nya superetiketten Dreamworks, men egentligen är det ganska mycket av samma vara som tidigare - och fortfarande lika svajigti kvaliteten. När det svajar åt rätt håll utvinner han all popkänsla som finns hos Beck, fast utan alla de k