Det är aningen förmätet att claima en stad och säga att det är "min stad", men faktum är att jag verkligen KÄNDE Paris när jag var där. Nu har jag sett de så kallade sevärdheterna och kan foka på att vara nere med Paris och parisarna. Men nog om det och mer om den sista dagen.
DAG TRE: Fötterna är fyra nummer större och när jag försöker bända på mig skorna tänker jag att det måste ha varit så här det såg ut när elefantmannen tog på sig sina skor. Frukosten dag tre är en CTRL+C CTRL+V av frukosten dag ett och två. Långa franska mackor, pulverkaffe, halvcentimeter tjocka ostskivor (smakade lika mycket som att räcka ut tungan) och pain au chocolat (två stycken). På schemat för dagen stod alla de saker vi missat tidigare samt stenhård shopping av de grejer vi kollat upp. Vilket för mig innebar en jättesmart lunchlåda (bento style) och en asgrym stekpanna. När jag tänker på det blir jag sur på mig själv. Jag, Pontus Tenggren, åkte till Paris och köpte en stekpanna och en matlåda. Å andra sidan vet jag ju att jag kommer att åka tillbaka och då kan jag ju handla all that Louis Vuitton, YSL och det där andra.
I Paris gillar de påsken. Alla håller det hundra och klär upp sig i traditionell påskutstyrsel och ger sig ut på äggjakt. Flest ägg belönas med en resa till New York. Det är det värt. För en person. Resten är brännmärkta för resten av livet. Bunny suit liksom.
I den här butiken upplevde jag sann europeisk effektivitet. Här lämnar man till exempel en stekpanna till en person. Han tittar på den och lämnar över den till en person som kollar upp vad den kostar och berättar det för person nummer tre. Person nummer tre lämnar över stekpannan till person nummer ett som lämnar över till person nummer fyra. Person nummer fyra sitter bakom en disk och tar mitt namn och min adress och för in datan i en dator. När kvittot är utskrivet lämnas det åter till person nummer två som lägger kvitto och stekpanna på ett bord hos person nummer ett. När person nummer ett tittat en stund på mitt kvitto och lokaliserat min stekpanna slår han in den och tackar för att jag handlar på Dehillerin. I Frankrike jobbar de inte ihjäl sig. Det gillar jag.
Under dagarna i Paris fick jag en fäbless för hus och fasader. Det är något medelålders över det.
Paris är fantastisk. Överallt är det människor, bilar och mopeder, och hundar. Vuxna människor på kickbikes och turister med mag- och kameraväskor. Och mitt bland allt det här befann jag mig under ett par dagar i april. I en stad som jag gjort till min. Jag älskar fan Paris.
