Nathalie är producent för Göteborgs internationella filmfestival. I augusti kör hon igång en livsfarlig sommarklubb på Nefertiti som vi antar kommer bli lika ösig som hennes DJ-duo med samma namn. Vi får dessutom lära oss när Avenyn är som bäst och hur man gör en klubb feministisk.
MUSIK
Just nu lyssnar jag mycket på svenska grymma kvinnliga artister som tex Silvana Imam. Jag bokade henne till filmfestivalens bokmässefest förra året och hon har sedan dess tagit typ 100 steg framåt i sin musikaliska utveckling. Månadens favoritlåt är Katastrof feat. Leila K & Mapei, jag exploderar inifrån varje gång jag hör den.
Jag ogillar faktiskt ingen musik, däremot kan ju personen bakom låten vara ett jävla pucko.
FILM
Den bästa senaste film jag sett är Ester Martin Bergsmarks, Nånting måste gå sönder. Jag är oerhört stolt att vi hade den som invigningsfilm på filmfestivalen 2014, känns så fruktansvärt viktigt i den tid vi lever och verkar i. Även Ester Martins förra film Pojktanten är sinnligt vacker och fylld av dödslängtan och identitetssökande.
Det här är ju svårt alltså. Det finns så mycket skit ju. Och jag ser ju inte dålig film, bara bra.
MODE
Det här är en moraliskt svår fråga eftersom jag älskar mode men hatar modetrender, modehets och konsumtionssamhället. Jag slutade handla kläder från kända klädkedjor för många år sedan, 90% av mina inköp nu är second hand. Är väldigt svag för guld, glitter och paljetter!
Masskonsumtion, klädkedjor, trender, att alla ser likadana ut.
KLUBB
Ja alltså, nu blir jag lite partisk här för jag och min dj-syster Maria Jansson Gunmann aka DJ Livsfarligt kommer att köra fredagsklubb på Nefertiti i augusti: Klubb Livsfarligt. En feministisk klubb där alla kroppar får känna sig som subjekt, obegränsade till att släppa loss, njuta av och go bananas för kärleken till musiken och dansen. För oss är det livsviktigt att kämpa för en musik, dans- och klubbkultur som präglas av rum där kraft, pepp, gemenskap och kärlek utbyts och hämtas. Klubben kommer att lyfta fram kvinnliga musiker, dj:s och konstnärer med en gemensam nämnare: rytmiskt, vibrerande, bastungt och utflippat!
Jag har ganska dålig koll på klubbar jag inte gillar eftersom jag inte går dit. Men hela avenyn känns ju som en kombination av våldtäktspotential, misshandel och maffia med korrupta vaktbolag. Avenyn är som vackrast under West Pride då regnbågsflaggorna svajar i vinden och regnbågsparaden fyller den annars vidriga gatan med kärlek, respekt och solidaritet. Göteborgs Stad borde låta flaggorna få vara kvar under hela året!
KROG
Tre Små Rum för öl, Björns Bar för vin och Barabicu eller Familjen för cocktails.
Alla krogar på avenyn.
KONST
Konst är något som fyller mig med mening. Ett liv utan konst vore som ett otillgängligt hav eller en bränd äng. Meningslöst. Jag är tyvärr dålig på att gå på utställningar i min hemstad men när jag bodde i New York jobbade min kompis på The Metropolitan Museum of Art och varje måndag när det är stängt för offentligheten bjöd min vän dit mig och vi kunde ströva runt i timmar. Jag skulle vilja investera i mer konst, klä väggarna hemma. Måste bara bygga ett kapital först.
Kan man ogilla konst? Jag vet inte. Jag och två tjejkompisar var på en semesterresa i södra Spanien i våras och då diskuterade vi hur långt konsten får gå. Vi pratade om allt i från Anna Odells examensarbete på Konstfack: Okänd, kvinna till Pål Hollenders dokumentär Buy Bye Beauty, där han själv hade sex med de prostituerade i filmen som han intervjuade. I det här fallet tycker jag att Odells konstkupp lyfte fram en allvarlig samhällsfråga medan i Påls fall tycker jag att han gick över gränsen.
TV
Jag hade en tv när jag var liten som jag sparade till genom att sälja jultidningar. När jag flyttade hemifrån fick brorsan ärva den och sen dess har ingen tv passerat min ytterdörr. Jag kollar dock på mycket film och serier och har en minibio hemma.
Alla skitprogram som visas på tv, det är därför jag inte har någon.
SPEL
Jag växte upp med SEGA Drive och Nintendo och spelade mycket under min uppväxt men nu spelar jag aldrig. Väljer hellre brädspel som schack.
I min familj spelade vi mycket TP och det gick i princip ut på att min mammas man skulle få glänsa över alla andra genom att jämt vinna. Det orättvisa vara att spelet var från typ 70- talet och alla frågor var anpassade därefter (jag är född 84). Jag vill ha en revansch med ett TP från 2000-talet, våga bara utmana mig då säger jag Björn!
DRYCK
Vatten, kaffe, champagne.
Läsk.
LÄSER
Knausgårds - Min Kamp.
Knausgårds - Min Kamp.
LÄNKTIPS
http://feministisktperspektiv.se
