Illustration: Carsten Oliver Bieräugel
Vad är det med ordet hen som gör folk som galna? Och vad är fördelarna med att använda det? Margret Atladottir har pratat med de som vet.
Hösten 2007 gav den feministiska tidskriften Ful ut ett temanummer om modersuppror. Man gjorde upp med radikalfeminismen, proklamerade att man kallade sig för queerfeminister samt lät ordet ”hen” ersätta ”han” och ”hon” genomgående i numret. Det var inte första gången ordet hen synts i tryckt press. Redan 1966 användes hen i Uppsala Nya Tidning. Det var dock ett undantagsfall.
Att finna konstruerade ord i tryckt press är inte ovanligt, framförallt om man vänder blicken mot kvällspressen. Ordet hen har däremot lyst rejält med sin frånvaro. Trots att det är ett väldigt användbart ord. Som skribent är det ofta man har ett behov av ett könsneutralt pronomen när man inte har någon aning om vad personen man skriver om har för kön. Trots att exempelvis tidningen Ful har använt sig av ordet hen konsekvent sedan 2007 och att det under det senaste året har det setts i publikationer som Sydsvenskan, Dagens Nyheter och hos oss på Nöjesguiden, finns det inte att hitta i Svenska Akademiens Ordlista. Under det senaste året har däremot ordet debatterats. Både Kvällsöppet i TV4 och SVT Debatt har ägnat tv-tid åt ordets motståndare och företrädare.
– Just nu känns det som att ordet har en lovande framtid, förklarar Nasim Aghili på Ful. Det har exploderat i mainstreammedia och jag ser eller hör ordet hela tiden. Jag hoppas och tror att det inte är kopplat till den pågående debatten. Jag tror att debatten och det aktiva samtalet om hen som just nu också finns i mainstreammedia möjliggör att fler provar på att använda ordet.
Gör man en snabb sökning på sociala medier hittar man kraftiga mothugg mot ordet hen. Det kallas löjligt, och i vissa fall vill man ge ”nackskott till hen-folket.” Isabella Löwengrip, en av Sveriges största bloggare, skrev nyligen i sin blogg angående ordet: ”Genusfrågor i all ära men ibland vill jag bara kräkas över att man försöker få kvinnlighet och något manligt till något fult”.
Flera språk saknar könsbestämt pronomen. Finska och persiska är två exempel. Kan det vara så att svenskar bara är ovana vid ordet och därför tycker att det är fult?
– Ja, det är nog bara en vanesak, säger Nasim. Samtidigt blir det effektivt på ett särskilt sätt när en inför ett tredje pronomen i ett språk som bara har två. Det blir så tydligt då att vi är så fixerade vid två könstillhörigheter. Men jag pratar också persiska och från det perspektivet blir jag väldigt förvånad över att så många verkar tycka att det skulle vara svårt eller ställa till en massa förvirring. Det fungerar alldeles utmärkt. Det är ju väldigt sällan en faktiskt behöver veta könet på någon och om det händer är det bara att fråga.I hen-debatten finns ytterligare ett perspektiv. Det finns människor som varken identifierar sig som en han eller hon, utan som ett tredje kön. Det finns idag bara två juridiskt giltiga kön i Sverige.
Är ordet hen viktigare än vi tror?
– Ja, konstaterar Edward Summanen, som är socionom, genusvetare och projektledare på RFSL Ungdom Det är viktigt på flera sätt, men främst för att ge personer möjlighet till identifikation och bekräftelse om en varken är en ”hon” eller en ”han”. Sedan tycker jag att det är smidigt och bra att kunna använda det om folk vars föredragna pronomen jag inte har koll på.
Kan det vara kränkande att kalla någon för hen?
– Ja, det kan det nog vara. För väldigt många människor, trans som cis, är det viktigt att bli bekräftad och sedd i sin könsidentitet. Då tycker jag att det är centralt att använda det pronomen personen föredrar, vare sig det är hon, hen eller han. Det handlar om respekt.
Det hettar till rejält i debatten om ordet hen när man börjar tala om genusdagis och att lära ut ordet till små barn. Amanda Schulman skrev på sin blogg i september 2011 om att hon hört talas om genusdagis: ”Vilket tramseri.” föjlt av ”Jag blir rädd för sådana här människor”. Och i flera andra välbesökta bloggar uttrycker man en oro och rädsla för hur barnen mår av ett jämställdhetsperspektiv. Är diskussionen om ordet hen bara en ankdammsdebatt som folk ger sig in på i jakten på klick?
– Barn lär sig nya ord hela tiden och språket förändras ständigt, säger Edward Summanen. Finns det plats för "tjejsamla" finns det plats för "hen". Men frågor om kön väcker ofta starka känslor och föreställningen om att det bara skulle finnas två kön är starkt rotad hos många. Jag tror att det är några högljudda motståndare. Men några få debattörers upprörda inlägg eller kommentarsfält på tidningars hemsidor tror jag inte säger så mycket om vad folk i stort tänker om det här. De flesta jag pratar med brukar förstå varför hen är ett viktigt och smidigt ord. Dessutom tror jag att de flesta anti-hen-debattörerna missar många av de grundläggande skälen till varför ”hen” behövs. Som att det finns människor som varken är kvinnor eller män – och det är ingen åsiktsfråga. Det är inte heller någonting jag tycker att vi ska mörka för barn, tvärtom. Unga transpersoner skulle nog ha en bättre psykisk hälsa om vi redan från start berättade för barn att det går att byta kön när man blir stor och att det går att vara något annat än tjej eller kille.
– Jag får som feministisk, hen-användande förälder ofta höra att jag inte ska föra över mina värderingar på mina barn, berättar Nasim Aghili. Den här kritiken kommer från människor som inte kan se att deras sätt att dela upp alla människor i hon och han också är en värdering. Att säga att flickor är omhändertagande och pojkar mer fysiskt aktiva är också en värdering. Allt är en värdering, det var länge sedan någon kunde prata om objektiva sanningar med hedern i behåll. Så jag tycker att det enbart är positivt att barn får fler könstillhörigheter för sig själva eller andra runtomkring. De är ju inte alls lika angelägna att köna människor, de ser bortom de kategorierna mycket bättre än de vuxna. Varenda gång jag har sagt till barn att jag både är flicka och pojke har de inte ifrågasatt det. Tänk om människor kunde få bestämma sin könstillhörighet på det sättet även med vuxna, utan att riskera att utsättas för fysiskt och psykiskt våld.
So finne tycker jag detta är en intressant debatt då det finska språket bara har ett ord för både han och hon: hän. Och det är inget idéellt i det, språket är bara uppbyggt på det sättet. Däremot kan man då och då när man pratar finska tycka att det vore praktiskt med två olika ord för könen.
En pojke kallas HAN och en flicka kallas HON, punkt slut. Detta är bara sinnessjukt, ren idioti.
Att vi ens har den här debatten tyder på att vi har brist på engagemang för viktigare saker. En man med penis är en han och en kvinna med vagina är en hon, svårare än så är det inte. Sedan kan det finnas situationer då det är jobbigt att skriva han/hon när man inte vet könet och då kan man skriva h@n. Hen är för övrigt ett fult ord. Hitta nåt bättre i så fall. "Hän" är bättre.
GET A FUCKING LIFE WHY DONT YOU. JEZUZ! DET HÄR EVIGA BABBLET MED KÖN HIT & KÖN DIT, JÄMSTÄLLD'HET & BLABLABLABLABLABLA......vad hände med att leverera NÖJE. FUCK, SÅ MYCKET SKVALLER, KÄNDISAR, PENGAR, DEATH AND DESTRUCTION AND U motherfuckers keep talkin this BULLSHIT....funderar starkt på starta en ANTINÖJESGUIDEN BLOGG & ba gå LOSS! ASSÅ JAG VILL BA HOPPA UT GENOM FÖNSTRET I FÖRHOPPNING PÅ ATT BARA BRYTA BENET! JEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEzuz
U MOTHERS BETTER START ASKING THE QUESTION if u gettin to old for this crap!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
conclusion! INNOVATION NOLL! å gumman utan innovation så dööööööör man! TITTA PÅ NOKIA
NOW FUCK OFF
CARL jag håller med dig helt & hållet.....DET ÄR BRIST PÅ VIKTIGARE SAKER. MEN DEM PÅ NÖJESGUIDEN är ju rädda FÖR RIKTIGA ämnen....ELLER !!!!!
Î
that
Givetvis finns det fördelar med att inte nämna personers kön i flera sammanhang, men vi har redan flera språkliga verktyg att utföra detta med. Man kan t.ex skriva "personen", "barnet" eller "han eller hon". Det är inte svårt. Det har man gjort länge. Varför är det så viktigt att tvinga in just ordet "hen" i språket?
Nu har man gjort denna språkliga muskelansträngning i alla fall. Ska ansträngningen fortsätta nu? Räcker det med att folk säger "hen" lite då och då, eller måste alla könsbestämda pronomen förintas?
Jag undrar stilla, borde inte alla personbeskrivande ord som antyder visst kön, klass eller ras också ersättas? Istället för "Mona", "von" och "Muhammed" kunde vi säga t.ex "chokladboll".
Hur kan man vara av ett tredje kön?
Du föds antingen som en man eller som en kvinna, om du väljer att byta kön så skall du tilltalas som det könet du byter till. Att behöva skapa en neutral benämning på något som inte finns, är helt onödigt. Vi har två kön, det manliga och det kvinnliga. Vi har ord för dessa kön som vi också har använt en väldigt lång tid.
Att vara man eller kvinna är egentligen bara fysiskt, föds du med ett manligt könsorgan och med manliga attributer så är du född man. Föds du med ett kvinnligt könsorgan och med kvinnliga attributer så är du född kvinna.
En kvinna och en man kan ha exakt likadana personligheter, men de är fortfarande av två olika kön.
Om en man strävar efter att få vara en kvinna så ska han såklart få vara det, men det ändrar fortfarande inte faktumet att han är fysiskt man, men om denna man väljer att byta kön via operation och behandling till det kvinnliga. Så skall han förstås få kalla sig kvinna då han har den kvinnliga fysiken. Ska vi verkligen tvinga könsbytare att bli kallad av en egen benämning? Varför inte bara benämna personen av det kön personen bytt till.
Hen är onödigt, som JAKOB STENBERG skrev vi har redan ord man kan skriva som personen, barnet osv.
Sen ska jag inte ens börja med genusdagis, ni vet nog vad jag skulle ha sagt om det.
Hur ska vi hantera muslimska slöjbärare i ett könsneutralt samhälle hade skribenten tänkt?
Bör även manliga muslimer klä sig i slöja, eller bör muslimska kvinnor ta av sig slöjan?
Har någon någonsin haft problem med att referera till en person den inte vetat könet på?
"Hen" har inte dykt upp för att allmänheten tycker det är svårt att uttrycka sig.
"Hen" har dykt eftersom varenda 25-årig tjej på sthlm-tidningarnas nöjes- och kultursidor (och i stort sett alla som jobbar på P3) diggar div. genus- och querteorier.
Nej, som citatet av Edward Summanen på RFSL Ungdom ovan: " Det är viktigt på flera sätt, men främst för att ge personer möjlighet till identifikation och bekräftelse om en varken är en ”hon” eller en ”han”. "
Främst till för personer som varken känner sig som en hon eller en han.
Hur många personer i Sverige sa du att det var sa du?
Jämförelsen med finska och persiska är också intressant.
Det är ju snarare ett bevis varför man i n t e behöver ett ord som "hen" i svenskan.
Som att människor som varken ser sig som en man eller kvinna på något sätt skulle vara mer accepterade i Finland och i länder där man talar persiska.
Förlåt, jag hörde inte... i vilka länder sa du att det var sa du? Iran?
Jakob Stenberg, jag tror inte någon försöker tvinga in ordet i det svenska språket. De som tycker om ordet kommer använda det, du som uppenbarligen inte gillar ordet kan ju faktiskt välja att skita i det. Det behöver inte vara svårare än så. Det är ingen som vill radera könen och det är bara du som pratar om att radera alla personbeskrivande ord som berättar kön.
Alexander, hela din kommentar är så jävla mycket fail så det inte finns.
Nyhet till dig: alla föds inte som antingen man eller kvinna. Tips: läs på om intersexualitet.
Tack Emmma!
De flesta hen-motståndare verkar vara män (nej, inte alla. Men de flesta), och jag anser att det är intressant och relevant för debatten. Vad är ni rädda för? De flesta av oss som förespråkar införandet av "hen" har inget emot penisar. Många av oss är ganska förtjusta i dem, tillochmed.
Tänker inte rada upp argument för varför "hen" är bra, det tar upp onödig plats och andra har redan gjort det.
Tack Emmma!
Intressant att majoriteten (nej, inte alla. Men de flesta) hen-motståndarna är män.
Vad tror ni ska hända? De flesta av oss hen-förespråkare har inget emot penisar, många av oss är tillochmed ganska förtjusta i dem.
Tänker inte rada upp en massa argument för "hen", andra har gjort det bättre.
När hen behövs för att det ÄR skillnad på män och kvinnor.
"Finns det plats för 'tjejsamla' finns det plats för 'hen'."
Detta sagt av en socionom och genusvetare. Hade Margret frågat en relevant expert, det vill säga en lingvist, hade hon fått veta att pronomen, som "han" och "hon", är otroligt mycket mer oföränderliga än verb och substantiv. Vår pronomenuppsättning har ju inte ändrats på över hundra år, medan nya verb och substantiv kommer inte i språket hela tiden.
Att "hen" skulle slå igenom nu, bara för att ett fåtal högljudda representanter för en ideologi - radikalfeminismen - som har ena foten i den historiska soptippen, är högst osannolikt.
Kiwi: "Intressant att majoriteten (nej, inte alla. Men de flesta) hen-motståndarna är män."
Intressant att detta icke-argument alltid tas upp av radikalfemninister - som säger inte bry sig om kön, men verkar helt fixerade vid vilket kön olika skribenter har.
Om någon av dagisfröknarna skulle börja kalla min son för höna(hen) så skulle jag börja kalla henne hora.
Jag stötte på ordet hen för första gången på diverse vänta barn forum bland blivande föräldrar som inte visste könet på sitt kommande barn, personligen tyckte jag det lät bättre än den/det när man skrev om bebisen. Däremot undrar jag lite försiktigt om det inte snarare riskerar bli en benämning på individer som inte är klichéigt könstypiska bland vuxna människor? En man "med kvinnliga drag" eller en kvinna "med manliga" är ju inte mer eller mindre man eller kvinna för det, eller? Vem är det som beslutar hurvida man är en hon, han, eller hen? En fin tanke att man bestämmer själv men i praktiken lär det ju bli omgivningen. Döms man inte ut då snarare? En pojke som gillar rosa eller flicka som leker med bilar, är man en hen då helt plötsligt för att man inte är "könstypisk"? Förstärker inte det könsroller snarare än något annat?
Jag stötte på ordet hen för första gången på diverse vänta barn forum bland blivande föräldrar som inte visste könet på sitt kommande barn, personligen tyckte jag det lät bättre än den/det när man skrev om bebisen. Däremot undrar jag lite försiktigt om det inte snarare riskerar bli en benämning på individer som inte är klichéigt könstypiska bland vuxna människor? En man "med kvinnliga drag" eller en kvinna "med manliga" är ju inte mer eller mindre man eller kvinna för det, eller? Vem är det som beslutar hurvida man är en hon, han, eller hen? En fin tanke att man bestämmer själv men i praktiken lär det ju bli omgivningen. Döms man inte ut då snarare? En pojke som gillar rosa eller flicka som leker med bilar, är man en hen då helt plötsligt för att man inte är "könstypisk"? Förstärker inte det könsroller snarare än något annat?
Om en person vill att jag säger "hen" så gör jag det, det är inte konstigare än så. Att protestera mot det är lika korkat som när SD tycker att den främsta yttrandefrihetsfrågan är att kalla människor med afrikanskt ursprung för "neger".
Jag är inte radikalfeminist, Clabbe. Faktiskt inte feminist alls eftersom jag håller med dig om att feminismen börjar bli förlegad och vi behöver något nytt, för även om vi har det bra så skulle vi kunna få det bättre. Dock anser jag att "hen" är bra mycket mer användbart än till exempel "tjejsamla" och "guzz" vilka tydligen är viktiga ord att bevara. Att språket speglar samhället tror jag inte att någon kan argumentera mot, inte heller att både språk och samhällsnormer ständigt är under förändring.
Jag, i likhet med de flesta jag känner, har en stark könsidentitet. Det är det ytterst få som vill ta ifrån mig, och hittills har jag inte träffat någon som anser att någon bör låta bli att göra något för att det är könsstereotypt. Men i fall där personens kön är okänt eller oväsentligt anser jag att "hen" är ett bättre alternativ än "han/hon" eller att upprepade gånger skriva tex "doktorn", "barnet" eller liknande. Att använda "han" för person av okänt kön speglar en gammal samhällsform som inte är representativ för hur vi lever idag.
Att majoriteten av hen-motståndarna är män tycker jag är intressant, och jag skulle gärna ta reda på varför. Oavsett vad anledningen visar sig vara.
Hen är ett pronomen. Könsdiskriminering är något annat. Http://lm.bloggplatsen.se
Ja varför upprör ordet? Därför att vi vet att det ligger en politisk ideologi bakom de som tar initiativet. Med användatet av hen ska försöker man få oss att glömma att det finns kön. Inte att det är krångligt.
hur kan vi då behålla personnamn, de avslöjar ju könet , skall alla heta Kim ?
Kön är enkelt för de som inte är insatta. De flesta föds trygga i sin könstillhörighet andra inte. Varför? Jo för att könet bestäms på ett mycket komplicerat sätt.
Rent genetiskt/biologiskt.
Hormoniellt.
Psykologiskt
Socialt
Forskningen har visat på inte mindre än 7 kombinationer. Allt detta långt utanför individens kontroll.
Varför vet inte gemena man detta? Jo för minoriteter sällan skyltar med sitt utanförskap.
Kön är enkelt för de som inte är insatta. De flesta föds trygga i sin könstillhörighet andra inte. Varför? Jo för att könet bestäms på ett mycket komplicerat sätt.
Rent genetiskt/biologiskt.
Hormoniellt.
Psykologiskt
Socialt
Forskningen har visat på inte mindre än 7 kombinationer. Allt detta långt utanför individens kontroll.
Varför vet inte gemena man detta? Jo för minoriteter sällan skyltar med sitt utanförskap.
Rikard, då får vi väl hoppas på att ditt barn inte vill bli kock (kuk på engelska duvet?), vad ska du kalla folk som uttalar den yrkestiteln? Hora också? Eller något annat?
"Margret Atladottir har pratat med de som vet."
Det heter har pratat med DEM.....för bövelen!!!! ;-)
Loren Roberts > Språkrådet godkänner även "pratat med de som vet". Däremot har ju inte Margret prata med några som vet något av värde, men det är en annan sak.
Jag kan inte förstå hur användandet av "hen" skulle vara mer jämställt. Jämställdhet är väl att män och kvinnor behandlas lika, och då kan man väl lika gärna kalla dem för "han" och "hon". Att kalla allihopa för "hen" är ju ungefär som att säga "om vi kallar både män och kvinnor för samma sak kommer man inte kunna märka av någon diskriminering - då är det problemet löst!".
Detta går bästa att beskrivas med ett enkelt ord; Trams!
Kan vi snälla bryta den antiintellektuella trenden och reflektera lite mer innan kommentar ges? (Tack på förhand) Läs detta för att bringa klarhet i hen-debatten: http://avantmagasin.se/samtid-samhalle/det-omstridda-fjaderfaet/
Jag använder hen. När jag inte vet könet på personen jag pratar om. Anser det vara mycket användbart. Jag ämnar dock inte sluta använda han eller hon. Och det är inte heller det användandet av hen syftar till. Tycker dock det är väldigt intressant varför det för många är så viktigt att klargöra vad det är för kön peronen en pratar om har. Ska vi inte ha ett pronomen beroende på om en är mörkhyad eller ljushyad, straight eller gay? Varför spelar könet så stor roll i beskrivningen av en person?
Exempel: Busschauffören lyssnade på radio medan hen körde. Snopp eller snippa? Ingen aning och kanske irrelevant i sammanhanget.
Exempel finns också på människor som föds med snopp och utvecklar bröst i puberteten. Han eller hon? Låt personen välja själv och passar inget av dem blir det hen.
Folk föds ju utan armar osv. Varför är det så svårt att inse att alla inte föds som flicka eller pojke? Eller brukar ni hävda att alla visst har armar också? Eller att ingen är blind eller döv?
Ordet hen är åtminstone mer feminint än vad det är maskulint (jämför "henne"). Det säger en del om vilka som vill genomdriva användandet av det. Ankdammsdebatt? Ja, tveklöst.
Kim, om folk föds utan fitta eller kuk så har du en poäng. Men så var inte fallet va?
Sakupplysning: Det finns enligt forskningen just nu 17 biologiska kön, eller ett med variationer.
Själv är jag varken transvestit eller transsexuell, men trivs bäst med att refereras till som hen
På 70 talet så ville alla romantiska drömmare bo i kollektivhus på gränsen till rivning.
Diskurser kommer och diskurser går.
Någon form av mentalt paradigm byter existentiellt fokus
Grymt initativ att köra hen genomgående!
Som det har sagts så har både finskan och persiskan ett könsneutralt pronomen: Varken feministernas förhoppningar eller antifeministernas farhågor har besannats.
Som en som skriver policydokument på engelska så blir det en hel del "singular they" för att slippa skriva "he or she" eller bara "he" (majoriteten av läsare är kvinnor så även om "he" är acceptabelt så känns det osmidigt). Helt bortsett från det viktiga faktum att de som inte identifierar sig som man eller kvinna måste kunna beskriva sig själva - jag tycker därför att det vore jättebra med ett könsneutralt pronomen i svenskan också. Jag vill även ha en ersättare för "man" som i "man kan".
Men jag skiljer mig från Nöjesguiden i hur det ska användas: Jag vill använda "han" och "hon" när personen har en sådan könsidentitet - "hen" är när det inte går att precisera, inte det som *alltid* skall användas, vilket är vad NG säger sig ha gjort. Om jag skriver om en kvinna som misshandlas av en man enligt gällande svensk rutin i en familj vill jag skriva "han slog henne", *för det är viktigt i sammanhanget, och svenskan ger mig möjligheten att vara så precis*, inte "hen slog hen".
Jag skulle även ta bort formuleringar som "man kan följa kockarna medan man äter" som återfinns i detta "hen"-nummer, om inte det var en exklusivt manlig upplevelse som avsågs. I denna artikel finns även "uttrycker man en oro och rädsla", som exemplifieras med - Amanda Schulman. Visserligen har hon "man" i både för och efternamn, men hon är en hon - vilket hon också kallas i detta "hen"-nummer ("hon hört talas om genusdagis"). Nasim Aghili ska ha en ros för att hen prickar in detta genom att använda "en" istället för "man".
Så varför detta motstånd, som jag även finner hos mig själv, allt det praktiska ovan till trots?
Det jag tror skrämmer mig med "hen" är den övertygelse som hörs bakom ordet. Om jag träffade på dagispersonal som sa att "vi är *väldigt* noga med att använda "han" och "hon" på det här dagiset så ditt barn inte blir sexuellt förvirrat" skulle jag bli väldigt misstänksam. Finnarna och iranierna har ju inga problem, så varför all denna noggrannhet? Är det dagiset "Lille Bögknackaren" jag hamnat på?
"Genusdagis" ger mig samma intryck: Istället för att ta bort fokus från könet blir det superviktigt som "det onämnbara". De får gärna använda "hen" - jag är ingen språkpolis - men jag gillar inte fanatismen och de ogrundade förhoppningarna jag ser; den första är förblindande och den andra gör att energi läggs på fel saker och leder till besvikelse och bitterhet.
Lite samma vibbar får jag av "Nöjesguihen", även om jag som sagt faktiskt applåderar ert försök till ett mer inkluderande och i många fall mer precist språk.
Det blir fel när inget resonemang förs om just vad som kan uppnås genom användandet av ordet, och vad som måste uppnås på annat sätt. Våld mot homosexuella t.ex. finns ju både i Iran och Finland, så där måste det uppenbarligen till mer för att bli av med detta gissel.
Det blir fel när målet blir att "hen" ska användas, även om personer som självidentifierar som "han" eller "hon", medan formuleringar som "man kan följa kockarna medan man äter" sväljs rakt av, eller Amanda Schulman får exemplifiera "man".
Användandet av "hen" blir då en gruppmarkör, avskild från dess påstådda syfte, för de som anser sig vara "lite heligare".
Nog för att Nöjesbladet inte utger sig för att stå för djup samhällsanalys, men varför ger sig in i en diskussion utan att ens ha tagit till sig diskussionsunderlaget?
Debatten handlar inte om att lägga till ett pronomen, utan om att ersätta två befintliga.
ok NÖJES-guiden talar tyvärr inte för sakens vikt! Är det inte samhälls strukturer, värderingar och förväntningar vi har på tjejer och killar som är problemet. Man kan inte lösa ett problem med att hitta på ett ord. Det måste ni väll ändå se.. Jag tror att det är ett sätt att undvika att angripa det riktiga problemt och det jätte fegt och kan skapa mer och större problem
Precis som Anonymus Maximus skrev här ovan är det ordet "man", i t.ex. "som man bäddar får man ligga", som sticker i ögonen på de som vill införa "hen". Det var så klart så det började.
Men det är ju såklart ingen som tänker uteslutande på en mansperson i en sådan mening.
Det hela liknar mest när jag för några år sen kunde se några tonårstjejer säga saker som att det engelska ordet för historia (history) var kvinnoförtryckande eftersom det ju stod "his story". Jag som trodde att "history" kom från grekiskan och att det bara är en rolig? olycklig? slump, men aja, det var då.
Jag har sett någon jämföra "hen" med ordet "kamrat" under Sovjetunionens tid. Ett ord som kommer uppifrån, från de som tycker sig veta bäst och tänka rätt.
Det ligger mycket i den jämförelsen.
Alltså,jag förstår inte problemet... Vad är det för fel att använda hen och varför är folk så upprörda? Det handlar inte om att ta bort han och hon!! Det handlar om att lägga till ett pronomen för att göra det lättare. Tycker verkligen att det är ett ord som saknas i svenskan. Tillexempel om man ser en nyfödd bebis, vad heter han eller hon? Eller vad heter hen? Vad spelar det för roll om jag frågar, vad heter hen? Jättebra! Det är omöjligt att veta kön på barn i många sammanhang om man inte har klätt dem i typiska könsbestämda kläder. Husdjur, vad heter hen? Hur gammal är hen? Jag kan inte se om en collie är en tik eller hane, kan du? Eller tycker du det känns mer lämpligt att böja dig ner och titta hunden mellan benen innan du frågar?? Hen är inte något fult, bara om man väljer att göra det till något fult. Tror att alla ibland har användning för ordet. Men vi är alltid så rädda för förändringar. Hen har ingenting att göra med att vi ska sudda ut könen. Men hen kan underlätta för personer som är förvirrade vilket kön man tillhör. För de flesta är det svart på vitt, jag är man eller jag är kvinna. Men om man inte känner sig som det som sitter mellan benen så kan det säkert vara jobbigt. Då är det väl jättebra att det finns ett ord att använda innan de personerna tagit ställning om exempelvis könsbyte. Som sagt, de flesta vet ju vad de tillhör och vi har ju redan våra han eller hon. Men varför bli hatisk när ett ord kan hjälpa andra? Vissa av oss kommer väl kanske aldrig använda oss av ordet. Men det är bra att det finns för de som behöver det.
@Anonymus Maximus
"Jag skulle även ta bort formuleringar som 'man kan följa kockarna medan man äter' som återfinns i detta 'hen'-nummer, om inte det var en exklusivt manlig upplevelse som avsågs."
Pronomenet "man" har ordhistoriskt inget med könet man att göra. Så de som ersätter detta "man" med till exempel "en" avslöjar sig ju bara som manshatare.
@Andersson
"Vad är det för fel att använda hen och varför är folk så upprörda? Det handlar inte om att ta bort han och hon!! Det handlar om att lägga till ett pronomen för att göra det lättare."
Nej. Nöjesguiden har ju helt tagit bort "han" och "hon" och ersatt det med "hen".
Förklara för mig igen snälla hur det Emmma lyckades vända detta till att män är rädd för ordet "hen"? Ledsen, men jag är praktiskt lagd och tycker att ordet är förlöjligande. HBT-personer kommer alltid att benämna sig själva som det kön dem vill vara oavsett, så varför införa "hen" överhuvudtaget? Ett onödigt extra ord som spelar på "jämlikhet". Om ni nu så gärna vill ha jämlikhet kanske ni ska söka efter det i något mer konkret än ett samlingsord för båda könen ( Som faktiskt redan existerar, personen, människan m.m ) och fokusera på att lösa det påstådda problemet med mäns otroliga ondska och delaktighet i våldtäkt, vita män såklart ( Se länken ). Att lägga in det här ordet är onödigt. Punkt.
Problemet är inte ordet hen. Problemet är den tydliga politiska agendan och den skeva verklighetsförankringen.
Vi behöver kanske krig och svält i det här landet..jävla tramsdiskussion det här. Fuck Nöjesguiden. Im out.
Jag förstår inte denna upprördhet. Vad spelar det för roll om det kommer in ett "hen" i Svenska Akademiens Ordlista som komplement till han och hon.
I de fall där man känner att ett "hen" skulle passa att använda kan man göra det... om man vill. Annars han och hon. Eller så använder man bara han och hon om man av någon orsak hatar ordet hen. Eller så använder man bara hen om man av någon orsak inte gillar han och hon. Det är väl upp till var och en och inget att störa sig över. Det är inte så att alla kommer att TVINGAS att hanvända ordet hen bara för att det kommer med i Svenska Akademiens Ordlista.
Jag skriver ofta informativa texter på jobbet, och vid de tillfällen när jag behöver referera till en icke namngiven person med "han/hon" för att det ska bli grammatiskt rätt, känner jag mig som en fånge i det svenska språket. I de lägena använder jag med fördel "hen" i stället. Alla förstår vad jag menar, och alla slipper läsa det idiotiska "han/hon". Det blir bättre flyt i texten.
Det enda som irriterar mig med denna artikeln är att ni använder "en" istället för "man". Säger "en" inte " om MAN varken är en ”hon” eller en ”han”"?
I övrigt förstår jag mig inte riktigt på varför folk tycker ordet hen är så upprörande. Det är inte ens gen genusfråga, det är en grammatikfråga - det behövs ett könsneutralt ord för när man inte vet könet på någon. Hatar anti-feminister praktisk grammatik?
Att inte använda ordet "man" som i "som man bäddar får man ligga", är ju superlöjligt. Det är ju inte som att det är pånågot sätt kvinnoförnedrande. Ungefär lika löjligt som att försöka klämma in "vetenskapskvinna" i ordboken. Känns som att det finns lite viktigare saker att fokusera på, som t.ex. lika löner.
Och det är skrattretande att vissa ovan verkar tycka att det är obekvämt att fråga om bebisen är en flicka eller pojke? Om hunden är en hona eller hane? Herregud, vem skulle ta illa upp? Bebisens vars sexuella läggning knappast är aktuell?
Personligen känns "hen" som ett väldigt onödigt ord. Ska man behöva presentera sig med namn + sexuell identitet framöver för att alla ska känna sig bekväma och ingen ska ta illa upp?
Jag trodde var vänner med språket. Vi har redan en könsneutral benämning som kan ersätta han eller hon: denne "när denne anlände till arbetet var klockan redan 10". Svårare än så är det inte. Men det förutsätter förstås att man som journalist är hjälpligt läskunnig. Det var länge sedan det var ett kriterie för att börja arbeta på Nöjesguiden. Karin Lagerlöf, kom tillbaka!
Jag trodde JOURNALISTER var vänner med språket.
"Hen" har sitt ursprung i "genusvetenskapen", som inte är verklig vetenskap utan ren ideologi. Verklig vetenskap är förutsättningslös. Genus-tänkandet förutsätter att det inte finns några som helst psykologiska skillnader mellan könen, och vägrar pröva alternativen. I Norge har forskningsrådet lagt ner programmet för genusvetenskap; det har visat sig att genusvetenskap och genuspedagogik är lika kvasi som t ex rasbiologi. "Hen" är en ren skrivbordprodukt, framväxt ur ideologisk tro. De uråldriga orden "han" och "hon" är inte proklamerade av någon könsfixerad kung, utan har vuxit fram på ett naturligt sätt. De sorgliga Genus-idéerna slutar i en återvändsgränd av skrämmande könshat som t ex kan studeras på förskolan "Egalia". Där finns officiellt inga flickor och pojkar utan bara"hen", dockorna har identiska ansikten, och personalen skäms om de t ex råkar kalla en flicka för "lilla gumman" (enl. intervju i Aftonbladet). Ett socialt experiment där barn används som försökskaniner.
När kidnappades det ursprungliga sunda jämställdhetsarbetet av dessa Genus-Prussiluskor, som ser det som sin livsuppgift att kleta sin extrema ideologi på alla och allt????
Ger upp. Jag söker nöjen på annat håll. Lycka till med vad det nu är ni vill lyckas med.. som jag inte begriper riktigt.. men ja.
5-åriga storebror frågade nyligen om nyfödda lillasyster skulle "bli en tjej". Det tyckte jag var en skön fråga som på ett bra sätt öppnade för samtal om kön på barnets egen nivå.