Det är de små enkla sakerna i livet som får mig på gott humör. Som när jag knäpper på teven och råkar hamna mitt i en Chevy Chasefilm. Eller när jag sätter på mig en helt ny Comme des Garçon-tröja och äter havskräftor med iransk kaviar. Bara sådär lite enkelt och lätt som det ska vara på sommaren. Sen kan man fortsätta. Efter en snabb titt på Johan P:s meny gör man gärna det. Jag kräver alltid ostron i början av en helkväll med fisk och skaldjur. De ska vara feta i konsistensen och dofta sjöjungfru. Eftersom Johan P vill ha hela 35 kronor för sina beställer jag in ett par till mig och min vän Emil. Jag är lite naiv. När jag är på en bättre restaurang tror jag att höga priser betyder hög kvalitet. Jag har fel. Eller rättare sagt, Johan P har fel. Ostronen är små och tråkiga. Att servera en bit piggvar för 350 kronor är också det enklaste sättet att ingjuta antingen glädje eller besvikelse. Vi blir lite besvikna. Så pass att vi snabbt jagar ner den lilla stackaren med ett glas Pinot Noir och försöker se framåt. Laxen med nässlor, spetskål och en finurlig vakteläggscylinder för 190 kr är gudomlig. Den är gjord à la Crepinette vilket betyder att laxen är inlindad och tillagad i en oxes bukhinna. Sånt attraherar mig. Lagom avancerat och nästan lite motbjudande. Min kulinariska nyfikenhet och min sexualitet verkar komma från samma del av min hjärna. Vid borden runtomkring sitter olika par och vräker i sig från räkbuffen och här sitter vi med vår crepinette. Lite hemligt. En mild sexuell upphetsning sprider sig i min gom. Tillbaka till vinerna. Husets vita dyker upp som prov men åker ut igen, för tråkigt. Den hjälpsamma servitrisen har roligt med oss, vi ställer krav och det tycker hon om. Räkfrossegästerna klarar sig själva ändå. Jag blir blixtförälskad i en oekad chardonnay från Navarra och tar in två glas. Sauternesgul och kryddig i eftersmaken hjälper den oss igenom den lite för tjocka bouillabaissen. När jag ser Trockenbeerenauslese i vinlistan måste jag vara otrogen mot de andra dessertvinerna. Honungslen och med smak av mandel och mögel får den ackompanjera en ljuvlig chokladdessert. Mitt humör pendlar. De fina små glädjeämnena är delvis förstörda av de mörka skuggorna från piggvaren och ostronen. Måste därför avsluta med lite dyr och pålitlig glädje. Den här kvällen stavas den glädjen Calvados Coeur de Lion 1973.Stad:
Lokal:
