Bombay har lunchöppet 13.00-16.00. Tandoori finns ständigt på den prisvärda lunchmenyn. Inget konstigt i det. Men varje lunch efter tre så försvinner kycklingen från menyn. Frågan "Har ni någon kyckling kvar?" har två olika svar beroende på när den ställs. Före klockan tre lyder svaret "Visst, slå dig ner bara så kommer jag strax och hjälper dig." Efter klockan tre låter det annorlunda. "Nej, den är tyvärr slut." Första gångerna gick jag på tricket och beställde en lammburgare istället. Men sedan förstod jag att de bara gömt undan kycklingarna för kvällens lite dyrare a la carte där kycklingpriset gått upp. Men när jag trugade lite extra så hade jag snart en röd liten kyckling på tallriken. Så överlever man en långlunch på Bombay.
Bombays matsedel är till skillnad från Maharani från norra Indien och är mer grytliknande. Den är också mer anpassad för västerländska smaklökar. Maten har inte samma studs och unika tilltal som grannen på första långgatan. Borden är också lite trängre placerade och det är snålt om utrymme, särskilt på fredag och lördagar då den populära restaurangen är fylld. Då är det bra att det finns smidiga take away-rutiner. Ris och heta lammbitar paketeras snabbt i en fin liten plastpåse om du vill äta hemma.
Trots restaurangens popularitet är servicen blixtsnabb och det dröjer inte länge från beställning till du har en rykande tallrik framför dig. Det finns ingen riktigt vettig förklaring till detta då högst två servitörer frekventerar ute i matsalen, men de två gör ett fantastiskt jobb.
Vin och sprit-sidan är lite tacky och är vad du kan tänkas hitta i en white trash-familjs husvagn. Söta likörer står bredvid tung vitsprit. Bättre är då att ta in lite frisk indisk öl. Eller en fin rödvinare.
Bombay är lite mer kommersiell än Maharani men också säkrare och levererar lika tryggt och tillförlitligt som en McDonalds.Stad:
Lokal:
