Den bästa av mödrar

Johanna Koljonen 13:40 25 Oct 2005
Det ska vara ett krigsbarn att hamna i Sverige i år. Publiken har knappt hämtat sig efter Josef Fares [I]Zozo[/I] innan en till liten pojke dyker upp på en svensk skolgård med bruten svenska i huvudet och ett fruktansvärt krig i ryggsäcken. Det vore pedagogiskt att visa filmerna på raken för högstadiekids, tänker jag halvvägs genom [I]Den bästa av mödrar[/I]: det kan ju vara bra att komma ihåg att ingenting egentligen har förändrats. Nu undrar jag ändå om inte den finlandssvenske regissören Klaus Härös skolbokstydlighet egentligen ligger honom i fatet. Han vill inte belasta berättelsen om vad som egentligen hände med starka sensmoraler eller ett personligt bildspråk. Det känns som om han vill få oss att glömma att det är spelfilm vi ser. Vad som hände är förvisso ett fascinerande kapitel. Under andra världskriget, eller mera korrekt vinterkriget och fortsättningskriget, tog Sverige emot 70 000 finska flyktingbarn. 10 000 av dem adopterades av sina svenska familjer, ibland för att de biologiska föräldrarna hade stupat, i andra fall för att barnen efter åratal utomlands knappt kände sina egna familjer längre. Eftersom alla vuxna försökte skydda barnen från information om vad som faktiskt pågick i Finland förstod många inte ens varför de skickats iväg. Traumat diskuterades över huvud taget inte på ungefär 50 år och många av "barnen" hann aldrig reda ut skuldkänslorna innan föräldrarna dog. I ramhandlingen till [I]Den bästa av mödrar[/I] talar krigsbarnet Eero, nu i 60-årsåldern, ut med sin åldriga mor om vad som egentligen hände den gången: varför han skickades iväg, och sedan tvingades överge sin nya familj. Återblickarnas unge Eero spelas av den fenomenalt sammanbitne lillkillen Topi Majaniemi som inom kort evakueras till ett mytiskt filmskånde där ingen talar skånska, men Michael Nyqvist är bonde igen. Maria Lundqvist (som jag aldrig riktigt noterade i [I]Sprängaren[/I] eller [I]Sjön[/I]) gör ett guldjobb som Mamma Signe. Några bilder på hennes spända rygg och lillkillens envist framskjutna haka kommunicerar mer än 30 minuter förklarande dialog. Det ligger ett stort drama någonstans bland de här lättfattligt rörande illustrationerna.
Skådespelare: 
Regi: 

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler filmrecensioner