Han har något mellan tänderna, Kjell Bergqvist. Så fort han befinner sig i bild — oavsett det handlar om att förhöra en skurk, gå några steg i en korridor eller bevittna en begravning — gör han det. Låter tungan fara omkring där inne på jakt efter något. Det kan vara matrester.

Det första som händer i [I]Dag och natt[/I] är att huvudpersonen Thomas Ekman döms till döden av berättarrösten. Det vi får se är de tio timmar som föregår hans död. Vi möter en man som i framsätet av en stadsjeep gör bokslut över sitt liv. Genom möten med tio personer målas hans historia upp framför oss. Smärtsamma intima konversationer med älskarinnan, frun, sonen får vi veta varför Thomas bestä

Om den här recensionen hade varit ett valprogram i TV med typ Henrik Johnsson och Tilde de Paula som programledare hade de kunnat inleda med frågan "Vilken skilsmässotyp är du?". [I]Alla älskar Alice och Älskar dig för evigt[/I] kretsar visserligen kring samma teman - otrohet, skilsmässa och separation - men med helt olika infallsvinklar och attityd. Den mest konventionella - och svagaste - av d

Någon borde genast införa ett totalförbud mot att sätta fejkade ärr på skådespelares kinder som ett sätt att markera att någon är en skurk. Kanske borde förbudet kompletteras med att det ska vara omöjligt för regissörer att skildra svensk idyll genom bilder på moderliga kvinnor som bakar bullar i röda stugor med vita knutar. Orsaken till mitt förbudsivrande är förstås att jag just sett den senaste