Med hjälp av stråkar och en sångerska som ibland, bara ibland, påminner om Lykke Li skapar kanadensarna i The Luyas en drömsk konsistens baserad på sötsliskiga poplåtar. Ibland viker de av för hårdare elektroniska toner, men deras plumpa oskuldsfullhet lurar ingen. Speciellt inte när den råkar drypa av svåra hype-komplex.
