Fram till början på 80-talet satte David Bowie inte ner foten fel en enda gång. Fylld av självförtroende mixade han sina konstnärligt högstående ambitioner - såväl teatraliska som musikaliska - med lika mycket hjärndöd rock och självutlämnande grubblerier, mycket privata bakom alla inkarnationers masker. Men sedan tappade han självförtroendet, och under två decennier glömde han alldeles för ofta b

David Bowies styrka blir ibland också hans svaghet. Hans nervösa rastlöshet och ständiga strävan efter förändring - [I]Ch-Ch-Changes[/I] - leder till att han ofta tröttnar på idéer innan han ens slutfört dem. På den bitvis lysande [I]Earthling[/I] var Bowie den första som visade att det faktiskt går att kombinera tidig jungle + modern punk (= samma energiflöde) och dessutom fånga det inom ramen fö