En dräglig yogamatta

Hej Sonja 23:46 23 Jul 2014

Eftersom jag har börjat med yoga så tänker jag att jag nog borde börja fundera på att skaffa en yogamatta. 

Hittills har ryamattan i vardagsrummet fungerat finfint men ibland sitter hela familjen där och spelar spel och då vill jag kunna gå någon annanstans.

Och jag vill självklart ha en ekologiskt naturligt nedbrytbar matta som man kan lägga direkt i komposten och den blir till jord på typ två dagar. Jag vill göra yoga men jag vill inte smutsa ner planeten. Jag eftersträvar harmoni och balans som ni kanske förstår.

Så jag gjorde som proffsen gör, jag googlade "ekologisk yogamatta" och frågade på twitter och denna kom upp på båda ställena: 

manduka_ekomat-l.jpg

Visst den stinker skit första tiden då den är gjord av naturgummi  men det gör inget om folk tror att jag har ett ansvarsfyllt sexliv och att det är därför jag luktar kondom om hela kroppen varje dag.

Ett annat problem tycks vara att den är hal, åtminstone första tiden. Det låter ju inte så kul förstås men alla verkar inte ha det problemet.

Jag har surfat på diverse hemsidor för att kolla betyg och kvalitet och det verkar som att alla inte är nöjda - men att övervägande majoritet är det. Och det bådar gott.

Jag kommer säkert skriva om mattan vid ett senare skede. Hämtar den i morgon i Varberg. Om jag inte ångrar mig till dess. Än är det inte hugget i sten.

 

Gilla:
upp
4 röster

Vaktkatten

Pelle Tamleht 18:05 23 Jul 2014

Ni kanske inte ser det direkt men det sitter alltså en liten katt och vaktar bryggan på kvällarna. Som ni säkert förstår var det dags för lantställe nummer två. 

Nu: back in town. Åtminstone för stunden.

Gilla:
upp
9 röster

Kramkalas

Frans 15:42 23 Jul 2014
Detta händer just nu på Facebook. Typisk sak som man hittar i vuxnas Facebook-flöden. Passar på att dela detta viktiga och inspirerande budskap till alla jag känner. Nu jäklar ska vi krama loss! Gilla sidan eller sk*t i det! "Cyberkram" osv!
Gilla:
upp
16 röster

Tanorexi-epidemin 2014

Amanda Mann 15:08 23 Jul 2014

OBS: Bilderna är en överdriven och ironiserad iscensättning av verkligheten. Sexualiserad modell: Adam Pettersson

Jag har tagit lite bloggsemester de senaste dagarna, har fortfarande semester då jag skriver detta iförd baddräkt på en strand, men det är rätt trist med bloggsemester så det får vara slut på det nu. Under mina semesterdagar har jag tänkt ganska mycket på det här med solning, det här med att ligga i solen och pressa. Det har pågått någon slags extrem besatthet av att sola denna sommar, och att bli så solbrun ens hud bara kan bli. Jag vet inte om detta endast gäller mitt umgänge men jag tycker nog att varenda bekant jag stött på varit lite sådär extra solkysst detta år. Sommaren 2014 verkar lida av 80-talets välkända folksjukdom tanorexi. För att vara helt korrekt exkluderar detta givetvis alla vita tanter som VARJE sommar har målet: lila hudfärg.
 
Ett vanligt samtalsämne att stöta på i den svenska sommarsolen är hur blek en är och hur brun en annan är, alla samtalsdeltagarna är i detta fall väldigt solbrända, därav benämningen tanorexi. Detta verkar gälla de flesta utom mig som tycker att jag är super-tanned med tanke på mitt ginger-pigment. I mitt fall är det dock första sommaren jag över huvud taget varit intresserad av att sola och att då gå från kritvit till beige. Jag spenderade fan en hel charterresa i skuggan förra sommaren. Många av mina vänner har även (sorry om jag avslöjar er nu) huserat en del på diverse solarier i år. Är 80-talet tillbaka? Eller är vi svenskar bara överväldigade av värmeböljan?
 
Det är lite som att de senaste årens debatter kring hudcancer och vikten av solskydd är som bortblåsta. Jag tänker inte vara någon moraltant och uppmana alla att SLUTA SOLA eller att ANVÄNDA RIKLIGT MED SOLSKYDD men jag kan inte hjälpa att tycka att denna hets-solning är problematisk. Detta brun-ideal är en knepig femma inte bara ur ett hälsoperspektiv utan även ur ett normkritiskt perspektiv. Att sola och bli solbrun och då uppnå ett svenskar-på-solsemester-brunideal är ett privilegium för vita. Att vara naturligt brun är inte ett ideal, men att vara en vit person som har fått en mörkare hudfärg tack vare solen är ett erkänt ideal. Ett ideal specifikt för 80-talet och tydligen sommaren 2014. Ett ideal svårt för mig med mitt pigment att uppnå, och ett ideal omöjligt för den icke-vita personen att uppnå.
 
Jag vet inte om denna text är helt osammanhängande eller om den faktiskt makes sense (jag kan nämligen tänkas ha lite solsting just nu) men denna sommar har definitivt blivit utsatt för en tanorexi-epidemi utan dess like.
Gilla:
upp
9 röster

Ingen sommar utan iLoveMakonnen - rapparen med en passion för The Killers, synthmelodier och skyltdockor

Svante Allmungs 12:00 23 Jul 2014

Ett instagramflöde som tycks kontrolleras av en skyltdocka

En Youtube gästad av Justin Biebers nattliga eskapader.

Samt en Soundcloud fylld med ballader och potentiella hits producerade av raps största uppstickare.

Det är bara några av alla de egendomligheter som gör Atlantas iLoveMakonnen till ett av hiphops mest spännande namn. I en värld där Lil B fortfarande plockar hem tusentals tittare på sin Youtube-kanal, där Yung Lean turnérar genom USA och där elitistiska rapteoretiker ännu inte har listat ut mysteriumet som är Riff Raff är kanske Makonnen den mest häpnandsväckande.

Under 1990-talet var Atlanta känt för dess smått excentriska rapkaraktärer likt Outkast och Goodie Mob. Texter samt instrumentaler tycktes gå en själavandring från den amerikanska södern till stjärnorna i vintergatan. Inte helt oväntat växte sig en motreaktion allt starkare när det nya millenniumet närmade sig och med den en ny subgenre som skulle bli den allra mest vitala utvecklingen inom rap. Bland öronbedövande 808s, synthdrivna symfonier och råa gatuskildringar från namn som Gucci Mane och Young Jeezy fann trap sitt hem i staden under 2000-talet. Någonstans under detta maktskifte skulle vi kanske kunna finna början på Makonnens DNA-stege.

För det finns något lättsamt och avslappnat vid 25-åringens närvaro som liknar andan av en smått bakåtlutad Big Boi i musikvideon till Da Art of Storytellin'. Men här existerar även ett mörker med sitt fäste i mer än musiken. Uppvuxen på gatan i Los Angeles där Marvin Gaye mördades - Makonnen flyttade under sin skoltid till modern i Atlanta och började sakta men säkert drömma om en framtid inom musiken. Hans liv tog dock en ytterst mörk vändning vid 18 års ålder då han anklagades för mordet på en av sina vänner. Risken fanns att han skulle få spendera upp till 25 år bakom galler vilket resulterad i en husarrest under två år fram tills att fallet lades ner. Men det som inte dödar gör en endast starkare och allt det där, för det var under denna period iLoveMakonnen skulle komma till liv.

Nu är vi här, sju år senare och en skapelse född i misär likt Frankensteins monster har förvandlats till en frisläppt själ allt fler förälskar sig i. Den karismatiske artisten verkade tillsynes okänd för endast några veckor sen men nu talar alla om honom - till och med Miley Cyrus. Det är dock inte helt oväntat med den uppbackning han har haft på sina ep:s I Love Makonnen och Drink More Water 4. Producenterna Metro Boomin, Sonny Digital och DunDeal ligger bakom några av de största hitsen från rappare likt Young Thug, Future och Kevin Gates. Men tillsammans med Makonnen har de skapat något som är bland det mest genreöverskridande inom rap just nu. För visst finns spåren av Futures raspiga röst dränkt i autotune i mer än bara beatsen men vår huvudkaraktärs sångröst drar främst inspiration från helt andra genres. 

I sin intervju med Noisey nämnde rapparen/sångaren/renässansmannen bland annat Steven Tyler, The Beach Boys och främst The Killers som sina största influenser vilket lyser igenom på låten On & Off där han lyckas anamma Brandon Flowers på en barnsligt smittsam refräng. Att Makonnen skulle ha ett lika brett register som Flowers är en uppenbar lögn men samtidigt finner han styrka och charm i sina brister. Resultatet är unikt samt roingivande - men även adrenalinkickande - där hans känsla för melodier och låtskrivande lever i en innerligt droginfluerad symbios. Detsamma gäller Sarah, ett galet experiment där känslor mixas likt partydroger bland melankolisk synthpop och klassiska trapmönster - för att sedan hantera det alltid lika delikata ämnet förlorade relationer. Makonnen lider dock inte av några svagheter när det kommer till ämnen associerade med klyschor, något hela hans portfolio skvallrar om.

För hurvida det handlar om att langa mdma att pudra näsan med, stämpla ut från jobbet på en tisdag eller bara renodlade under för dansgolvet så talar vi om något utöver det vanliga. iLoveMakonnen verkar leva inom sina egna ramar där mångsidighet är essentiell - samt befriande när nya artister suktar allt mer efter genombrottslåten från första startskottet. Makonnen har istället släppt musik stadigt utan några hämningar sen långt tillbaka och verkar vilja ta allt i sin egen takt. För i dessa tider när RnB-stjärnor floppar likt Johnny Depp-filmer krävs det att kunna balansera både kvalité och kvantitet, något Atlantas nya nyckelspelare bemästrar. Det finns liksom inget att hata när en artist gör musik att dansas till medan maskara blandat med tårar rinner längsmed kinderna. Inget!

Med tanke på hur allt fler verkar ta del av detta växande momentum kan sommarens andra hälft bli en i Makonnens tecken. Men var kommer vi finna honom ett år härifrån? På turné genom Europa? Eller blir han endast ett av alla de namn vi har glömt? Jag gissar på det förstnämnda för byggandet av mytologin inom detta alternativa Atlanta är långt ifrån över. Vänta bara tills han ska gå till klubben på en lördag, kommer världen ens kunna hantera det?

Dags och ge credit where it is due. Det var ändå Hugo från VBDFR som tipsade mig om iLoveMakonnen och han skrev även några ord tidigare denna månad

En till bild på Makonnen, han är för fin.

       

Gilla:
upp
19 röster

Bloggar

  • Stockholm
  • Göteborg
  • Malmö


Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!