Det finns saker som är dödligare än ebola

Hej Sonja 13:42 1 Sep 2014

Jag har slentrianläst lite om ebola och tänker att det kanske inte gör så mycket om ett hemskt virus kommer och utplånar mänksligheten. 

Okej att det kanske skulle bli rejält otrevligt ett tag när alla är sjuka men sen när alla är döda så är det ju inga större problem. 

Dags blir det för the great snowman, alltså yetin, att få utvecklas fritt igen. Fram kryper dessa håriga jätteprimater fram ur grottor och hålor i marken och kan nu vandra fritt längs landsvägar och stigar utan risken att någon darrhänt campare tar ett suddigt foto på dem. 

bigfoot_hunters_102010b-444x349.jpg

Eller än värre: gjuter en replica av deras huvuden av tapetklister och papiermache som de sedan poserar ytterst hotfullt med. 

Nä men allvar. Ebola må vara hemskt men kapitalism och krigsföring är värre.

Gilla:
upp
4 röster

Varför skrev jag sådär?

Hej Sonja 13:12 1 Sep 2014

Igår tweetade jag denna

svt_agenda.jpg

Och det är väl inget konstigt med det. Många kollar på Agenda på svt på söndagar. Det var bara det att jag inte kollade på Agenda. Det gör jag aldrig. 

Jag kände mig jättebusig medan jag skrev det. Sedan satt jag och myste för mig själv efteråt. Tänk där satt kanske några människor och trodde att jag följde politisk debatt när jag i själva verket satt och spelade Fashion design world. Men sen började jag känna mig som en lögnare. Jag började ifrågasätta mig själv. Vad höll jag på med? Vad höll jag på att förvalndlas till? 

Så nu vill jag bara klargöra att nej, jag såg inte på Agenda igår.

Gilla:
upp
7 röster

Ny webbserie - Om de bortglömda genierna som skapade japansk tv-spelsmusik

SPEL – Michael Gill 12:49 1 Sep 2014



Det finns ingen hejd på hur peppad jag är på Red Bull Music Academys ”Diggin' in the Carts”-serie som har premiär nu på torsdag. Ett kärleksbrev till de japanska män och kvinnor som tonsatt många av spelhistoriens mest klassiska äventyr.



När Havoc, ena halvan av Mobb Deep, säger ”who are these guys?” och klassiska Castlevania 2-låten ”Bloody tears” kickar igång bara sprutar gåshuden rakt ut på mig. Och så ett kollage av några av spelhistoriens allra främsta kompositörer. Hip Tanaka. Nobuo Uematsu. Michiru Yamane. Så otroligt starkt.


Kenichi Matsubaras ”Bloody Tears”, en Castlevania-klassiker.

Havoc är inte den enda som är med och hyllar de klassiska spelkompositörerna. Just Blaze skymtar förbi. Kode9. Fatima Al Qadiri. Flying Lotus. Chiptuniga Anamanaguchi (som bland annat gjort musiken till Scott Pilgrim-spelet). Artister som på olika sätt, i varierande grad, påverkats av spelmusik. Mer än det, i vissa fall.

Dizzee Rascal, som också intervjuas i serien, till exempel. Hans musikaliska bana började på pojkrummet i en betonggrå del av London. Allt han hade var en Playstation-konsol och ”spelet” Music 2000. En mjukvarutracker där det gick att stapla förinspelade trumloopar och simpla melodislingor. Det här var under en tid då musikskapande inte på något sätt var lika lättillgängligt och billigt som det är idag. På så sätt var Music 2000 revolutionerade.


Ovan hörs en typ elvaårig Benga göra ett beat i BBC-radio, från 2003. Fantastiskt.

Music 2000 var så klart otroligt begränsat. Men på något sätt är det ändå begränsningarna som gör det här så himla magiskt. Eller ger det åtminstone en extra dimension av magi. För de som gjorde musik för gamla 8-bitarsmaskiner var begränsningarna ännu större. Antalet ljud du kunde spela, antalet kanaler du hade till ditt förfogande – allt var hinder som tvunget måste övervinnas.

Gilla:
upp
12 röster

Recension: Big Brother 2014

Pelle Tamleht 10:07 1 Sep 2014

Igår började till alla tv-tittares stora förvåning årets säsong av Big Brother. Varför förvåning? För att exakt ingen jag pratade med under gårdagen hade en SUSNING om att programmet hade börjat (det drog igång online något tidigare med omröstningar kring de som bodde i "boxen"). Kanske har alla marknadsföringsåtgärder koncentrerats till Norge, kanske har alla trailers gått på "kanal 9" (lol). Men klart är iaf att den "mest påkostade säsongen någonsin" hade tjänat på lite mer synlighet. 

Big Brother 2014 är alltså en samproduktion mellan Sverige och Norge, vilket medför bieffekter som delade programledarskap och deltagare från båda länderna. I övrigt är det mesta sig väldigt likt. Här följer en första snabbrecension med premiärprogrammet som underlag. 

Programledare
betyg: 3 Adam Alsing är 100% men det delade ansvaret gör inte formatet rättvisa. Det blir uppstyckat och man längtar så innerligt efter att Gry ska komma in och ställa allt tillrätta. 

Deltagare
betyg: 2 ExtrEEEmt homogen grupp i år. Förutom att hälften är från Norge känns de som att de sågs under castingen till Paradise Hotel 2012. 

Huset
betyg: 5 Större än någonsin, och dubbla pooler. Som bäddat för fest. 

Livestreamen
betyg: 1 Under all kritik. Det var i stort sett omöjligt att följa programmet via bigbrother.se, som för övrigt ligger nere i skrivande stund. 

Helhetsintryck
betyg: 2 Besviken, tyvärr. Men kommer jag att titta? Ja.


Inlägget innehåller inga klipp från programmet eller bilder på deltagarna pga att bigbrother.se inte är tillgänglig för tillfället. Premiärprogrammet ligger dock på kanal9play.se åtminstone för tillfället.

Gilla:
upp
16 röster

Ähmen vad i

Emelie Thorén 10:02 1 Sep 2014

Jaha! Då har en gått och dratt på sig något som inledningsvis skrämde gnistan ur den här relativt hypokondriska kroppen. Sedan googlade jag lite och ser man på, en har drabbats av en vanlig liten broskknöl. Eller vätskefylld knöl. Knöl allafall. På handleden. Ganglion kallas det, och jag tänker nog ändå gå till en doktor för att få ett OK. Nån som haft en sån här (se bild)? Jag hade en när jag var i sjuårsåldern som försvann efter nåt år och vissa gör det, av sig självt alltså, andra får opereras bort (bildgoogla ej det, det var inte så kul).

Gilla:
upp
7 röster

Bloggar

  • Stockholm
  • Göteborg
  • Malmö


Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!