- Ja och nej. Visst, just Mercury är väldigt elektronisk, men vi försökte samtidigt skapa samma känsla som sådana där marschorkestrar i skolor. Sådana älskar jag. Och hornet som hörs i låten älskar jag också, det är det instrument som ligger närmast den mänskliga rösten. Annars ville vi gärna använda alla verktyg som stod till buds, och det innebar att vi lånade från electronica och klubbmusik, men lika mycket från klassisk musik och från rock.
Innebär det att skivan spretar i många riktningar?
-- Nej, jag vill tro att vi har fått ihop det till en sammanhängande och intressant helhet.
Annars tycker jag Mercury låter väldigt mycket som Public Image Ltd, som jag har hört var ett av dina favoritband ända tills Johnny Lydons fysiska och rasistiska överfall på dig i somras...
-- Låt mig stoppa dig redan där. Jag tänker inte svara på frågor om John Lydon.
Inte ens om hans musikaliska betydelse för dig?
- Jag tänker inte säga ett enda ord om den mannen.
Kan vi prata om skivans titel istället? Intimacy. På vilket sätt är skivan intimare än de tidigare?
- Jag har förklarat en massa om våra titlar och texter och deras bakomliggande betydelse på de förra skivorna, men den här gången vill jag inte göra det. Orden får tala för sig själva.
Ok. Vad ska vi prata om då? Videon till Mercury är ju kul.
- Tja. Jag vet inte. Jag har inte haft något med den att göra. Jag spelar musiken, den här gången ville jag inte bli inblandad i något annat.
Inte i skivomslaget heller?
- Det är en annan sak. Skivomslaget är ett sätt att spegla min vision med musiken. Där vill jag vara involverad.
