1. AW med Jung på Kåken.

2. Middag på Pontus! (Birdie-nam-nam 50% på finmenyn)

3. Spela Guzzrummet, messa för lista. På FB eller telefon.

Kram, Pelle

Härmed lämnar jag alla förtroendeuppdrag, jobb och övriga åtaganden såsom familj och vänner. Jag ska ägna mig heltid åt att föda upp duvor lika den på bilden och sälja dem till killen på den inklippta bilden.

Han betalar skitbra.

Här går man i godan ro och tänker inte på Nordman, inte på flera år faktiskt. Så får han plötsligt en löpsedel om sin drograttfylledom (grymt ord) och några gamla minnesceller väcks upp. Man nynnar på Vandraren och försöker minnas i huvudet vilka ackord det var. Tänker att "det här ska jag ta ut på gitarren när jag kommer hem". Så krockar man helt plötsligt med en dunjacka på Rådmansgatans perrong. Man tittar upp för att be om ursäkt och möts av ett blast-from-the-past: NORDMAN!

...och det enda man får ur sig är ett "oj, hej!".

På förekommen anledning är det hög tid för mig att byta bloggheader igen. Denna gång tänkte jag söka inspiration till headern på Pinterest. Har än så länge ganska exakt 1 pin, men fler ska det bli och ni får mer än gärna hjälpa mig. Bidra till min moodboard så kör vi. Bara att holla så lägger jag till er som contributors.

Tills dess tycker jag att vi kan äta tårta och hurra för Orvestos senaste siffror.

Snapshotet säger allting...

Nu tänkte jag ge tv-serien Alcatraz en chans och lovar återkomma med en recension på densamma. Som en bonus kan jag berätta att jag faktiskt har varit på Alcatraz. Antalet "The Rock"-skämt som drogs under denna korta sejour var orimligt. Jag hade vita shorts och orangea hörlurar med ljudboksguide, those were the days.

Alle...Amme...när kommer ni hem? Vi är fett sugna på de där djungelchipsen som ligger på er spis.

You gotta love dem norrmän och deras filmer. Senast i raden Thale med en Huldra i huvudrollen. Vad det är? En kvinna med kosvans hurså.

Kom precis hem efter att ha mysteryguestat Frimurarhotellet i Linköping. Var dessutom första gången jag besökte stan på riktigt, om man inte räknar en avstickare på en universitetsgasque 2001. Fin stad! Utelivet bestod så vitt jag förstod av cirka 20 ställen som alla låg inom en radie av cirka 100 meter. Väldigt praktiskt och välordnat. Vi hamnade efter rekommendation på Platens där jag bland annat råkade slita upp toadörren för en tjej som stod med byxorna runt fotlederna.

På vägen hem såg vi "Insidous" - en skitdålig film.

"Varför får inte jag lägga leh när hon Laleh?"

Kanske en av de mest spektakulära comebacksen på länge stod han för igår, Gadden. På bästa sändningstid och med "hela sveriges skådespelarelit" på första parkett valde han att kickstarta karriären på nytt med GES gamla dänga "När vi gräver guld i USA". Huruvida detta var ironiskt, en pr-kupp eller bara totalt hjärnsläpp - därom tvista de lärde. Men att han trendar idag är ett faktum. Starkt Eric.

Jag är stolt, tacksam och mycket ödmjuk inför det förtroende som Obarens verkställande utskott i enighet uttalade för mig som DJ  i fredags. Jag är fullt medveten om att det finns kritiska röster ute i rörelsen kring mitt DJ-skap, men genom det stöd som verkställande utskottet och en rad distrikt och medlemmar ute i landet gett mig – och fortfarande ger mig – känner jag ett obrutet förtroende att fortsätta spela skivor för denna vackra och så betydelsefulla publik.

Med DJ-skapet på det Obaren följer också ett ansvar. Ett ansvar för att se till att Obaren inte bara lyckas föra ut sin ambition, utan för att Obaren också lyckas genomföra den. Ett ansvar för att skapa tilltro och tillit. Ett ansvar för att alltid välja den bästa vägen, den väg som är mest framkomlig för Obaren. Jag – och många med mig – analyserar nu de senaste månadernas opinionsläge och det finns mycket att säga om dubstepdominansen inom medierna och om hur Obaren lyckats eller misslyckats formulera sin ambition, synliggöra den och få en bred uppslutning bakom den.

Jag känner i DJ-arbetet ett fortsatt starkt stöd från Obaren , från verkställande utskottet, från Lordenzo och från oerhört många partimedlemmar, sympatisörer och dansare. Och jag är mycket tacksam och stolt över detta uttalade stöd. Men ett ansvarsfullt ledarskap går utanför den egna personen och rollen – Obarens  framtida möjligheter till musikalisk framgång är det enda fokus jag bör och skall ha.

Vi ses klockan 22 ikväll.