Med hungern som drivkraft

20:53 19 Apr 2015

Jag och en vän pratade här om dagen om livsviktiga saker som aptit, hungerskänslor och själva matlagandet i förhållande till matlusten.

Själv fungerar jag på så vis att jag uppskattar hungern mer än mättnaden. Jag tycker ofta mer om matlagandet än ätandet. Matlagandet är en aktivitet som jag njuter stenhårt av och när det är över längtar jag efter nästa gång jag får skrida till verket. Min vän å andra sidan beskrev sin aptit som frånvarande just nu, och när hungern väl kommer pockande så släcker hon den gärna snabbt och effektivt med vad som finns till hands. Jag är aldrig så kreativ och uppeldad i min matlagning eller för all del mathandling som när jag är hungrig. Det sägs ju att man av ekonomiska skäl inte ska handla hungrig, men jag tror nog att det inte finns något tråkigare än att handla eller laga mat när man är proppmätt. Och man har aldrig så lite förståelse för sitt hungriga jag som när man är mätt. Vem var det där dumhuvet som var jag för fem minuter sedan innan jag tryckte i mig allt det här? Hur kunde jag vara så djuriskt dum och hetsig?

Sedan finns det ju också en annan aspekt av det här jävla matkreerandet, och det är ju att intresset är konstant oavsett hur de omgärdande faktorerna ser ut. Med det menar jag hur mycket energi man har, hur ens ekonomi ser ut, hur hungrig man är eller hur få verktyg man har att arbeta med. Hellre intressant än gott. Det gäller väl alla former av skapande. Annars skulle jag väl lika gärna kunna äta kött och potatis varje dag, det är ju gott.

Tänkte här också ta tillfället i akt att vara lite privat för en gångs skull. Under en period ägnade jag varje dag åt att gå upp, gråta en skvätt och sedan sätta mig i min fåtölj och titta, eller snarare lyssna, på serier. Alltså varje dag, under några månaders tid. Jag struntade i att duscha och klä på mig kläder. På sin höjd bytte jag morgonrock ibland. Hungern på livet var kass, Som att ha genomgått någon slags gastrisk livsbypass, inget fick plötsligt plats. Under denna period var matlagning nog det enda som kunde få mig intresserad av någonting alls. Det och möjligtvis alkohol. Det tyder ju på ett visst överintresse för just mat, och det är jag väldigt glad för.

God kväll på er,
/Slaktarn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer på ng.se granskas i efterhand. Allt innehåll som vi bedömer som olagligt, liksom personliga påhopp, rasisiskt, sexistiskt eller på något sätt stötande kommer att raderas.

Vi polisanmäler alla kommentarer som bryter mot svensk lag. Detta för att värna om våra skribenter och läsare.

Skriv kommentar
Tillbaka upp