Spelrecensioner

Duke Nukem Forever

Johan Hallstan 16:23 6 Jul 2011
Plattform: 
Utvecklare: 
Stad: 
Genre: 

Teologer bör genast ta notis, helvetet har uppenbarligen frusit till is. Efter sanslösa 14 år av problemfylld utveckling släpps till slut Duke Nukem Forever – spelvärldens svar på Guns N’ Roses Chinese Democray.

1996 framstod spelkaraktären Duke Nukem som en träffsäker pastisch på åttiotalets actionhjältar. 2011 sållar han sig istället till dem. Samma obehagskänsla som vilade över pensionärsrykaren The Expendables går igen i misogyna Duke Nukem Forever. Spelet är i alla fall konsekvent i att kännas omodernt, oavsett om det gäller oneliners, handfallna försök till att chockera eller spelmoment som kändes träffsäkra för ett decennium sedan.
Om T.S. Eliot hade varit en man av tiden, spelkritiker (och vid liv) hade han förmodligen twittrat ”Efter 14 år lanseras Duke Nukem Forever inte med en smäll utan en snyftning”.

Gilla:
upp
791 röster

L.A. Noire

Johan Hallstan 15:22 8 Jun 2011
Plattform: 
Utvecklare: 
Stad: 
Genre: 

 

Spel med air av fyrtio- och femtiotalets film noir har inte direkt legat i framkant. Om det finns någon rättvisa innebär Team Bondis egensinniga L.A. Noire ett trendbrott. Det har varit under utveckling i sju år, bär spår av James Ellroy och är skamligt välproducerat. Vi följer Cole Phelps, och hur denne gör karriär inom Los Angeles-polisen. Spelmässigt handlar det om nickar till gamla äventyrsspel, med noggrann brottsplatsundersökning och förhör med vittnen. I det senare moment suddas gränserna mellan spelkaraktär och skådespelare tack vare motion scan-tekniken som ger kusligt realistisk mimik. Att Team Bondis debutspel dippar vid de få tillfällen då man tvingas dra sitt tjänstevapen behöver vi inte haka upp oss på. L.A. Noire är så mycket mer än bara summan av dess beståndsdelar.
Johan Hallstan

 

Gilla:
upp
723 röster

Steel Diver

Johan Hallstan 15:19 8 Jun 2011
Plattform: 
Utvecklare: 
Stad: 
Genre: 

 

Självklart hade ingen förväntat sig att Nintendos lilla ubåtsspel Steel Diver skulle vara 3DS-konsolens svar på Das Boot.

Att fånga klaustrofobin i Wolfgang Petersens klassiker i en 3DS-kassett hade varit en mer än lovligt svår utmaning. Förmodligen är det därför Steel Diver opererar på helt andra, mer high score-drivna farvatten. Att sätta etikett är inte helt enkelt. Genremässigt befinner vi oss någonstans i gränslandet mellan shoot 'em up och pussel. Tempot hålls skandalöst trögflytande för att ubåtens tyngd ska göra sig påmind vid varje kursändring. Med pekskärmen justerar man reglage, trycker på knappar och täpper igen vattenläckor. Det blir ungefär så upphetsande som det låter.

 

Gilla:
upp
646 röster

Portal 2

Johan Hallstan 15:16 8 Jun 2011
Plattform: 
Utvecklare: 
Stad: 
Genre: 

 

Originalet Portal kultförklarades i samma stund som det släpptes. Få spel har lyckats överraska så genom att leka med konventioner. Dessutom har vi Portal att tacka för det sena nollnolltalets blygsamma våg av smarta genreöverskridningar. Uppföljaren är om inte lika överraskande så minst lika genial. Grundidén är förrädiskt enkelt: två portaler, fria att placera och möjligheten att röra sig fritt emellan dem. En fantastisk fond för ett pärlband av enastående mindfucks. Lägg sedan till Ricky Gervais gamla parhäst Stephen Merchant i sitt livs bästa roll, ett historieberättande som spelar till observationsförmåga snarare än feta set pieces och lite gitarrplink av den spexiga indie-mannen Jonathan Culton och fram kommer ett spel som är bland det finaste man kan uppleva i år.
 

Gilla:
upp
645 röster

Michael Jackson: The Experience

Johan Hallstan 14:56 27 May 2011
Nyckelord: 
Plattform: 
Utvecklare: 
Stad: 
Genre: 

 


När Ubisoft knappt ett år efter Michael Jacksons frånfälle meddelade att man skulle göra spel av The King of Pop var reaktionerna minst sagt splittrade.

 Vissa menade att det fanns stort utrymme att hedra popikonen, medan andra hävdade att utvecklaren mest moonwalka på Jacksons grav. Riktigt så illa är det inte. Michael Jackson: The Experience kan förvisso sorteras in i samma fack som Harmonix storslagna hyllning till The Beatles. Men i sina bästa stunder känns det ändå välmenande och dansant. Nästan genuint. Mycket kommer förstås naturligt genom Jacksons späckade musikkatalog. Upplägget ligger nära Kinect-spelet Dance Central. Små bilder avlöser varandra och visar vilka rörelser som ska göras. Samtidigt löper en  karaoke-slinga uppmuntrande längsmed skärmen. Som upplagt för sång och dans, med andra ord. Problemet är att spelet har kodats med vhs-gympans interaktivitetstänk. Spelet gör inga ansatser till att ge feedback så att man som sångare, dansare eller bara spelare kan utvecklas. Michael Jackson: The Experience är småkul, om än inte någon storslagen  Michael Jackson-upplevelse. 

 

Gilla:
upp
574 röster

Shift 2: Unleashed

Johan Hallstan 14:30 2 May 2011
Plattform: 
Utvecklare: 
Stad: 
Genre: 

Posterpojken för Shift 2: Unleashed heter Vaughn Gittin. Han är en flerfaldig Formula Drift-vinnare, sponsrad upp över öronen och helt vedervärdig. Tur då att spelet aldrig urartar i en fullödig hommage till Gittin. Istället har Slightly Mad Studios fokuserat på det väsentliga: att skapa ett modernt racingspel med strax över 100 bilar, 70 banor och sträng multiplayer som förvisar busar till en egen liten del av internet. För realismen har det dessutom visat sig vara ett genidrag att implementera ett gediget förstapersonsperspektiv, som skakar när bilen kränger.
 

Gilla:
upp
355 röster

Crysis 2

Johan Hallstan 14:26 2 May 2011
Utvecklare: 
Stad: 
Genre: 

Alltmedan den amerikanska västkusten får påhälsning på bioduken i det sågade invasionsspektaklet Battle: Los Angeles, sätter Crytek New York-borna på första parkett för metropolens undergång. Parallellen till elfte september är inte särskilt svårdechiffrerade. Inte heller de smått bibliska undertonerna. Men Crytek imponerar ändå med omskakande set pieces, fiffig stridsdräkt och en strategisk nerv som är allt för ovanlig inom genren. Lite synd är det förstås att hela invasionens trovärdighet äventyras på grund av efterbliven AI.

Gilla:
upp
345 röster

Mortal Kombat

Johan Hallstan 14:22 2 May 2011
Utvecklare: 
Stad: 
Genre: 

Det vilar något sympatiskt över hur Netherrealms behandlar handlingen i vad som i allra högsta grad är ett genreverk. Där andra spelmakare inom skrået fightingspel ser story som en efterkonstruktion, sätts den i Mortal Kombat i första rum – trots att det handlar om ett gore-epos med ninjor, avpolletterade gudar och fyraarmade monster i bikini. Ändå är det svårt att inte charmas. Om inte av storyn och den gräsliga estetiken, så av den entusiasm och kärlek Netherrealms så uppenbarligen hyser för sitt skötebarn genom att skämma bort det med mängder av spellägen, karaktärer och fiffigheter.
 

Gilla:
upp
300 röster

Yakuza 4

Johan Hallstan 17:50 30 Mar 2011
Plattform: 
Stad: 
Genre: 

Det fjärde Yakuza-spelet (femte om man räknar ett feodalt sidospår) gör sitt avstamp i en japansk poplåt på engelska befriad från konsonanter, och slutar sedan i en ballad med ungefär samma språkliga dignitet.

Däremellan ges en till sin story stundtals enastående berättelse om den japanska maffian, mästerligt skildrad genom multipla perspektiv. De svårgreppade yakuza-hierarkierna och inte minst det smutsiga politiska maktspelet har alltid varit seriens styrka. Precis som det omisskännliga återskapandet av Tokyos myller. Som vanligt hämmas dock spelupplevelsen av fighterna som satts ihop som till hommage till arkaiska Spike Out. De obligatoriska hallickmomenten i den lätt misogyna hostess-simultatorn hade vi också klarat oss utan. –JH
 

Gilla:
upp
276 röster

Motorstorm: Apocalypse

Johan Hallstan 17:48 30 Mar 2011
Plattform: 
Stad: 
Genre: 

”Fan, fan fan”, är det inte helt ovanligt att man utbrister. Ett ord som i sammanhanget får tre vitt skilda betydelser. Känsloregistret under ett genomsnittlig race genom en av Motorstorm:

Apocalypses härjade banor är en trestegsraket, som börjar i förvåning (nämen ser man på, fyrtornet rasar) till förskräckelse (vänta nu, det rasar på mig!) och sedan förhoppningsvis förundran (phew!) över att med en hårsmån ha klarat livhanken. Det rör sig om seismiska dödsföraktande vansinnessrace, mitt under pågående jordbävningar – eller apokalyps, om man så vill – i en kuststad som inte är helt olik San Francisco. Evolution har lyckats skapa ett egensinnigt och stundtals andlöst vackert spel. Men som alla effektspektakel med sjuka set pieces försviner ”wow”-faktorn med upprepning.
 

Gilla:
upp
312 röster

Marvel vs Capcom 3

Johan Hallstan 12:16 17 Mar 2011
Plattform: 
Utvecklare: 
Stad: 
Genre: 

Efter senare års välkomnande nyrenässans för fightingspel har Capcom till slut skapat sig en uppföljare till Marvel vs Capcom.

Att kalla spelet för emotsett är en lättare underdrift. I över ett decennium har spel- och serienördar envetet slutit upp kring en önskan om att få ett nytt möte mellan Capcoms ikoniska repertoar och Marvels stall av superhjältar och skurkar. De båda föregångarna har förutom späckat karaktärsgalleri utmärkt sig för obscent långa slagserier och bländande pyroteknik. En stabil fond man här bygger vidare på. Ändå  behöver inte nödvändigtvis vara nere med fightingspelen för att spela Marvel vs Capcom 3 – genom ett förenklat spelläge och vacker grafik kan vem som helst riva av imponerande specailattacker. Med det sagt är det knappast ett spel som kan avfärdas som substanslöst.  För alla som verkligen vill förstå sig på de djupa systemen som pyr under den färgsprakande ytan, närmar vi oss nämligen krav som tangerar på ren fightingspelsautism. 

Gilla:
upp
146 röster

Kirby’s Epic Yarn

Johan Hallstan 15:02 25 Feb 2011
Plattform: 
Stad: 
Genre: 

Med attribut som rosa, rund och alltid glad är Kirby det närmaste vi kommer ett slags universell minsta gemensamma nämnare för vad som får betraktas som kawaii.

I sitt senaste äventyr transporteras den jollrande plattformshjälten genom en förtrollad socka till en magiskt välgjord textilvärld. Där är de böljande vågorna gjorda av garn, molnen av bomull och husen av luddig filt. Estetiskt är Kirby's Epic Yarn träffsäkert med all sin kreativa charm och ytterst originella inramning. Rent spelmässigt handlar det fortfarande om den typ av förlåtande plattformsspel som gör det omöjligt för spelaren at dö eller se skymten av en ”game over”-skärm. Ingenting som direkt utmanar e-sportkonnässörer, men ett absolut mysmåste för två.
 

Gilla:
upp
100 röster

Gray Matter

Johan Hallstan 15:00 25 Feb 2011
Plattform: 
Stad: 
Genre: 

Ett visst mått av självförtroende krävs för att jobba med samma spel i sju år. Det kan Jane Jensen, äventyrsspelens okrönta drottning, intyga. Gray Matter får till hälften sin form av sviterna av en bilolycka.

En framstående neurobiolog överlever och gör trevande försök med att kontakta sin käresta som omkommit. I den andra delen söker en ung kvinna efter ett hemligt samfund för illusionister. Deras vägar korsas tidigt och nya rafflande mysterier introduceras.
Gray Matter förlitar sig i stor grad till Jensens berättarförmåga, som inte har blivit sämre med åren. Spelet är alltjämt spännande och karaktärsteckningen god. Däremot vacklar spelet i sin sista akt och känns, märkligt nog, framstressat.
 

Gilla:
upp
111 röster

Bionic Commando: Rearmed 2

Johan Hallstan 14:59 25 Feb 2011
Plattform: 
Stad: 
Genre: 

Efter det startskott för nyretrovågen som var Bionic Commando: Rearmed har det hänt en del. Som att upphovsmakaren Grin exempelvis gått i konkurs, och att svenska Fatshark (en anglisering av ”fethaja”, för den som undrar) valts till att föra serien vidare.

En inte helt oväsentlig skillnad är att man den här gången inte får formen av något arkaiskt NES-spel. Istället har Fatshark knåpat ihop efter egen förmåga. Man svingar i änterhake genom världar i bländande neon, skjuter fiender och hoppar över tunnor. Puritaner ser förmodligen det sistnämnda som att Fatshark pissar på legatet. Bionic Commando tillät nämligen aldrig några hopp. Själv ser jag inga problem med det, när det finns annat att oroa sig över. Som hur spelet känns för nytt för att klassas som retro och för gammalt för att kännas relevant.
 

Gilla:
upp
121 röster

Little Big Planet 2

Johan Hallstan 14:05 28 Jan 2011
Plattform: 
Utvecklare: 
Stad: 
Genre: 

Två år efter debutspelet återvänder den numera ikoniska Sackboy med världens mest bedårande och lättanvända verktyg för aspirerande spelskapare.

Där Media Molecule i det första spelet ägnade sig åt lättsamma säckvävstolkningar av plattformsgenren till toner av The Go! Team har uppföljaren ett betydligt större anslag. Med Little Big Planet 2 är nämligen tanken att du – just du – ska kunna bygga ditt drömspel, oavsett vad det än må vara. Det är förstås en härligt dåraktig vision. Men som får konsekvensen av att spelets alla fantastiska små nyheter snabbt bockas av i en tokkreativ, men alltför kort kampanj. Det är synd. För även om Little Big Planet 2-tolkningar av After Burner, Sonic och Windows 95(!) är nog så trevliga på ett slags underfundigt metaplan är kvalitetsskillnaden mellan användarnas och Media Molecules banor fortfarande påtaglig.

Gilla:
upp
131 röster

Senaste Spelrecensionerna